Utbildning fr anhriga och personal KOMMUNIKATION KOGNITION STD
Utbildning för anhöriga och personal KOMMUNIKATION KOGNITION STÖD I VARDAGEN/ HJÄLPMEDEL Föreläsare:
DAGENS PROGRAM ● Kommunikation och språk ● Kognition (tänkande) ● paus ● Perception (sinnesintryck) ● Stöd i vardagen, hjälpmedel
Vad är kommunikation? Kommunikation är någon gör eller säger något som någon annan reagerar på
Varför kommunicerar vi? 1. Uttrycka grundläggande behov och önskemål 2. Få och ge information 3. Samtala, småprata, uttrycka social närhet 4. Uttrycka artighet och sociala fraser Vi ger uppmärksamhet och bekräftar och får det samma tillbaka.
Vår kommunikationsförmåga FORM INNEHÅLL ANVÄNDNING
Vår kommunikationsförmåga FORM Tal och skrift Teckenspråk Tecken (TAKK), Föremål, FORM INNEHÅLL Bilder (GAKK) Handlingssekvenser Kroppshållning Gester, Pekning Ansiktsmimik Ögonkontakt Rösten och andra ljud Doft, Kläder & Smycken ANVÄNDNING
Vår kommunikationsförmåga FORM Tal och skrift Teckenspråk Tecken (TAKK), Föremål, FORM INNEHÅLL Bilder (GAKK) Handlingssekvenser ANVÄNDNING Kroppshållning Gester, Pekning Ansiktsmimik Ögonkontakt ANVÄNDNING Rösten och andra ljud Till vem kan jag säga vad, när, på vilket sätt, hur länge och i vilket syfte. Hur anpassar jag min kommunikation till den andre. Doft, Kläder & Smycken
Vår kommunikationsförmåga FORM INNEHÅLL Ordförråd, begrepp (erfarenheter) Tal och skrift Teckenspråk Tecken (TAKK), Föremål, FORM INNEHÅLL Bilder (GAKK) Handlingssekvenser Regler för grammatik, meningsbyggnad och ljudsystem ANVÄNDNING Kroppshållning Gester, Pekning Ansiktsmimik Ögonkontakt ANVÄNDNING Rösten och andra ljud Till vem kan jag säga vad, när, på vilket sätt, hur länge och i vilket syfte. Hur anpassar jag min kommunikation till den andre. Doft, Kläder & Smycken
KOMMUNIKATION ● SPRÅKFÖRMÅGA: ordförråd, ordmobilisering (hitta ord) formulera meningar i rätt ordföljd och grammatiskt riktiga
KOMMUNIKATION ● SPRÅKFÖRMÅGA: ordförråd, ordmobilisering (hitta ord) formulera meningar i rätt ordföljd och grammatiskt riktiga ● TALET: inget tal, har inte alla språkljud (bokstäver), kan bara några ord, svårförståeligt tal, använder ofta inlärda fraser, annat språk
KOMMUNIKATION ● SPRÅKFÖRMÅGA: ordförråd, ordmobilisering (hitta ord) formulera meningar i rätt ordföljd och grammatiskt riktiga ● TALET: inget tal, har inte alla språkljud (bokstäver), kan bara några ord, svårförståeligt tal, använder ofta inlärda fraser, annat språk ● RÖSTEN: annorlunda satsmelodi, pratar tyst - högt
KOMMUNIKATION ● SPRÅKFÖRMÅGA: ordförråd, ordmobilisering (hitta ord) formulera meningar i rätt ordföljd och grammatiskt riktiga ● TALET: inget tal, har inte alla språkljud (bokstäver), kan bara några ord, svårförståeligt tal, använder ofta inlärda fraser, annat språk ● RÖSTEN: annorlunda satsmelodi, pratar tyst - högt ● ANSIKTSMIMIK: stel, visar inte så mycket, tolka uttrycken
KOMMUNIKATION ● SPRÅKFÖRMÅGA: ordförråd, ordmobilisering (hitta ord) formulera meningar i rätt ordföljd och grammatiskt riktiga ● TALET: inget tal, har inte alla språkljud (bokstäver), kan bara några ord, svårförståeligt tal, använder ofta inlärda fraser, annat språk ● RÖSTEN: annorlunda satsmelodi, pratar tyst - högt ● ANSIKTSMIMIK: stel, visar inte så mycket, tolka uttrycken ● GESTER: sparsamt med gester, kroppshållning
KOMMUNIKATION ● SPRÅKFÖRMÅGA: ordförråd, ordmobilisering (hitta ord) formulera meningar i rätt ordföljd och grammatiskt riktiga ● TALET: inget tal, har inte alla språkljud (bokstäver), kan bara några ord, svårförståeligt tal, använder ofta inlärda fraser, annat språk ● RÖSTEN: annorlunda satsmelodi, pratar tyst - högt ● ANSIKTSMIMIK: stel, visar inte så mycket, tolka uttrycken ● GESTER: sparsamt med gester, kroppshållning ● SAMSPEL: erfarenheter av att kommunicera med andra, hur man tar kontakt, talutrymme
Vad kan vara annorlunda vid en funktionsnedsättning? ● Tänkande –(kognition) hur man tänker och förstår abstrakt – konkret, planerar, organiserar, problemlösning ● Perception- hur man tolkar sina sinnesintryck ● Uppmärksamhet ● Minnet ● Språkförståelsen, talet och kommunikationen
ATT MINNAS
Erfarenheter Omgivning Motivation Motorik Initiativförmåga Vakenhetsnivå Att UPPFATTA och TOLKA Hörsel Syn Uppmärksamhet SPRÅKFÖRSTÅEL SE Stress Känsel Minne Kognition
Erfarenheter Omgivning Motivation Motorik Initiativförmåga Vakenhetsnivå Hörsel ATT UTTRYCKA SIG Syn Uppmärksamhet Språkförmåga Stress Känsel Minne Kognition
Vi behöver förstå hur funktionsnedsättningen visar sig i vardagen ● Vilka krav kan jag ställa? ● Hur undviker vi missförstånd? ● Hitta strategier, anpassningar i vardagen ● Anhöriga och närstående kan behövas som ”tolkar”
Förbered och förtydliga Varför ska jag göra det? När ska jag börja? Med vem ska jag vara? Hur länge ska jag hålla på? Var ska jag vara? Vad händer sen? Vad ska jag göra? När får jag… En känsla av sammanhang
Känsla av sammanhang Vi behöver alla en daglig tillvaro som präglas av: ● Begriplighet (jag vet vad) ● Hanterbarhet (jag kan hur) ● Meningsfullhet (jag förstår varför)
Anpassa din kommunikation 1. Ge vägledning – säg vad personen ska göra 2. Försök undvika underförstådda budskap 3. Anpassa meningsbyggnad och vokabulär- ironi, talesätt, liknelser och abstrakta ord kan leda till missförstånd 4. Använd inte fråga om det inte finns alternativ! Kan du öppna dörren? Kasta ett öga på spisen. Han gick upp i rök Ska vi inte gå nu ? SNART kommer taxin STRAX! Vänta EN STUND Listig som en räv
Anpassa din kommunikation 1. Fånga uppmärksamheten innan du säger vad du vill säga 2. Ibland behöver man säga en sak i taget… 3. Sänk talhastighet, använd pauser & betona viktiga ord Hej! Hur har du haft det i skolan idag? Vad fick du för mat? Jag har tagit fram lite mellanmål till dig, det står på bänken i köket och sen finns det mjölk i kylen för det vill du väl ha eller juice om du vill ha det. Sen får du väl göra dina läxor, vad har ni, matte svenska Mormor ringde och hon och morfar kommer på lördag hit och hälsar på, det blir väl roligt men innan du får se på TV så gör du läxorna när du har fikat först
Förutom att anpassa sin kommunikation så kan man komplettera det man säger med visuellt stöd
Visuellt stöd i vardagen
Den mänskliga hjärnan gillar bilder! ● Verbal information försvinner – det nedskrivna/tecknade finns kvar. ● Flera sinnen för att förstå. ● Hjälper till att sänka samtalstakten och ger tillfälle till repetition av det sagda. ● Se papper och penna som ett prat-hjälpmedel
Använd visuellt stöd • Förklara och förtydliga • Förbereda vad som ska hända, • reda ut missförstånd • lära ut sociala/kulturella regler, • förklara ordspråk, abstrakta ord/händelser • Hjälp att hålla röda tråden • Checka av att ni förstått varandra med hjälp av bilder, papper och penna, Ritprat, Seriesamtal och Sociala berättelser
RITPRATA för att förbereda och förklara vad som ska hända
Social berättelse: JAG VILL VARA MED PÅ HELA GYMPAN Jag heter Pelle och är 15 år. Jag har gympa tre gånger i veckan. Jag glömmer ofta bort att ta med gympapåsen till skolan. Då säger Fredrik att jag måste cykla hem på rasten och hämta påsen. Det gör att jag kommer för sent till gympan. Jag vill vara med på hela gympan. Jag vill ta med mig gympapåsen på morgonen. Pappa och jag sätter upp en bild på gympapåsen på ytterdörren kvällen före gympan. När jag ser bilden kommer jag ihåg att ta med påsen. Då kan jag vara med på hela gympan.
Vad vill du göra?
Samtalskarta om våren
Att ge barnet tillgång till visuellt stöd ● Främjar språkutveckling och språkförståelse ● Utvecklar barnets ordförråd ● Främjar barnets förmåga och lust att uttrycka sig ● Ger möjlighet till samspel med andra ● Ger möjlighet till att välja, att berätta
Viktiga kommunikativa färdigheter ● Be om hjälp ● Neka, protestera ● Acceptera ● Be om rast/paus ● Förstå ”vänta” ● Förstå enkla instruktioner (visuella och muntliga) ● Klara övergångar mellan aktiviteter ● Följa visuellt schema
www. 1177. se Prata med barn om funktionsnedsättning - en berättelsebok
www. bildstod. se SYMBOLBRUKET- Inprint 3 bildstödsprogram förskrivs av arbetsterapeut eller logoped http: //symbolbruket. se/produkter/inprint 3#tab_material
APPAR App: Prizmo Go Få text uppläst App: privatliv App: Ritprata 2 Itunes 75 kr http: //ritprata. se/ www. matglad. nu App Matglad TAKK Pappas appar
Utbildningar och kurser på habiliteringen - TAKK- teckenkurs nybörjare, fortsättning, tema - PECS – för att få igång kommunikation hos barn, ungdomar och vuxna med autism - AKKtiv Komi. Gång – grundläggande om kommunikation föräldrar och personal - Kommunikations- och bildverkstad (tillverka bildmaterial) - Ritprat, seriesamtal och sociala berättelser (anhöriga/personal till barn, ungdomar, vuxna även vuxna med diagnos) - Vardagssamtal (vuxna med diagnos)
TACK FÖR MIG
App: Rättvisat (”kommunikationspass” Så här vill jag ha det) Kommunikationsappar, kan förskrivas av logoped och arbetsterapeut
Barn med autism Barn utan autism
Nedsatt kommunikativ förmåga kan leda till UTÅTAGERANDE BETEENDE Orsaker: 1. Att vilja få något 2. Att undvika krav 3. Att få uppmärksamhet ● Positiv förstärkning ˗ Uppmärksamma beteenden som är önskvärda och som du vill se mer av! ● Ge beröm ˗ Vi behöver alla ha bekräftelse på att vi gör bra saker! ● Hjälp barnet att träna på sånt det inte kan ˗ Övning ger färdighet ● Vid utbrott ˗ Lågaffektivt bemötande i stunden
Referenser ● Heister Trygg, B. , Andersson, I. , Hardenstedt, L. & Sigurd Pilesjö, M. (1998, 2005, 2009). Alternativ och Kompletterande Kommunikation i teori och praktik. Handikappinstitutet/Södra regionens kommunikationscentrum. ● Bloom, L. , & Lahey, M. (1978). Language development and language disorders. New York: Wiley. ● Lundkvist, G. (2003). När tålamodsburken rinner över-om att ritprata. Specialpedagogiska institutet. ● Thunberg, G. , Carlstrand, A. , Claesson, B. , & Rensfelt Flink, A. (2011). Kom. Igång- en föräldrakurs om kommunikation och kommunikationsstöd. VGregion.
OLIKA AKK-SÄTT ● Kroppskommunikation ● Föremål som AKK ● Tecken som AKK ● Bilder som AKK ● Talande hjälpmedel, pratapparater, Ipads
● Motstånd mot förändringar ● Svårt med övergångar mellan olika aktiviteter ● Humörsvängningar ● Mat och sömn ● Relationer ● Förstå vikten av/värdet av saker
KOMMUNIKATION Du möter din granne på gatan. Din granne börjar vinka till dig långt bortifrån. Vad gör du? Hur kommunicerar vi i trafiken?
- Slides: 46