TALAT OCH SKRIVET SPRK IDAG Talat och skrivet

TALAT OCH SKRIVET SPRÅK

IDAG Talat och skrivet språk Skriftspråket som teknologi – uppkomst och historia Olika sorters skriftspråk Att studera talat språk – tekniker och upptäckter 2

TALAT OCH SKRIVET SPRÅK Länge gjordes nästan all språkforskning på skrivet språk. Skriftspråk är enklare att studera – för att studera talspråk måste vi ofta skriva ned det. Det fanns också uppfattningar om att skriftspråket var det riktiga, och talspråket mindre korrekt. 3

SKRIFTSPRÅK Skriftspråk är en teknologi, talspråket snarare en förmåga. Talspråket avspeglar vårt tänkande och påverkas av våra förutsättningar och den situation där det förekommer. Det gör skriftspråket också, men mindre direkt. Skriftspråket avspeglar snarare talspråket. 4

TAL OCH SKRIFT Verba volant, scripta manent – Skriftspråket är mer beständigt. Skriftspråk måste vara mer oberoende av kontext. Skrift är mer krävande att tolka. Talspråket, på vårt modersmål, tillägnar vi oss som barn, skriftspråket måste vi lära oss. 5

SKRIFTSPRÅK Skriftspråket styrs tydligare av en norm. Det är rimligare att tala om rätt och fel i skriftspråk än i talspråk, eftersom normen är starkare där. I forskningen lägger vi alltmer fokus på talat språk, men samtidigt kommer hela tiden nya forskningsmetoder där skriftspråket är det enda som fungerar, till exempel massiva korpusundersökningar och parallellkorpora. 6

SMS-SPRÅK Flera nya domäner har öppnats för skriftspråk genom ny teknik. Många av dem har förutsättningar som mer liknar talspråk: Övergående Ingen stark norm En enda läsare Hög grad av delad bakgrund 7

SMS-SPRÅK Om förutsättningarna blir mer lika, betyder det att också språket blir mer likt talspråk? Är SMS-språket ett mer direkt uttryck av den mänskliga språkförmågan än vanligt skriftspråk? ☁ 8

SKRIFTSPRÅKET SOM TEKNOLOGI Skriftspråket är en uppfinning, och en ganska ny sådan. De första beläggen, på sumeriska, är från 3200 f. Kr. 9

MONOGENES? De flesta moderna skriftsystemen kan spåras tillbaka till det sumeriska - flera av de moderna skriftspråken är alltså ”släkt”. A ﺍ 10

MONOGENES? Troligen inte – inte för att de moderna skriftspråken inte kan vara släkt, men för att det förmodligen finns åtminstone ett ställe till där skrift uppstått oberoende av andra. Mellanamerika, på 600 -talet före Kristus. Olmec/Zapotec i Mexiko. Förmodligen även kinesiska, men det är inte säkert… 11

SKRIFTSPRÅK Olika skriftsystem Alfabetiskt – bundet/fritt, vokaler/inte, versaler/gemener, nya system IPA Syllabiskt – sequaoyahs syllabarie, devanagari, singalesiska Logografiskt – kinesiska 12

ALFABETISKA SYSTEM Det latinska, grekiska och kyrilliska alfabetet är alla alfabetiska system, men också det armeniska, georgiska och traditionella mongoliska. Ett tecken i ett alfabetiskt system motsvarar ungefär ett fonem – även om det finns undantag, som <ng> /ŋ/, <sj> /ɧ/ och <rs> /ʂ/i svenskan. 13

ABJADER - KONSONANTSYSTEM En del skriftspråk, som arabiska, hebreiska och syriska, använder sig av ett system som liknar det alfabetiska, men som inte skriver ut vokaler direkt. Vokaler kan indikeras med konsonanttecken, eller med speciella diakritiska tecken. ✎ 14

SYLLABARIER Syllabiska alfabet, eller syllabarier, har ett tecken per stavelse. Ett exempel är devanagarai, som används för att skriva hindi, men också exempelvis cree, thailändska och singalesiska skrivs med syllabiska alfabeten. Ofta har man ett tecken som motsvarar en viss konsonant med en standardvokal, och sedan små skillnader som visar om ett annat vokalljud används. Därför kan det vara svårt att dra gränsen mot alfabetiska system och abjader. 15

SEQUOYAHS CHEROKEE-SYLLABARIUM Sequoyah var diplomat för cherokeestammen, och övertygad om att hans språk också behövde ett skriftspråk. Det tog honom tolv år att konstruera ett skriftspråk för cherokee, ett syllabiskt system med 85 tecken. Genom att lära sin dotter använda det övertygade han resten av stammen, som entusiastiskt tog till sig uppfinningen. Inom ett år var läskunnigheten högre än bland vita i området. Innan de fördrevs till Oklahoma under tårarnas väg publicerade de en tidning och en bibelöversättning på cherokee, och skrev en egen konstitution. 16

SEQUOYAHS CHEROKEE-SYLLABARIUM Sequoyah var inte läskunnig – men han tog till de skrivtecken han kunde hitta. Därför innehåller syllabariet latinska och grekiska tecken. Det finns inget samband mellan de tecken som används och deras ljudvärden på andra språk. 17

SEQUOYAHS CHEROKEE-SYLLABARIUM Ꭰ a Ꭱ e Ꭲ i Ꭳ o Ꭴ u Ꭵ v Ꭶ ga Ꭷ Ꭸ ge Ꭹ gi Ꭺ go Ꭻ gu Ꭼ gv Ꭽ ha Ꭾ he Ꭿ hi Ꮀ ho Ꮁ hu Ꮂ hv Ꮃ la Ꮄ le Ꮅ li Ꮆ lo Ꮇ lu Ꮈ lv Ꮉ ma Ꮊ me Ꮋ mi Ꮌ mo Ꮍ mu Ꮎ na Ꮏ Ꮑ ne Ꮒ ni Ꮓ no Ꮔ nu Ꮕ nv Ꮖ qu a Ꮗ qu e Ꮘ qui Ꮙ qu o Ꮚ qu u Ꮛ quv Ꮝ s Ꮜ Sa Ꮞ se Ꮟ si Ꮠ so Ꮡ su Ꮢ sv Ꮣ da Ꮤ Ta Ꮥ de Ꮧ di Ꮩ do Ꮪ du Ꮫ dv Ꮬ dla Ꮭ Tla Ꮮ tle Ꮯ tli Ꮰ tlo Ꮱ tlu Ꮲ tlv Ꮳ tsa Ꮴ tse Ꮵ tsi Ꮶ tso Ꮷ tsu Ꮸ tsv Ꮹ wa Ꮺ we Ꮻ wi Ꮼ wo Ꮽ wu Ꮾ wv ka hn a Ꮐ na h Ꮦ te Ꮨ ti 18

LOGOGRAFISKA SYSTEM I logografiska system motsvarar ett tecken oftast ett morfem. Kända exempel är kinesiska och de egyptiska hieroglyferna. Antalet tecken i ett sådant system ökar dramatiskt, och det tar längre tid att lära sig läsa. I kinesiska används ungefär 10 000 olika tecken idag. 19

BLANDADE SKRIFTSYSTEM Det är inte ovanligt att skriftsystem blandas. I många system skriver man ofta vissa låneord med latinska bokstäver, trots att man annars använder ett annat system, exempelvis det kyrilliska eller devanagari. En del system, till exempel det japanska, blandar flera principer i samma system. Jämför exempelvis & i vårt eget system. 20

JAPANSKA – FYRA TECKENSYSTEM I SAMMA SKRIFTSPRÅK Kanji – från början kinesiska tecken, logografiska. Ca 50 000 tecken. Används för att skriva framför allt lexikala morfem. Hiragana – syllabiskt system. 46 tecken. Används för att skriva morfem som det inte finns kanji för, böjningar och en del inhemska ord. Katakana – också syllabiskt. 48 tecken. Används för att skriva låneord och en del inhemska ord, särskilt artnamn. Rōmaji – latiniserad japanska, används mest av inlärare och för datainmatning. Latinska förkortningar är vanliga i vanlig text. 21

TECKENVARIANTER Stora och små bokstäver – Latinska, grekiska och kyrilliska. (och koptiska, armeniska och tidigare georgiska) Bunden skrift – skrivstil, arabiska Initiala, mediala, finala och självständiga tecken. ✎ 22

RIKTNING Uppifrån och ner Vänster-till-höger retsnäV-llit-regöH Boustrofedon – ox. tfirksradnäv ✎ 23

ATT STUDERA TALAT SPRÅK Talspråk är av naturen svårare att studera än skriftspråk. Sällan bevarat, och det är svårare att arbeta med inspelningar än med text. Överblick, sökningar, historiskt perspektiv och jämförelser blir nästan omöjligt med talspråk. Ofta löser man det med att transkribera, men det är inte heller oproblematiskt. 24

TRANSKRIPTION Att transkribera är att skriva ned talat språk, med något system. Man kan lägga sig på olika nivåer, och skriva ner olika mycket detaljer. Finfonetiskt: [ˌfɔˈneːtisk ˌtranskʐɪpˈɧuːn] Grovfonetiskt: [fɔneːtisk transkrɪpɧuːn] Fonematiskt: [fonemaːtisk transkripɧoːn] Vanligast inom samtalsanalys, sociologi och liknande är modifierad standardortografi. 25

ATT STUDERA TALAT SPRÅK Assåtyp va ja menar e att dels så typ äre ju olika fratt man skriver de skrivna språket, typ me en penna, medan man säger de som e talspråk, så det är helt olika medium, men det e också typ olika språk, man typ pratar helt annorlunda än man skriver, använder andra ord och regler och så, så de e olika på flera sätt. 26

SAMTALSANALYS Harvey Sacks 1935 -1975 Sociologi – Etnometodologi – Samtalsanalys, Conversational analysis (CA) 27

SAMTALSANALYS - FOKUS Samtal som socialt organiserad interaktion Talspråk Naturliga situationer Datastyrd – alla delar av ett samtal kan vara intressanta

SAMTALSANALYS - METOD Inspelning Transkription Analys

TRANSKRIPTION 21 Zoe 22 23 Lyn 24 w'(h) are you ta(h)lking to it while you w. ORK? no: , (. 5) 25 26 27 28 29 30 [heh ºheh hehº= [hh what ye' DOINg then =hahh (1. 0) wh't's the ↑point: h Från: http: //www-staff. lboro. ac. uk/~ssca 1/intro 1. htm (1. 5) Lyn Zoe

SKRATT 21 Zoe 22 23 Lyn 24 w'(h) are you ta(h)lking to it while you w. ORK? no: , (. 5) 25 26 27 28 29 30 [heh ºheh hehº= [hh what ye' DOINg then =hahh (1. 0) wh't's the ↑point: h (1. 5) Lyn Zoe

VOLYM 21 Zoe 22 23 Lyn 24 w'(h) are you ta(h)lking to it while you w. ORK? no: , (. 5) 25 26 27 28 29 30 [heh ºheh hehº= [hh what ye' DOINg then =hahh (1. 0) wh't's the ↑point: h (1. 5) Lyn Zoe

PAUSER 21 Zoe 22 23 Lyn 24 w'(h) are you ta(h)lking to it while you w. ORK? no: , (. 5) 25 26 27 28 29 30 [heh ºheh hehº= [hh what ye' DOINg then =hahh (1. 0) wh't's the ↑point: h (1. 5) Lyn Zoe

INTONATION 21 Zoe 22 23 Lyn 24 w'(h) are you ta(h)lking to it while you w. ORK? no: , (. 5) 25 26 27 28 29 30 [heh ºheh hehº= [hh what ye' DOINg then =hahh (1. 0) wh't's the ↑point: h (1. 5) Lyn Zoe

ÖVERLAPPANDE TAL 21 Zoe 22 23 Lyn 24 w'(h) are you ta(h)lking to it while you w. ORK? no: , (. 5) 25 26 27 28 29 30 [heh ºheh hehº= [hh what ye' DOINg then =hahh (1. 0) wh't's the ↑point: h (1. 5) Lyn Zoe

SAMTALSSTRUKTUR - UPPTÄCKTER Faser och ämnesstruktur Närhetspar Pauser och deras betydelse Samtalsturer

TURTAGNING ”Avbryt inte!” Turtagning är ett avancerat system TRP – Transition Relevance Point

TRANSITION RELEVANCE POINT (TRP) Vid varje TRP kan flera olika saker hända: Turinnehavaren, talaren, kan utse nästa talare Nästa talare kan utse sig själv (självnominering) Talaren kan fortsätta prata

TRP-STRATEGIER Det finns många strategier för att kontrollera vad som händer vid en TRP: Ställa en fråga (-Eller hur, Rolf? ) Avbryta, bryta in (Det är precis som när jag. . . ) Hindra andra från att ta över (. . . istället. [hrhmm] Dessutom är det viktigt. . . )

SAMTIDIGT TAL Samtidigt tal kan fylla olika funktioner, oftast beroende på var de kommer in i samtalsstrukturen Vid en TRP betyder samtidigt tal oftast att man försöker ta över turen

SAMTIDIGT TAL Samtidigt tal som inte infaller vid en TRP kan också vara ett sätt att försöka ta över turen, att avbryta Man talar också samtidigt för att stödja talaren, ge feedback

SAMTIDIGT TAL - FEEDBACK Det finns flera sorters feedback, exempelvis stödkommentarer, fortsättningsmarkörer, instämmande och insiktsmarkörer

NÄRHETSPAR Vissa replikskiften hör väldigt tätt ihop, och skapar en stark förväntning på ”rätt” sorts svar: Fråga – svar Hälsning – svarshälsning Erbjudande – accepterande Presentation – presentation

NÄRHETSPAR -Ha det så bra! (avskedshälsning) -Tack, du också. (svar) -Ursäkta? -Ja? (uppmärksamhetsförsök) (uppmärksamhetsmarkör) -Var konferensen intressant? -Maten var bra. (fråga) (svar)