Analys av drevprov Genomgng vid trff med drivande

Analys av drevprov Genomgång vid träff med drivande hundklubbar Ultuna 29 augusti 2009 och 23 januari 2010 Beagleklubben 13 mars 2010 Kjell Andersson Kjell. andersson@hgen. slu. se

Vad är arvbarhet?

Vad är en s k korrelation? Det ett uttryck för sambandet mellan två egenskaper och kan vara mellan -1 och +1. Är korrelationen genetisk kan det delvis vara samma egenskap eller att samma gener påverkar båda egenskaperna. Korrelationen kan vara miljömässig. Kan vara gynnsam eller ogynnsam.

Drevprovsanalys 1980 -1984 Swenson, Andersson & Johansson, 1986 5 919 drevprov på drever • ca 2 000 startande hundar • efter 419 hanar Modell= kön, provår, provmånad, ålder, provnummer, antal syskon i kullen *Tikar lika bra eller bättre än hanar utom i skall hörbarhet *Poängen ökade med ålder och erfarenhet

Arvbarheter och upprepning 1980 -1984 Swenson, Andersson & Johansson Egenskap Sök Upptag Drev Skall Nyansering Lyd/Sam Helhet Summa PE Pris Upprepningskoef. 0, 18 0, 05 0, 11 0, 26 0, 09 0, 08 0, 11 0, 06 Arvbarhet, h 2 (0) 0, 01 0, 05 0, 08 0, 04 (0) 0, 04 0, 06 0, 05

Analys av norska drevprov på stövare Frode Lingaas, 1995 • 10 915 drevprov totalt • 7 933 drevprov på fem stövarraser • 2 724 drevprov >24 min drevtid analyserades (1 -dagsprov) • Många brister i data • I modellen ras (5 stövarraser), kön, provår (1987…. 1994)

Upprepningskoeff. och arvbarheter för stövare i Norge (Lingaas, 1995)

Analys av Stövare Per-Erik Sundgren, Gentica Regr. = regression av avkommans resultat på fädernas resultat (släktskap 0, 50) Korr. = samband mellan resultat för hel- och halvsyskon (släktskap 0, 50 resp. 0, 25) Kulleffekt?

Tabell 1. Drevprov hare ÖKL, antal analyserad prov Ras Antal hundar totalt Antal prov Hundar i analyser Prov i analyser Kompletta prov per hund Hamiltonstövare 5136 10605 2983 6542 2, 2 Schillerstövare 1223 2502 624 1408 2, 3 Finsk stövare 4428 10911 2796 7109 2, 5 Smålandsstövare 499 992 349 709 2, 0

Tab. 2. Medelresultat i jaktprovsmoment hare ÖKL för fyra stövarraser Ras /provmoment Ant. jaktprov Hamilton 6542 Schiller 1408 Finsk 7109 Småland 709 Sök 4, 2 4, 3 Arbete slag 4, 3 Väckning slag 5, 1 4, 9 5, 3 4, 6 Drevsäkerhet 4, 1 4, 2 4, 0 Drevsätt 4, 2 4, 3 4, 1 Skallmarkering 4, 3 4, 2 Tapptarbete 4, 0 3, 9 4, 1 3, 9 Väckning tappt 4, 7 5, 0 4, 4 Skall hörbarhet 4, 3 4, 4 4, 3 4, 0 Skall tonklang 4, 1 4, 2 3, 9 Lydnad 4, 0 4, 1 4, 2 Jaktlust 5, 0 4, 9 (6, 1) 4, 8 Summa Poäng 52, 9 52, 8 (54, 1) 51, 2

Tab. 3. Drevprov hare ÖKL, upprepningskoefficienter hundars resultat Ras /provmoment Ant. jaktprov Hamilton 6542 Schiller 1408 Finsk 7109 Småland 709 Sök 0, 20 0, 09 0, 15 0, 05 Arbete slag 0, 03 0, 06 0, 07 0, 14 Väckning slag 0, 37 0, 41 0, 39 0, 49 Drevsäkerhet 0, 13 0, 12 0, 11 0, 08 Drevsätt 0, 11 0, 03 Skallmarkering 0, 18 0, 21 0, 22 0, 21 Tapptarbete 0, 09 0, 07 0, 10 0, 09 Väckning tappt 0, 33 0, 31 0, 32 0, 47 Skall hörbarhet 0, 31 0, 24 Skall tonklang 0, 29 0, 22 0, 31 0, 22 Lydnad 0, 28 0, 23 0, 30 0, 24 Jaktlust 0, 19 0, 18 0, 16 Summa Poäng 0, 27 0, 29 0, 24 0, 38

Tab. 4. Drevprov hare ÖKL, beräknad ärftlighetsgrad i % för stövare Ras Antal Par/Fäder Hamilton Schiller 1163/206 2983/544 623/177 Finsk 1193/191 Småland 2974/559 349/117 Moment Regr. Korr. Sök 10 ± 4 20 ± 2 17 ± 5 0± 4 13 ± 2 12 ± 7 Arbete slag 7± 5 5± 2 7± 4 5± 2 20 ± 7 Väckning slag 32 ± 5 49 ± 3 60 ± 7 22 ± 5 45 ± 3 73 ± 10 Drevsäkerhet 5± 5 12± 2 14 ± 5 6± 4 11 ± 2 18 ± 8 Drevsätt - fart 4± 4 13 ± 2 15 ± 5 10 ± 5 14 ± 2 16 ± 8 Skallmarkering 5± 4 17 ± 2 26 ± 5 17 ± 4 24 ± 2 30 ± 8 Tapptarbete 6± 5 10 ± 2 16 ± 5 9± 4 13 ± 2 18 ± 7 Väckning tappt 23 ± 5 40 ± 3 42 ± 6 25 ± 5 33 ± 3 63 ± 10 Skall hörbarhet 11 ± 4 32 ± 3 29 ± 5 20 ± 4 31 ± 2 35 ± 8 Skall tonklang 12 ± 4 27 ± 3 27 ± 5 13 ± 4 33 ± 3 48 ± 9 Lydnad 4± 4 28 ± 3 30 ± 5 7± 4 28 ± 2 23 ± 8 Jaktlust 17 ± 5 23 ± 3 28 ± 5 8± 4 21 ± 2 15 ± 7 Summapoäng 16 ± 4 33 ± 3 33 ± 5 13 ± 4 30 ± 3 55 ± 9

Analys av drevprov på drever Delvis efter ett examensarbete av Cecilia Laven med Nils Lundeheim och Kjell Andersson som handledare

Material Drever 1992 -2006 • 13 146 drevprov • 12 137 med komplett egenskapsbedömning • 4 049 prövade hundar varav • 5 139 prov för hanar (39%) • 8 022 prov för tikar (61%) • 27 556 drev

Antal genomförda drevprov mellan åren 1992 -2006

Antal hundar som drivit de olika djurslagen i olika drev Drevnr Rådjur Hare Okänt Räv Hjort Totalt 1 8 244 2 432 1 674 167 33 12 555 (100 %) 2 6 794 1 490 1 465 85 20 9 854 (79 %) 3 3 113 525 734 31 11 4 414 (35 %) 4 296 56 64 3 3 422 (3 %) 5 21 3 1 0 1 26 (<1 %) 18 468 4 506 3 938 286 68 27 266 Totalt (68 %) (17 %) (14 %) (1 %) (<1 %)

Medeldrevtider i minuter för respektive djurslag

Medeldrevtider för respektive drev och djurslag. Drevnumren anger vilket drev i ordningen under drevdagen

Modell för bearbetningen • μ = totalmedelvärdet • år = fix effekt av provår(1992, … 2006) • mån = fix effekt av provmånad ( september, oktober, november, december, januari-februari) • kön = fix effekt av kön ( hane, tik) • ålder = fix effekt av hundens åldersgrupp vid provtillfället (1, … 7) • djur = effekt av hunden (upprepning inom individ) • prov = effekt av prov, miljöeffekt (provnummer) • djur = genetisk effekt av individen • e = fel (slump)

Antal hundar som startat drevprov i respektive månad.

Frekvensfördelning av hundarnas ålder vid provtillfället.

Könsskillnader Egenskap Tik Hane Signifikans Sök 4, 08 4, 07 n. s Upptagsförmåga 4, 22 4, 17 ** Drevsäkerhet 4, 17 4, 12 ** Drevsätt 4, 43 4, 37 ** Tapptarbete 4, 09 4, 04 * Skall-hörbarhet 4, 30 4, 44 ** Skallmarkering 4, 38 4, 29 ** Samarbete 4, 38 4, 22 ** Lydnad 4, 29 4, 20 ** Jaktduglighet 4, 45 4, 40 * Summapoäng 42, 94 42, 55 ** Totaltid (minuter) 119, 0 115, 0 *

Effekt av ålder på egenskapspoäng och total drevtid Egenskap <1, 5 år 1, 5 -2 år 2 -3 år 3 -4 år 4 -5 år 5 -6 år >6 år Sign Sök 4, 03 4, 06 4, 10 4, 09 4, 08 n. s Upptagningsförmåga 4, 16 4, 17 4, 18 4, 22 4, 24 * Drevsäkerhet 4, 06 4, 09 4, 14 4, 17 4, 25 ** Drevsätt 4, 36 4, 39 4, 37 4, 40 4, 42 4, 45 * Tapptarbete 3, 98 4, 01 4, 05 4, 06 4, 09 4, 12 4, 16 ** Skall-hörbarhet 4, 34 4, 29 4, 34 4, 36 4, 41 4, 42 ** Skallmarkering 4, 33 4, 31 4, 33 4, 34 n. s Samarbete 4, 30 4, 32 4, 28 4, 30 4, 29 4, 33 4, 30 n. s Lydnad 4, 23 4, 21 4, 23 4, 24 4, 29 4, 28 ** Jaktduglighet 4, 39 4, 40 4, 43 4, 44 4, 43 4, 47 n. s Summapoäng 42, 28 42, 41 42, 63 42, 75 42, 90 43, 04 43, 21 ** 116, 00 116, 5 118, 0 119, 0 117, 0 n. s Totaltid (minuter) 115, 50 117, 50

Upprepning från prov till prov och arvbarheter 2008 Egenskap Upprepning Arvbarhet Sök 0, 16 0, 04 Upptag 0, 10 0, 03 Drevsäkerhet 0, 18 0, 08 Drevsätt 0, 14 0, 07 Tapptarbete 0, 16 0, 07 Skall-hörbarhet 0, 23 0, 06 Skallmarkering 0, 14 0, 07 Samarbete 0, 13 0, 05 Lydnad 0, 13 0, 05 Jaktduglighet 0, 19 0, 06 Summapoäng 0, 20 0, 07

Arvbarheter diagonalt, genetiska korrelationer, rg (ovan diagonal) och fenotypiska, rp korrelationer (under diagonal) (2008), Sök Upp Drsätt Tappt Sk, h Sk, m Samb Lyd Jaktd Sum Tid Sök 0, 04 0, 80 0, 23 0, 25 0, 18 0, 03 -0, 02 -0, 01 0, 50 0, 36 Upptag 0, 35 0, 03 0, 81 0, 87 0, 67 0, 41 0, 46 0, 67 0, 99 0, 75 Drevsäkerhet 0, 35 0, 42 0, 08 0, 97 1, 00 0, 76 0, 98 0, 14 0, 24 0, 83 0, 93 0, 88 Drevsätt 0, 19 0, 38 0, 69 0, 07 0, 98 0, 76 0, 98 0, 23 0, 69 0, 92 0, 96 Tapptarbete 0, 23 0, 43 0, 67 0, 61 0, 07 0, 81 0, 98 0, 13 0, 24 0, 76 0, 92 Skallhörb 0, 13 0, 23 0, 30 0, 29 0, 06 0, 75 0, 20 0, 71 -0, 02 0, 79 0, 68 Skallmark 0, 17 0, 32 0, 47 0, 29 0, 96 0, 33 0, 07 0, 30 0, 24 0, 76 0, 91 0, 92 Samarbarbete 0, 16 0, 25 0, 17 0, 21 0, 16 0, 11 0, 18 0, 05 0, 71 -0, 02 0, 39 0, 26 Lydnad 0, 25 0, 24 0, 31 0, 23 0, 19 0, 62 0, 05 0, 06 0, 42 0, 28 Jaktduglighet 0, 15 0, 47 0, 61 0, 51 0, 40 0, 22 0, 28 0, 06 0, 35 0, 67 Summapoäng 0, 45 0, 64 0, 78 0, 73 0, 76 0, 45 0, 62 0, 50 0, 51 0, 45 0, 07 0, 89 Totaltid 0, 25 0, 56 0, 46 0, 60 0, 63 0, 30 0, 47 0, 28 0, 31 0, 63 0, 75 0, 09

Slutsatser • För att kunna utnyttja de relativt låga arvbarheterna skulle en bättre avelsvärdering behöva tillämpas • Antal egenskaper och koder skulle kunna minskas • Priser och krav på tider påverkar bedömningen • Finns det något radikalt bättre sätt att testa drevegenskaper?

Vad kan vi göra för avelsmässiga förbättringar i framtiden? • • Hur sätter vi ett realistiskt avelsmål? Vad är det som behöver förbättras? Kan vi mäta bedöma på ett bättre sätt? Kan vi utnyttja den information som vi har bättre? • Vad kan genteknik bidra med i våra raser?

Hundens genkarta • Hela genomet kartlagt • Vad kan vi få hjälp med? • Snart kan man undersöka 200 000 punktmutationer (50 000 idag) • Lungödem en viktig fråga för flera raser • 20 -100 individer som är sjuka och lika många friska krävs (blodprov) • Flera raser en fördel för att nå slutmålet

Diskussion med frågor • Vad kan vi dra för slutsatser på kort och lång sikt? • Vilka visioner har olika klubbar? • Hur ser framtiden ut genetiskt för de drivande hundraserna? • Kan vi samverka för att bevara drevjakten på längre sikt? • Nordisk samordning är det möjligt?

Samverkan med SKK om in- och utrapportering av drevprovsdata • Kan vi standardisera inrapporteringen? • Vad vill olika klubbar få ut av dessa data på sikt (sammanställningar, index)? • Kan vi samordna oss för att få tyngd i våra önskemål? • Finns det andra alternativ? • Hur går vi vidare?

Mina tankar inför träffen med drivande hundklubbar 23 januari 2010: • Skalan bör vara 1 -6 men att graverande fel läggs utanför vilket innebär att hunden är utslagen från att bedömas. Problemet är ju hur man skall handskas med det i avelsvärdering av föräldrarna och andra släktingar för själv skall givetvis inte en sådan individ användas i avel. • Egenskaper: Målsättningen har varit att minska antalet egenskaper utan att någon skall känna att väsentliga uppgifter går förlorade. Tanken är givetvis att indata till SKK skall föja samma mall för att de skall åta sig att utveckla detta. Vad vi kan få för utdata är ett särskilt kapitel. sannolikt måste vi själva på något sätt sammanställa efter att vi fått rådata från SKK. Idealet är att de har ett verktyg där vi kan variera utdata som vi vill men detta är en diskussion med SKK. Jag har förstått att det finns hur mycket önskemål som helst så det gäller att ligga på.

Sök/upptag(slagarbete) (med koder för kort och för långt sök) • Motiv för en egenskap: Arvbarheten speciellt för upptag är låg och egenskaperna är svåra att skilja åt. • Poängskalan kombineras från nuvarande beskrivningar. Skallgivning på slag • Motivering: Sannolikt hög arvbarhet, men målet med egenskapen kan vara ganska olika t o m inom ras beroende på djurslag. • Skalan sätts från mycket skall (drevliknande) till tyst utan värdering om det är bra eller dåligt. Varje klubb får sedan värdera hur värdet på olika poäng skall sättas i avelsvärderingen (avelsmålet).

Drevsäkerhet (innefattar även drevsätt och tapptarbete) • Motivering: Dessa tre egenskaper är genetiskt sett samma egenskap med liknande arvbarheter. • Skalan som nu med kombinerad beskrivning av poängen. • Värdet på egenskapen måste bedömas av varje klubb då det kanske är den mest betydelsefulla egenskapen.

Skallgivning på tappt • Motivering: Sannolikt hög arvbarhet, men målet med egenskapen kan vara ganska olika för olika klubbar. • Skalan sätts från mycket skall (drevliknande) till tyst utan värdering om det är bra eller dåligt. • Varje klubb får sedan värdera hur värdet på olika poäng skall sättas i avelsvärderingen (avelsmålet).

Skall hörbarhet • Motivering: Viktig egenskap trots alla tekniska hjälpmedel. • Skalan i stort sett som nu. • Koder kan diskuteras men mycket restriktivt. Nyansering • Motivering: Viktig egenskap trots alla tekniska hjälpmedel. • Skala i stort sett som nu. • Koder för, för mycket eller för lite skall (lös respektive hård)

• Samarbete som har med jakt att göra • Motivering: Samarbete är en viktig egenskap men det har varit svårt att på ett bra sätt separera samarbete från lydnad vid bedömningen. Enligt analyserna är det dock delvis olika egenskaper. • Förhoppningsvis kan det göras en skrivning som är bättre när det gäller att fånga in vad man vill att en bra jakthund skall göra. Söka kontakt med förare med eller utan dennes stöd? Sannolikt kommer GPS innebära att man tar sig i närheten av hunden på ett eller annat sätt eller väntar om man ser att den är på rätt väg tillbaka. • Vad är vanlig jakt, vilket provet skall spegla enligt våra regler?

Lydnad/mentalitet • Det pågår ett utvecklingsarbete på SKK (SLU) där lydnad/mentalitet (förenklad mentaltest) skall ingå för i stort sett alla raser men tills detta är färdigt kan det vara bra att ha med lydnad kanske med olika vikt i olika raser beroende på vad man vill uppnå. • Kanske skall lydnad/mentalitet senare ligga helt vid sidan om? Jaktduglighet utgår • Egenskapen har varit någon form av uppsamling eller kompensation i vissa fall.

Generellt: • Varje hundras får sätta egna vikter på egenskaperna till ett avelsindex beroende på vad målet med rasen är och hur man anser att hunden skall uppträda beroende på djurslag (även 0 är en vikt). Vikten kan givetvis också variera beroende på vad man vill prioritera hos rasen. • Drevtider kommer helt säkert att skilja mellan raser, som det gör idag, men maxtiderna bör nog inte ökas på för framtidens acceptans av samhället.

Protokoll från Norsk harehundsklubb

Diskussion om möjligheterna till gemensamma regler • • • Provbedömning (skala, principer) Egenskaper (enligt förslag) Vad vill vi få ut av resultaten? Avelsvärdering Tävling Övrigt Hur drivas arbetet vidare? • Tankar och frågor i klubbarna? • Förankring viktigt