Mikropragmatik Talakter referens och implikatur Sprk kommunikation och

Mikropragmatik: Talakter, referens och implikatur Språk, kommunikation och tänkande VT 06 Staffan Larsson (sl@ling. gu. se)

Definitioner av pragmatik • Studiet av språkanvändning i olika sammanhang • Grekiska: pragma = handling, aktivitet • Allwood: studiet av lingvistisk kommunikation som handling och interaktion mellan sändare och mottagare • Dirven & Verspoor: språkets interpersonella funktion (”användningen av språket i interaktion”) • Till skillnad från – – Språkets ideationella funktion (”att uttrycka idéer”) Semantik: betydelse (dekontextualiserad) Syntax (& morfologi): struktur Fonetik, grafonomi: form

Pragmatik & lingvistik • Slasktratt? – ”Pragmatik behandlar de delar av lingvistiken som inte behandlas i semantik, syntax eller fonetik” • Utgångspunkt? – Lingvistiken bör utgå från språk i sammanhang – Semantiken abstraherar över användningar och hittar det som är innehållsmässigt gemensamt i flera sammanhang – Syntaxen hittar strukturella likheter – Fonetiken hittar formmässiga likheter

Pragmatik & lingvistik Pragmatik Semantik Syntax Fonetik

Kontext / sammanhang • Fysisk – – • Tid & rum Perceptuell kontext Fysiska egenskaper hos dialogdeltagare (möjliggörande och förhindrande) Artefakter, verktyg, hjälpmedel Biologisk – Dialogdeltagarna är människor • Psykologisk – – • Psykologiska attityder Emotioner Processer Rationalitet Sociologisk – – – Språklig kunskap Dialog/diskurskontext Sociala attityder Konventioner Etik Sociala institutioner, roller etc.

Kontextuell betydelse • ”Den surrar” -> projektorn surrar – deixis, demonstrativ • ”Jag säger detta nu” -> SL säger detta 10: 35 den 28/1 2004 – person- och tidsdeixis • ”Min syster fyllde år i helgen” -> SL har en syster – Presupposition • ”Hon har tre barn” -> SL: s syster har tre barn – indexikalt uttryck (anaforiskt pronomen)

• ”Skulle du kunna öppna fönstret” -> Öppna förnstret! / SL vill att X ska öppna fönstret – indirekt talakt • ”Det är kallt” -> Stäng fönstret! / SL vill att X ska stänga fönstret – Implikatur • ”Pelle har två barn” - > Pelle har inte tre barn – Implikatur • A: ”Vill du ha en kopp kaffe? ” • B: ”Ja” -> B vill ha en kopp kaffe – ellips, dialogspel, dialogstruktur • A: ”Vill du ha en kopp kaffe? ” • B: ”Va? ” -> B hörde inte vad A sade – kommunikationsreglering

Grundläggande frågeställningar • Vad är – Beteende, handling, avsikt – Skäl, motiv, syft, mål – Kontext • Vad skiljer kommunikativt beteende från annat beteende? • Generellt: hur är sociala makrostrukturer (t ex institutioner) relaterade till sociala mikrostrukturer (t ex språkliga)?

• Kommunikativ interaktion är beroende av normer (rationella & etiska); – Vad är normer? • Sociala konstruktioner • Universella mänskliga tendenser? – Vad betyder det att följa en norm, regel eller konvention? • Medvetet / omedvetet? • Tyst kunskap? – Hur upptäcker man normer, regler, och konventioner? • Empiriskt? Men kopplingen är indirekt • Inutitioner om rätt och fel? – Hur bestäms normer? • Utifrån maktfördelning mellan individer och roller i sociala grupper och institutioner • Utifrån rationalitet, etik, estetik

• Hur är pragmatiska fenomen relaterade till andra lingvistiska fenomen? – Hur förhåller sig • • Bostavlig betydelse Konventionell betydelse Avsedd betydelse Uppfattad betydelse – Hur är kognitivt innehåll & känslomässig laddning relaterade till attityder & emotioner hos sändare och mottagare? – Hur signaleras attityder och emotioner lingvistiskt? – Vilken roll spelar fonetik, fonologi, morfologi, syntax i en teori om kommunikation som avsiktligt beteende och aktiv rekonstruerande förståelse? • Strategier som vi lärt oss för att realisera kommunikativa mål?

• Vad är kontext? – Lingvistisk vs. Ickelingvistisk – Privat vs. delad kontext • Reflexiva beliefs: A tror att B tror att – Vad ska ingå i lingvistisk kontext? • Tidigare yttranden? Hur långt tillbaks? • Referenter • Skyldigheter, beliefs, … – Vad ska ingå i ickelingvistisk kontext? • Fysisk / perceptuell / spatiotemporal • Aktivitet: roller, mål, planer – Hur ska (andra) agenter modelleras • Hur ska kontext representeras? • Hur ska kontexten användas?

Pragmatik och andra vetenskaper • Semiotik (allmän teckenlära) (Pierce, Morris mfl) – Pragmatik generellt: använding av tecken och teckensystem – Lingvistisk pragmatik: användning av språkliga tecken och teckensystem • Filosofi (Wittgenstein, Austin, Searle, Grice) – Språkfilosofi – Handlingsteori; yttranden specialfall av handlingar • Sociologi (Sacks, Schegloff, …) – Språk i förhållande till sociala institutioner, relationer, … • Psykologi – Språkanvändning och tänkande – Hur attityder och emotioner uttrycks i och påverkas av kommunikativa handlingar • • Antropologi Retorik – Preskriptivt istället för deskriptivt • Kognitionsvetenskap / Artificiell intelligens (Winograd, Shank) – Förståelse och produktion av språkliga yttranden – Resonerande om språkliga handlingar i kontext

Delämnen inom pragmatik • Indexikala uttryck (semiotik, lingvistik) – Kontextberoende hos språkliga uttryck (pronomen mm) • Presupposition (språkfilosofi) – Implicit information utifrån vissa ords logiska egenskaper • Talhandlingsteori (filosofi) – Yttranden som handlingar • Konversationsanalys (sociologi), diskursanalys (pedagogik, sociologi) – Regler för språklig social interaktion – Turtagning, återkoppling, sekvenser • Implikatur (filosofi) – Implicit information utifrån antaganden om rationalitet m. m. • Konverserande agenter (AI, kognitionsvetenskap) – Konverserande artificiella agenter

Referens

Indexikala uttryck • Uttryck vars betydelse beror av kontexten – Mer formellt: vars referens är en funktion av yttrandekontexten • Bar-Hillel (1954): 90% av alla deklarativa yttranden är indexikala • Anafor (pronomen): referens till entiteter som nämnts tidigare (språklig kontext) – ”Kalle springer. Han har bråttom” • Deixis: referens som involverar visuell närvaro eller utpekande (ickepsråklig kontext)

Deixis • Persondeixis: jag, du, vi, ni, … – Japanska: olika former beroende på vem som tilltalas (kön, intimitet, social hierarki) • Tidsdeixis – Tempus, adverb: referens till tidpunkt (i relation till den tidpunkt då yttrandet görs) – ”Kalle sprang igår” • Rumsdeixis – ”Jag bor 2 km härifrån”; ”Jag bor där” • Deiktiskt centrum: talare, tid & plats för yttrandet

Talakter

Introduktion • Yttranden är inte bara informationsbärande; de ändrar på saker och ting • Yttranden är handlingar • Wittgenstein: Filosofiska Undersökningar (1958) • Austin: How to do things with words (1962) • Searle: Speech Acts • språkfilosofi

Austin I • Konstativer vs. Performativer • Konstativer: sanna eller falska om världen – ”Jag heter Staffan” • (Explicita) performativer: ändrar världen; ej primärt sanna eller falska – – – ”Härmed döper jag dig till…” ”Härmed föklarar jag er man och hustru” ”Härmed dömer jag den åtalade till. . ” ”Härmed lovar jag att komma hem i tid” ”Jag ber (härmed) om ursäkt för det inträffade” ”Härmed påstår jag att det regnar” • Kan dock vara ärligt menade eller ej

Performativa verb • döpa, lova, viga, … • test: ”härmed V. . . ” • Icke-performativa verb kan rapportera händelser men ej användas för att utföra dem – # ”Härmed kör jag bil” • Performativer fungerar tack vare konventioner och institutioner (kyrkan, rättsväsendet, interpersonella konventioner för löften etc. ) – instituionella performativer ställer vissa krav på talaren, t ex att den som viger måste vara präst

Austin II • I varje yttrande kan flera akter urskiljas – Lokut – Illokut – Perlokut • Vi är normal inte medvetna om dessa

Lokut akt • att säga ngt med en viss betydelse – Fonetisk: att producera vissa språkljud – Fatisk: att yttra vissa ord, fraser och satser enligt reglerna för ett givet språk – Rhetisk/propositionell: att använda produkten av en fatisk akt med en viss betydelse och referens

Illokut akt • Det man gör i det att yttrar U – T ex påstå, fråga, lova, döpa • Styrs av konventioner (sociala regler) • Består av illokut kraft + propositionellt innehåll – ”Stäng fönstret!” • illokut kraft: order • innehåll: handlingen att stänga fönstret • I ett yttrande kan flera illokuta akter utföras – ”Kan du stänga fönstet” är både fråga och uppmaning • Ofta används ”talakt” för ”illkout akt”

Perlokut akt • Det man gör genom att yttra U • Icke-nödvändiga effekter; beror av kontexten snarare än av språkliga konventioner • Perlokuta verb: – skrämma, övertyga, överraska • Fungerar ej med ”härmed” – # ”härmed skrämmer jag dig”

Nödvändiga och tillräckliga villkor på utförandet av för illokuta akter (Searle) • Exempel: Genom att yttra U, begär S en handling A from H • Villkor på propositionellt innehåll – A är en framtida handling utförd av H • Förberedande villkor, som måste vara sanna för att handlingen ska vara meningsfull – S tror att H kan utföra A • Ärlighetsvillkor, som kopplar talarens attityder till de attityder som uttrycks – S vill att H ska utföra A • Essentiellt villkor, som involverar talarens intention i utförandet av akten; vad talaren försöker göra – U räknas som ett försök att få H att utföra A

Flerdimensionell analys av talakter • talaktens poäng = essentiellt villkor; t ex att få H att göra A • ”direction of fit” mellan ord och värld – ord -> värld: att köpa mat efter en lista – värld -> ord: att beskriva vad man köpt • uttryckt psykologiskt tillstånd – för uppmaning: avsikt att H ska utföra A • styrkan hos poängen – föreslå, uppmana, beordra • . . .

Typer av talakter (Searle) • Representativer. ”komittar” S till t ex att en proposition är sann; t ex påstå • Direktiver: involverar att få H att göra ngt; t ex beordra • Kommissiver: involverar att S åtar sig att göra ngt; t ex lova • Expressiver: uttrycker en psykologiskt tillstånd hos S; t ex ”AJ!” • Deklarationer: får världen att motsvara orden, t ex döpa • Det finns ingen nödvändig korrespondens mellan illokuta akter och ett språks uppsättning illokuta (performativa) verb

Indirekta talakter • Satstyper (modus): – Deklarativ (påstående) – Interrogativ (fråga) – Imperativ (uppmaning) • Talakten är en ofta annan än den som indikeras av satstyp + kompositionellt innehåll – ”Jag kommer att sitta längst fram” kan vara ett påstående eller ett löfte – ”Kan du öppna fönstret? ” kan vara en uppmaning, eller en fråga

Hur indikeras illokut kraft? • egenskaper hos yttrandet – performativa verb • kan ses som metalingvistiska yttranden som explicitgör illokut kraft – syntaktisk form – intonation – ”cue phrases” (Jurafsky), t ex ”Can you pass the salt please? ” • egenskaper hos kontexten – ”Kan du öppna fönstret” kan vara en uppmaning – Beror på (bl a) om det redan är känt (gemensam kunskap / reflexiv tro) att den tilltalade har förmågan att öppna fönstret • dessa måste vägas samman

Exakt hur kopplas kontexten till yttrandet? • Genom antagandet att talaren beter sig rationellt utifrån kontexten • Det vill säga, yttrandet antas vara relevant föreliggande kontext för att uppnå ett mål som talaren har • Detta gäller inte bara talakter! – vi tolkar allt mänskligt beteende utifrån detta antagande

• Detta tyder på att en teori om illokuta talakter bör bygga på en generell teori om handling • Talhandlingar, liksom andra handlingar, kan betraktas som delar av planer, som utförs för att uppnå vissa mål

Avsedda mål och illokut akt • Illokuta akter kan defineras i termer av de mål som talaren avser uppnå • S påstår P om P avser att H ska tro att – S vill att H ska tro P • S lovar A om S avser att H ska tro att – S åtar sig ansvaret att utföra A • S frågar Q om S avser att H ska tro att – S vill att H ska ge det efterfrågade informationen specificerad av Q

Avsedda mål och perlokut akt • En perlokut akt kan men måste inte vara avsedd • man kan t ex skrämma någon av misstag

Alternativ talaktstaxonomi av Dirven & Verspoor (det finns hundratals…) • Constitutive acts: rituals that constitute social reality – Expressive acts: informal • Thank, praise, apologize, greet – Declarative acts: institutional • Name, marry, sentence, pronounce • Informative acts: convey or ask for information – Assertive acts • Assert, state, describe, assume – Information questions • Ask • Obligative acts: impose obligation, either on speaker or hearer – Directive acts • Request, order, propose, advise – Commissive acts • Promise, offer

Implikatur

Implikatur • Hur kan ett yttrande ge mer information än vad som sägs explicit? • Grice (1957): genom att dialogdeltagare antas följa den kooperativa principen (Cooperative Principle, CP) – Make you conversational contribution such as is required, at the stage at which it occurs, by the accepted purpose or direction of talk exchange in which you are involved • Greens omformulering: – Individer agerar i enlighet med sina mål – (ej begränsat till språkliga handlingar) – (deklarativ formulering, ej imperativ)

Några exempel • A: Det snöar – > A tror att det snöar • A: Snöar det? – > A vet inte om det snöar, men vill veta • Pelle har tre barn – > Pelle har exakt tre barn • Flaggan är blå – > Flaggan är bara blå (inte blå och gul) • Kalle åkte till Japan och köpte en videokamera – > Först åkte Kalle till Japan, sedan köpte han en videokamera

Fler exempel • A: Vet du vad klockan är? • B: Tja, tidningen har kommit. – > B vet inte exakt vad klockan är – > Att tidningen har kommit ger en ungefärlig tidsangivelse (eftersom tidningen kommer ungefär samma tid varje dag) • A: Var är Kalle? • B: Det står en gul folkvagn utanför Lisas hus – > Kalle kanske är hos Lisa – > Kalle har en gul folkvagn (ev. redan delad kunskap) • A: Jag har slut på kaffe • B: Det finns en affär runt hörnet – > Affären säljer kaffe – > Affären är öppen

Hur CP ska tolkas • Normativt? Nej, folk bryter ofta mot CP • Tolkaren försöker så långt som möjligt förklara talarens yttranden utifrån CP – Detta kräver att de gör hjälpantaganden som bevarar antagandet att CP följs – Dessa hjälpantaganden är implikaturer – Implikaturer genereras särskilt i fall då ett yttrande på ytan förefaller bryta mot dem • Talaren antar också att åhöraren kommer att tolka hennes yttranden på detta sätt – de kan därför utnyttja CP för att överföra mer information än den som explicit sägs • Talaren och åhöraren har reflexiv tro att CP följs

Grice’s maximer • CP kan delas in i fyra specialfall (”maximer”) – Kvantitet – Kvalitet – Relation – Sätt • Formuleras imperativt av Grice – Green ger deklarativa omskrivningar

Kvantitet • Gör dina bidrag så informativa som det krävs, givet det nuvarande syftet med utbytet • Gör inte dina bidrag mer informativa än som krävs • En agent gör så mycket som krävs för att uppnå det nuvarande målet • En agent gör inte mer än som krävs

Exempel: Kvantitet • ”Pelle har tre barn” – > Pelle har exakt tre barn • Om Pelle har t ex fyra barn hade det varit mer informativ att säga det • ”Flaggan är blå” – > Flaggan är bara blå (inte blå och gul) • Om flaggan är blå och gul hade det varit mer informativt att säga det

Kvalitet • Försök göra dina yttranden sanna – Säg inte vad du tror är falskt – Säg inte något som du inte har tillräcklig evidens för • Agenter lurar inte andra agenter • Följdaktligen kommer agenter att försöka göra sanna påståenden – Agenter gör inte falska påståenden – Agenter säger inte sådant som de saknar evidens för

Exempel: kvalitet • A: Det snöar – > A tror att det snöar – > Pelle har evidens för att det snöar (han har t ex tittat ut genom fönstret) • Om Pelle inte tror att det snöar, eller inte har evidens för det, borde han sagt det • A: Snöar det? – > A vet inte om det snöar, men vill veta – Om Pelle redan vet om det snöar borde han inte ha frågat • (Kvalitetsmaximen behöver generaliseras till ickedeklarativa yttranden)

Relation (relevans) • Gör dina bidrag relevanta • En agents handlingar är relevanta och relaterade till en intention (en avsikt, ett mål) som agenten har • Har av vissa ansetts vara överordnad de andra maximerna (t ex Sperber & Wilson: Relevance Theory)

Exempel: relevans • A: Vet du vad klockan är? • B: Tja, tidningen har kommit. – > Klockan är ungefär så mycket som (eller mer än) den normala tidpunkten då tidningen delas ut – > B vet inte exakt vad klockan är • B: s yttrande är relevant för A: s fråga -> B ger ett (partiellt) svar • Interaktion med kvalitetsmaximen

• A: Var är Kalle? • B: Det står en gul folkvagn utanför Lisas hus – > Den gula folkvagnen tillhör Kalle (ev. redan delad kunskap) – > B är inte säker på var Kalle är – > B tror att Kalle kanske är hos Lisa • B: s yttrande tas som relevant svar på A: s fråga – alltså antas B ge information om var Kalle kan befinna sig – detta kan stämma om den gula folkvagnen tillhör Kalle

• A: Jag har slut på kaffe – > A vill ha kaffe • B: Det finns en affär runt hörnet – > Affären säljer kaffe – > Affären är öppen – > (A har råd att köpa kaffe) • B: s yttrande antas vara ett försök att hjälpa A få tag på kaffe (relevans) – Detta kan stämma under förutsättning att affären är öppen och säljer kaffe, och A har pengar – Om det redan är känt för A och B att A har pengar, blir detta inte en implikatur

Sätt (eng. manner) • Gör dina bidrag överskådliga – – • undvik otydlighet undvik tvetydighet var kortfattad gör saker i ordning Agenter gör sina handlingar överskådliga för andra som delar dess mål – Agenter försöker inte dölja sina handlingar, och kommer därför inte att kommunicera otydligt – Agenter agerar så att de intentioner de vill kommunicera kan rekonstrueras utan ambiguitet – Agenter spenderar inte mer kraft än nödvändigt på sina handlingar – Agenter utför delar av sina planer i en ordning som maximerar den uppfattade sannolikheten att uppnå sina mål • Ngt. mer kontroversiellt än övriga maximer

Exempel: sätt • Kalle åkte till Japan och köpte en videokamera – > Först åkte Kalle till Japan, sedan köpte han en videokamera – Antagande: ordningen i yttrandet motsvarar temporal ordning hos omtalade handlingar • Vill du ha en g. l. a. s. s. ? – > Det finns någon i närheten som vi inte vill ska höra ordet ”glass” – Antagande: det finns en anledning till att yttrandet är mindre tydligt än det kunde varit

Hur man kan bryta mot maximerna • ”Quiet violation” • ”Opting out” • ”Flouting”

”Quiet violation” • Att faktiskt bryta mot en maxim, med avsikten att detta inte ska upptäckas • T ex att ljuga • Genererar inga implikaturer

”Opting out” • Om man inte kan uppfylla en maxim kan man välja att säga detta explicit • Exempel – ”Det är bara ett rykte, men. . . ” (kvalitet) – ”Jag vet att det inte är relevant, men. . . ” (relevans) • Ingen implikatur genereras

”Flouting” • Man kan välja att yttra något som på ytan tydligt bryter mot en maxim, med avsikten att detta ska framgå för åhöraren • Ofta görs detta då maximer är i konflikt – om man t ex inte har tillräcklig information • Fortfarande följs CP • Exempel: – A: Var är Kalle? – B: Det står en gul folkvagn utanför Lisas hus • Förefaller på ytan bryta mot relevans • Vad menar B med att på ytan bryta mot relevans? – B är inte säker på var Kalle är (kvalitet)

• A skriver ett rekommendationsbrev angående Smith för en akademisk tjänst till B, och det enda som sägs om Smith är • ”Smith är bra på att stava och är alltid i tid till lektionerna. ” • -> Smith är inte lämpad för tjänsten • Förefaller bryta mot kvantitet. Vad menar A med att inte säga mer? – Det finns inget mer (gott) att säga om Smith – Smith är således inte lämpad för tjänsten

Definition • A: s yttrande P implicerar Q omm – A antas observera maximerna, eller åtminstone (i floutings), CP – För att detta antagande ska gälla måste A tro att Q – A tror att A och B reflexivt tror att B kan räkna ut att: För att det första antagandet ska gälla, måste A tro att Q

Hur man räknar ut implikatur • A har sagt P • Det finns inget skäl att tro att A inte följer maximerna, eller åtminstone CP • För att säga P och observera maximerna, måste A tro att Q • A har inte gjort något för att hindra mig att tro att Q • däför avser A att jag ska tro Q, och genom att säga P har A implicerat Q

Egenskaper hos (konversationell) implikatur • Upphävbarhet (defeasability) – till skillnad från logisk implikation • Ej frikopplingsbara (non-detachable) – till skillnad från presupposition • Uträkningsbara (calculable) utifrån kontext • Icke-konventionella – till skillnad från presupposition

Upphävbarhet (defeasability) • Till skillnad från t ex logisk implikation • Pelle har tre barn – följer logiskt: Pelle har ett barn – implikatur: Pelle har exakt tre barn, inte fler • Men implikaturen kan upphävas: – Pelle har tre barn, om inte fler – ? Pelle har tre barn, om inte ett • . . . och direkt förnekas – Pelle har tre barn och kanske fler – ? Pelle har tre barn och kanske inga • Implikaturer kan också upphävas av ickespråklig kontext – (en ny lag säger att bara familjer med minst tre barn får dagisplats) – A: Har Pelle tillräckligt många barn för att få en dagisplats? – B: Javisst, Pelle har tre barn

Ej frikopplingsbara • Implikaturer är kopplade till det semantiska innehållet, inte formen • Det går inte att koppla bort en implikatur genom att byta ord mot synomymer – (genom att säga samma sak på ett annat sätt) – (genom att säga något med samma sanningsvillkor) • Exempel: (det är allmänt känt att Kalle inte är smart) – – ”Kalle är verkligen ett riktigt geni…” ”Kalle har ett enormt intellekt” ”Kalle är en exceptionellt intelligent människa” -> ”Kalle är korkad” (ironi, flouting av kvalitet)

• Till skillnad från presupposition: – Göran lyckades inte komma till mötet • presupponerar: Göran försökte komma till mötet – Göran kom inte till mötet • ej samma presupposition – Påven är glad • presupponerar: det existerar en påve – Johannes Paulus II är glad • presupponerar: JPII existerar

Uträkningsbarhet • Enligt mönstret – A har sagt P – Det finns inget skäl att tro att A inte följer maximerna, eller åtminstone CP – För att säga P och observera maximerna, måste A tro att Q – S har inte gjort något för att hindra mig att tro att Q – däför avser S att jag ska tro Q, och genom att säga U har S implicerat Q

Icke-konventionalitet • Implikaturer är inte en del av de språkliga uttryckens konventionella betydelse • Däremot behöver man ha en uppfattning om den konventionella betydelsen för att kunna räkna ut implikaturer • Ett yttrande U med propositionell betydelse P kan ge upphov til olika implikaturer i olika sammanhang – och det går inte alltid att exakt fastslå vilka implikaturer som följer • ”Kalle är en maskin” – > Kalle är kall? – > Kalle är effektiv?

Kultur eller natur? • Är den kooperativa principen och maximerna desamma för alla människor? • Medfött (rationellt beteende) eller inlärt? • Möjligen kan prioriteringen mellan maximer variera • Men CP allmänmänsklig? • Finns det fler maximer att upptäcka? Är Grice’s taxonomi bristfällig?

Generaliserad & partikulariserad implikatur • Partikulariserad: starkt kontexberoende – tidigare exempel • Generaliserad: – Ej så kontextberoende – ”Jag gick in i ett hus” • > Det var inte mitt hus • generell regel ”ett X” -> X är inte nära relaterat till talaren • upphävbar? ? ? – ”Krig är krig” (tautologi) • > (det finns inga trevliga krig, folk kommer alltid att bli dödade i krig, . . . ) – Dock: fortfarande härledbara från maximer

Konversationell vs. konventionell implikatur • Hittills har vi talat om konversationell implikatur • Konventionell implikatur – ej härledda från maximer, utan konventionella – exempel: ”men” fungerar som ”och”, men har dessutom den konventionella implikaturen att det finns en kontrast mellan konjunkterna – ej upphävbara – frikopplingsbara – ej uträkningsbara • Är presuppositioner egentligen konventionella implikaturer?

Generaliserad kvantitetsimplikatur (Gazdar) • Skalära implikaturer – skala: en sekvens av språkliga alternativ, ordnade efter informativitet / semantisk styrka – T ex < alla, några >; ”alla” är starkare • av ”alla P” följer logiskt ”några P” – Om någon använder ett svagare uttryck, impliceras att det starkare uttrycket inte gäller • ”Några pojkar gick på festen” – > Alla pojkar gick inte på festen • Regel: Givet en skala < e 1, e 2, . . . , e. N>, om en talare påstår P(e. N), så impliceras ~P(e. N-1), . . . ~P(e 1)

• Flera exempel på skalor – < alla, de flesta, många, vissa, få > – < och, eller > – < utmärkt, bra > – < het, varm > – < alltid, ofta, ibland > – < lyckas, försöka, vilja > – < måste, borde, kan > – < älska, gilla >

• Hur skalär implikatur räknas ut – A har sagt P(e. N) – Om S hade möjlighet att säga något starkare P(e. M), M<N, så hade S gjort det – Anledningen till att S inte sagt P(e. M) är att S inte vill bryta mot kvalitetsmaximen – S avser att kommunicera att S inte är i en position att säga P(e. M), troligen för att P(e. M) inte är sant – > ~P(e. M)

• Klausala implikaturer – Om S yttrar en komplext uttryck P som • • innehåller en inbäddad sats Q, och P varken logiskt implicerar eller presupponerar Q, och det finns ett alternativt uttryck R som innehåller Q, sådant att R logiskt implicerar eller presupponerar Q – så • genom att säga P implicerar S att S inte vet huruvida Q är sant eller falskt • S: ”Jag tror att Kalle är bortrest” – > S vet inte huruvida Kalle är bortrest – (Q = ”Kalle är bortrest”, R = ”Jag vet att Q”) – (R implicerar logiskt Q)

Projektionsproblemet • För att t ex en skalär implikatur ska gälla, måste uttrycket P(a. N) som ger upphov till den vara en logisk konsekvens av det komplexa uttryck där P(a. N) ingår – ”John säger att några av pojkarna gick” – implicerar inte ”inte alla pojkar gick” • Hur räkna ut implikatur för en komplex sats, givet implikatur för dess delar?

Gazdars lösning av projektionsproblemet • U yttras i kontext K – K är en mäng satser som antas vara sanna • Utvidga succesiv K med: 1. logiska konsekvenser (entailments) av U som är konsistenta med K 2. klausala implikaturer av U som är konstenta med K + ent(U) 3. skalära implikaturer av U som är konsistenta med (K + ent(U))+klaus(U)

Exempel på Gazdars lösning • Kalle har tre barn, faktiskt fyra – entailment: Kalle har fyra barn – skalär implikatur: Kalle har exakt tre barn – men denna är inkonsistent med entailment, så den läggs ej till • Men: – Gazdars lösning förklarar inte varför detta fungerar – Hur fungerar lösningen med andra typer av implikatur?

En riktigt dialog från en resebyrå $P: hup $J: [ a ] $P: [ öm. . . ] flyg till paris $J: mm. . . ska [ du ha ] en returbiljett $P: [ö ] $P: vad sa du $J: ska du ha en tur och retur $P: ja. . . ö $J: vilken månad ska du åka $P: ja typ den ä tredje fjärde april. . . [ nån gång ] där. . . så billigt som [ möjligt ] $J: [ mm ] $J: [ ja just ] det jo. . . det har jag aldrig hört förr. . . de billigaste vi har är air france ettusenåttahundratie. . . [ plus ] flygplatsskatter så du hamnar på ja du kan få exakt vänta ska du se här vi gör såhär. . . ö. . . $P: [a]