Struktur och klassrumsrutiner Carina Skeri Presentation Frelsningens upplgg

Struktur och klassrumsrutiner Carina Skeri

Presentation Föreläsningens upplägg Genomgång av delar av Kapitel 3: Regler och rutiner Kapitel 5: Förbereda för en god start, fokus: lärarauktoritet Kapitel 6: Planera och genomföra undervisning Kapitel 8: Bibehålla önskvärt elevbeteende Kapitel 9: Kommunikationskompetenser för undervisning

Presentation Mina lärarerfarenheter • Högstadielärare, sv/so • Mellanstadielärare sv/so/eng • Lärare i mindre grupper, resursenheter • Intensivundervisning (skola på loven) Många olika skolformer, många olika ledarstilar. De passar mer eller mindre bra beroende på tillfälle och sammanhang.

Presentation Ledarskap i klassrummet Samspel mellan ledarskap och den didaktiska aspekten.

Presentation Lärarens många roller kräver fokus på ledarskapet • Chef i offentlig verksamhet • Ansvar för flera hundra personer • Administratör • Socionom/Psykolog • Pedagog Viktigt är att kunna spara tid och effektivisera. Det kräver ett effektivt ledarskap, bland annat med hjälp av regler och rutiner. Vi går i samma skola/samma disciplin/riktning

Presentation Ledord för ett gott ledarskap i skolan Professionell, motiverande, konsekvent och positiv

Kapitel 1 Introduction to Classroom Management Vad är Classroom Management? Aktiviteter och strategier för att styra elevernas uppförande i klassrummet, så att undervisning och lärande kan ske. Ett ändamålsenligt ledarskap i klassrummet medför förutsättningar för god undervisning och inlärning. Hattie (2009) och Wang, Haertel, & Walberg (1993)

Kapitel 1 Ledarskap i klassrummet har både planerings- och interaktionsaspekter. Planering • Organisera klassrum • Hitta vilka förväntningar man ska ha på elevernas uppförande • Incitament för önskvärt beteende • Konsekvenser vid oönskat beteende • Organisering av undervisningsaktiviteter som skapar elevdeltagande och engagemang

Kapitel 1 Ledarskap i klassrummet har både planerings- och interaktionsaspekter. Interaktion/handling • Lärarbeteende • Strategier för ”monitoring” – övervakning • Interaktion med elever • Support och feedback • Strategier för att få in elevbeteende på rätt spår • Arbeta med att stimulera intresse, involverande och inkluderande • Samarbete med elever

Kapitel 1 Delaktighet Odla goda relationer till eleverna och erbjud dem att diskutera och ta ansvar för de regler som gäller. Team-känsla. Men - lärare ska vara hjälpande vuxna, inte kompisar med eleverna.

Kapitel 3 Choosing rules and procedures Målet med kapitlet Identifiera förväntningar på eleverna och översätta dem till ett system för regler och rutiner.

Kapitel 3 Definitioner Regler och rutiner är fastställda förväntningar gällande uppförande.

Kapitel 3 Definitioner En regel anger generella förväntningar och normer – gärna positivt uttalad: ”du får prata när du fått ordet”. Thorson (2003) rekommenderar att regler ska formuleras positivt och bara vara tre till fem till antalet. Även annan forskning (exempelvis Bicard, 2000 och Evertson, 1994) visar att elevernas acceptans för reglerna ökar om de presenteras positivt och att deras nytta för klassrums- och lärandemiljö klargörs.

Kapitel 3 Definitioner Rutiner tar också upp förväntningar på beteende/uppförande. Gäller oftast en specifik aktivitet och är inte förbjudande. Exempelvis gällande att lämna in sent arbete, deltagande i klassrumsdiskussioner, lämna klassrummet. Ofta ”oskrivna regler”.

Kapitel 3 Identifiera regler och rutiner Lär känna skolans regler. Var extra noga med: 1. Beteenden som är definitivt förbjudna. Exempelvis att springa i korridorer, använda mobiltelefonen i klassrummet, vistas i korridoren utan giltigt tillstånd. 2. Konsekvenser vid regelbrott. Kolla upp vem som ansvarar för vad vid bestraffningar. 3. Administrativa göromål. Närvarokoll, utlämning av läroböcker, etc.

Kapitel 3 Planera dina klassrumsregler När du har koll på skolans regler kan du planera dina egna. Dessa regler bör alltså formuleras i så positiv anda som möjligt och eventuellt skrivas under av föräldrarna. Välj tre till sex klassrumsregler! Motivera dem!

Kapitel 3 Förslag på regler, enligt Classroom Management 1. Ta med allt material till klassrummet. 2. Kom i tid och var redo när lektionen startar. 3. Respektera och var artig mot andra. (Inkluderar att lyssna på lärare och andra elever. Inga slagsmål, mobbning eller störande av lektionen). 4. Lyssna och sitt på din plats. 5. Respektera andras egendom. (Håll rent och snyggt omkring dig. Lämna tillbaka vad du lånar och fråga först. Var försiktig med utrustning och material). 6. Följ alla skolans regler.

Kapitel 3 Planera dina klassrumsrutiner Allmänna rutiner • Närvarokoll • Frånvarande dag innan • Sen ankomst

Kapitel 3 Närvarokoll En placeringslista är ultimat för enkel koll av närvaron. Frånvaro Bra att ha information på tavlan om vad som ska göras under lektionen. Planering för arbetsområdet på webbsida eller utdelad stencil. Sen ankomst Boken rekommenderar noggrannhet på den punkten (annars eskalerar det) och diskuterar kvarsittning samt när den kan läggas.

Kapitel 3 Starten på lektionen Bör ha tydliga förväntningar på eleverna och vad de ska göra. De ska gå in och sätta sig och vara tysta. Inta startposition. Kräv tystnad. Starta lektionen när alla är fokuserade. Ta om möjligt inte ”privata” elevsamtal i början av lektionen.

Kapitel 3 Lämna klassrummet under pågående lektion Effektiva ledare tillåter inte turer till toaletten, bara vid nödfall. Annars sätts det i system. Materiel ska vara med och inte hämtas under lektionen.

Kapitel 3 Slutet på lektionen Städa upp i god tid, men fokus ska vara på arbetet tills läraren säger till. Inte låta eleverna springa ut när det ringer, eller när tiden är ute. Sitta ner, tysta, gå igenom och sammanfatta. Sedan släpper läraren eleverna.

Kapitel 3 Rutiner för bänkarbete Prata med bänkgrannen under arbetet Beroende på klass. Ofta bra att börja med inget prat, för att sedan prova att släppa på det med restriktioner i form av ljudnivå och fokus på utgifterna. Kan vara bra att starta uppgifter gemensamt i klassen för att få igång alla. Räcka upp handen vid behov av hjälp. Extra arbete är bra att ha. Elever ska aldrig vara sysslolösa.

Kapitel 3 Rutiner för grupparbete Ett bra arbetssätt som kräver tydliga riktlinjer. Behandlas separat (kapitel. 7). Några korta förslag Johnson & Johnson (2009). Sociala färdigheter är viktiga att träna inför och under grupparbete. Engagera eleverna i detta. Hålla fokus, delta, lyssna, ta del och hjälpa.

Kapitel 3 Rutiner för grupparbete, fortsättning Tydliga mål, arbetsgång och förväntningar på uppförande. Tala om mötesteknik, och hur man kan dela upp arbetet (roller). Kontinuerliga avstämningar i grupp och i helklass. Arbetsprocess och gruppdynamik. Kan man låna andra rum eller använda korridoren, så är det bättre än att alla arbetar i samma klassrum (ljudnivå).

Kapitel 3 Rutiner för grupparbete, fortsättning Dela ut ämnena för projekten eller låt eleverna välja från en meny. Ge exempel på hur en bra presentation kan se ut och de bedömningsgrunder du har. Böcker och material i klassrummet.

Kapitel 5 Getting Off to a Good Start De första veckorna är mycket viktiga för ledarskapet i klassrummet. Då implementeras de regler och rutiner som eleverna behöver kunna under året. Målet för inledningen på läsåret är att få till ett samarbete med eleverna kring att följa regler och rutiner, och delta i undervisningen och lyckas.

Kapitel 5 Principer för starten på skolåret 1. Skingra elevernas osäkerhet kring vad som förväntas av dem. Specifika och konkreta beskrivningar av dessa förväntningar (regler och rutiner). 2. Hjälp eleverna att lyckas med hjälp av organisatoriskt enkla lektioner. Viktigt att de får en positiv attityd till ämnet.

Kapitel 5 Principer för starten på skolåret 3. Håll helklassfokus. Det gör det lättare för eleverna att lära sig att hålla regler och rutiner. 4. Var tillgänglig, synlig och i ledarposition. Ta befälet de första lektionerna och hjälp eleverna lära sig att följa regler och rutiner. Inte ovanligt att eleverna vill testa gränserna.

Kapitel 5 Lärarauktoritet innebär lärarens rätt att fastställa normer för elevernas uppträdande, och sannolikheten att de följer lärarens önskningar beror på denna. Det är till stora delar lärarens auktoritet som avgör om eleverna följer reglerna och engagerar sig i undervisningen.

Kapitel 5 Flera former av lärarauktoritet (Pace 2003, Spady & Mitchell, 1979): • • Traditionell auktoritet Byråkratisk auktoritet Professionell auktoritet Karismatisk auktoritet

Kapitel 5 Traditionell auktoritet Läraren är en vuxen i ledande position. Jämför föräldrar – barn. Samma problem med ifrågasättande av auktoriteten kan uppstå. Byråkratisk auktoritet Ges legitimitet utifrån lärarens rätt att sätta betyg vid bra prestationer och straffa ickeönskvärt beteende. Professionell auktoritet Baseras på lärarens kunskap och förmågor, vilka kan få eleverna att acceptera lärarens beslut. Karismatisk auktoritet Socialt begåvade och uttrycksfulla lärare kan engagera elever med ett interaktivt förhållningssätt och god kommunikation. Eleverna följer dessa lärare för att de ser upp till/tycker om dem.

Kapitel 5 Auktoritativ sakkunnig, kompetent, med auktoritet, vederhäftig, respektingivande, myndig, kraftfull, officiell, behörig (förslag hämtade från synonymer. se).

Kapitel 5 En auktoritär lärare ger inga motiv för regler och rutiner. Den kontrollerar elever genom hot och bestraffningar och är godtycklig gällande konsekvenser. I motsats till detta motiverar en auktoritativ lärare sina handlingar och beslut och ger eleverna större frihet att agera ansvarsfullt och är konsekvent när det kommer till konsekvenser.

Kapitel 6 Planning and Conducting Instruction Allmänna råd kring planering, organisering och genomförande av undervisning. Planering av klassrumsaktiviteter Exempel på aktiviteter • diskussioner • grupparbete • presentationer • bänkarbete • lärarledd undervisning

Kapitel 6 Olika klassrumsaktiviteter, 1 av 5 Starten: komma igång. Sätta in i sammanhang. Presentera dagens lektion. Kolla läxan: baskunskaper. Fråga/svara-moment: repetera. Viktigt för inlärningsprocessen.

Kapitel 6 Olika klassrumsaktiviteter, 2 av 5 Ny fakta/genomgång: ofta lärarledd aktivitet. Läsa i boken: kan vara bra. Hjälper svaga elever, får med alla, kan ställa frågor, utveckla och diskutera under läsningen. Bra träning för alla att läsa högt – övning inför diskussioner. Diskussion: ofta lärarledda helklassdiskussioner, ofta frågeställningar utifrån något man läst, hört eller sett.

Kapitel 6 Olika klassrumsaktiviteter, 3 av 5 Bänkarbete: ska bygga på fakta som redan presenterats på något sätt. Gärna börja som helklassaktivitet. Ta ”pauser” för att samla ihop och gå igenom på tavlan. Grupparbete: Boken hänvisar till en hel del forskning (kap 7, s. 113) som visar att grupparbete kan vara lika bra, eller bättre, för inlärningen som annan undervisning. I övrigt gäller att noga följa och arbeta med ”rutiner vid grupparbete”.

Kapitel 6 Olika klassrumsaktiviteter, 4 av 5 Elevpresentationer: se ”rutiner för elevpresentationer”. • • Åhörarnas uppträdande viktigt. Materiel ska tas med. Presentera vid rätt tidpunkt (även om någon är borta). Bedöms eleverna enskilt eller som grupp? Alltså en bra övning, där klara förbättringar oftast görs med tiden.

Kapitel 6 Olika klassrumsaktiviteter, 5 av 5 Slutet på lektionen: lugna ner, sitta, sammanfatta, blicka framåt. Viktig del. Ovanstående aktiviteter är byggstenar i lektionsplaneringen och utöver starten, repetition och slutet kan en lektion på 50 minuter innehålla två till tre av dessa byggstenar. Elever gillar i allmänhet variation, men vissa klasser har svårt med övergångar från ett moment till ett annat. Vid övergångar av moment är det alltså extra viktigt med ledarskapet.

Kapitel 6 Förhindra oönskat beteende Withitness: Stoppa oönskat beteende innan det eskalerar. Kräver bra överblick och snabba ingripanden. Små medel, blickar och tecken vid till exempel papperskastning, kepsar på, mobil framme och småprat. Overlapping: simultankapacitet. Till exempel att vänta med att prata med en elev som kommer sent eller sätta igång ett elevarbete för att lösa en situation.

Kapitel 6 Kontrollera rörelsen/flytet i lektionen Movement management: undvika att läraren stör lektionen (jämför ovan: externa aspekter). Uppnås genom momentum (rörelse framåt) och smoothness (mjukt, friktionsfritt).

Kapitel 6 Momentum: Välplanerade lektioner med smidiga övergångar. Återkommande övningar och rutiner för arbetet. Smoothness: Lektioner som flyter utan lärardistraktionerna; • dangle (läraren byter ämne mitt i) • flip-flop (kommer på något irrelevant från tidigare) • thrust (avbryter en aktivitet - exempelvis prov - för information) • stimulus-bound (bryter klassens fokus på grund av yttre händelser).

Kapitel 6 Hantera övergångar i undervisningen Intervallet mellan två aktiviteter samt början och slutet på lektionen är övergångar. Arlin (1979) visar att elevfokus minskar i samband med övergångar, men att strukturerade övergångar motverkar detta fokustapp.

Kapitel 8 Maintaining Appropriate Student Behaviour De lärare som lyckas skapa och bibehålla samarbetsvilliga och skötsamma elever har ofta liknande förmågor och metoder, som att: • • kunna ha koll på klassrummet och eleverna vara konsekventa i regelanvändningen använda sig av snabba ingripanden kunna skapa ett positivt klassrumsklimat

Kapitel 8 Fyra enkla sätt att ta hand om oönskat beteende Om inte de elevuppgifter som eleverna arbetar med är för svåra/oklara så rekommenderas följande: 1. Håll ögonkontakt med, och närma dig, eleven. Ge signaler i form av gester. 2. Påminn genom att nämna det korrekta beteendet. 3. Om eleven inte arbetar med uppgiften; hjälp denne att hitta fokus. ”Du ska arbeta med frågorna nu”. 4. Be eleven sluta med det oönskade beteendet. Fungerar inte detta och det inte är läge att ta diskussionen kan man vänta till efter lektionen.

Kapitel 9 Communication Skills for Teaching Tidigare gått igenom hur ledarskapet i klassrummet är beroende av förebyggande verksamhet. I detta kapitel fokuseras strategier för problem som kvarstår.

Kapitel 9 Kommunikationskompetenser Kommunikation i bemärkelsen hjälpa eleverna att ändra beteende och inställning. Men också i bemärkelsen att vara en god lyssnare och försöka förstå eleverna och föräldrarna. För att bli en effektiv kommunikatör i både elev- och föräldrarelationer krävs tre kompetenser/färdigheter: 1. Konstruktiv självsäkerhet 2. Empatisk reaktion/svarande 3. Problemlösande

Kapitel 9 Konstruktiv självsäkerhet Självsäkerhet är att stå upp för sina rättigheter på ett sätt som får andra att respektera dem. Vissa personer är ”naturligt” självsäkra (i kontakt med andra människor i exempelvis skolan, på jobbet, på fester), men alla kan träna upp det. Att vara lärare är en bra övning. Konstruktiv självsäkerhet innebär: • Att tydligt påpeka ett problem eller lyfta en fråga. • Ett tydligt kroppsspråk. • Att insistera på ett passande beteende och en lösning på eventuella problem.

Kapitel 9 Konstruktiv självsäkerhet innebär inte: • Att vara fientlig eller aggressiv. • Att ta onödiga diskussioner/konflikter. • Att vara obeveklig. • Att ha ”Wimpy, wishy-washy, doormat behaviour” (mesigt, flummigt, dörrmattebeteende).

Kapitel 9 Att tydligt påpeka ett problem eller lyfta en fråga Elever som inte sköter sig medför oftast problem för att bedriva undervisning och därför bör läraren påpeka detta för eleven. Påpekandet av problemet har två delar: • Identifiera elevens beteende • Beskriva beteendets effekter

Kapitel 9 Genom att påpeka problemet och dess effekter minskar risken för konflikt, istället öppnas för en lösning. ”Att skicka lappar under genomgången gör att ni och andra elever tappar koncentrationen”. ”Att svara utan att räcka upp handen hindrar andra från att delta i diskussionen”. Dessa uttalanden undviker också att etikettsätta eleverna eller deras beteende. Etikettsättande orsakar ilska och inbjuder till diskussion. Det kan också medföra att eleven ser epitetet som riktigt. ”Du är så okoncentrerad”.

Kapitel 9 Ett tydligt kroppsspråk Konstruktiv självsäkerhet inför eleverna behöver förstärkas av ett passande kroppsspråk utifrån tre aspekter: 1. Ögonkontakt vid påpekandet av ett problem och behovet av förändrat beteende. Notera skillnaden mellan ögonkontakt som kommunicerar allvar och fasthet, och sådan som kommunicerar ilska och fiendskap. 2. Rak i ryggen som en fura, visa med hjälp av kroppshållningen den vikt du lägger i konversationen. 3. Matcha ansiktsuttrycket med innehåll och ton i det du säger.

Kapitel 9 Insistera på och erhålla passande beteende ”Det finns många orsaker till dåligt beteende, men det finns inga ursäkter”. Eleverna måste lära sig att ta ansvar för sina handlingar. .

Kapitel 9 Empatisk reaktion/svarande Den andra viktiga kommunikationskompetensen är förmågan att reagera och svara på elevernas utsagor med empati. En empatisk reaktion kompletterar den konstruktiva självsäkerheten. Självsäkerheten tillåter läraren att uttrycka sina åsikter, medan den empatiska reaktionen bekräftar elevens synvinkel. Läraren bör behålla lugnet och inte ta diskussionen personligt.

Kapitel 9 Empatisk reaktion har två delar: Förmågan att lyssna på, och förmågan att bearbeta, vad eleven säger. Lyssna: se intresserad ut, nicka, och säga saker som: ”jag förstår, ok, fortsätt, intressant”. Bearbeta: bekräfta och klargöra lärarens tolkning av vad eleven sagt. Kan summera vad eleven sagt. Funkar såväl med elever som föräldrar enskilt och i grupp. Köper läraren tid att överväga alternativa lösningar.

Kapitel 9 Problemlösande Behövs vid mer långvariga problem/konflikter, så att undervisning och lärande kan fortsätta i ett gott klassrumsklimat. Förslagsvis sker vid sådana problem/konflikter en problemlösande process där läraren och eleven utarbetar en plan för att minska eller eliminera problemet, enligt följande steg:

Kapitel 9 Problemlösande process 1. 2. 3. 4. Identifiera problemet. Diskutera alternativa lösningar. Komma överens om att pröva en av dem. Bestämma en konsekvens i händelse att lösningen inte fungerar. Dessa konsekvenser måste fullföljas.