Sveriges politiska system och hlso och sjukvrdssystem Frelsningens

Sveriges politiska system och hälso- och sjukvårdssystem

Föreläsningens syfte - Ge en helhetssyn på politiska och offentliga system - Ge en förståelse för sammanhangen - Ge en beskrivning av Sveriges politiska system och hälso- och sjukvårdssystem

Disposition - Politikens bakgrund, centrala begrepp och modeller - Några relevanta samhällsvetenskapliga begrepp och teorier - Sveriges politiska och offentliga system - Sveriges hälso- och sjukvårdssystem - Institutionell förändring av hälso- och sjukvårdssystemet

Diskursbegreppet i samhällsvetenskap

Politiska ideologier Värdebaserad åskådningar om samhällens grundläggande drag och om hur samhällen bör utformas Folkhälso politik Nyliberalism Konservatism Liberalism Socialism Den fria individen ska inte begränsas av samhället Hierarki, paternalism, tradition. Individen inordnad i samhället Individen central. Individen i samhället, med eget ansvar Samhällsförhållanden avgörande för individen. Individen i kollektivet Ingen Upp till individen ”Uppfostrande” Påverka individens livsstil Skapa samhällsförutsättningar för hälsa Marxism/ Leninism Samhällsstrukturen avgörande. Individen underordnad partiet Regler, förbud, samhällsinsatser

Folkhälsodiskurser (utifrån samhällssyn) Livsstilspåverkan Påverka samhällsstruktur

Ideologier/värderingar Reella samhällsförhållanden Maktförhållanden Politik ”Avgränsning, bestämmande och hantering av samhällsgemensamma angelägenheter” Alt. definition: Den fredliga hanteringen av samhälleliga intressemotsättningar

Demokrati Politisk jämlikhet. Formellt – Reellt Majoritetsstyre. Allmän och lika rösträtt. Medborgerliga fri- och rättigheter. Lagreglering, likhet inför lagen. Good governance (transparens, okorumperat etc) Tre modeller: Valdemokrati, Deltagardemokrati, Samtalsdemokrati

Samhällsarenor Offentligt system Marknad Civilsamhälle Enskilda relationer

Institutionell teori

Institutionell teori Institutioner: Organiserat och reglerat handlings-/ beteendemönster, utifrån en uppsättning normer och regler. Struktur, kultur. Institutionalisering, institutionell förändring: Hur samhällsfrågor uppmärksammas och hanteras i form av identifiering, problemlösning, hantering/organisering. Utifrån rådande diskurser, ideologier/värderingar, maktförhållanden, traditioner/tidigare lösningar (path dependency) Institutionell förändring inom hälso- och sjukvården: Från universell jämlikhetsmodell till New public management.

Titmuss vs Pinker/Le Grand Skilda socialpolitiska modeller, utifrån skilda värderingar Generell välfärd Jämlik, gemensam, offentlig, enhetlig välfärd Den gemensamma omtanken om medmänniskan Offentliga resurser Behoven styrande Främja altruism och social integration Pluralism Anpassning till individens behov Variation i utformningen Den fria individen. Individen som subjekt Individens oberoende/valfrihet Fruktbar kombination egoism/altruism

Modell över demokratiskt styrda system Författning, grundstadga Beslutande församling med valda representanter Beredande och verkställande styrelse, utsedda av församlingen Under- och sidoordnade nämnder, styrelser, utskott för olika sakområden. Utsedda av församlingen Tjänstemannaförvaltning kopplad och underordnad till de politiska organen

Dokument i politiska beslutsprocesser o Utredningsdirektiv, uppdrag att ta fram förslag o Ärendelista beslutsärenden, inkl. beslutsunderlag (rapporter, propositioner, betänkanden, tjänsteutlåtanden, förslag till beslut) o Beslutsprotokoll o Beslutade dokument (lagar, uppdrag, anvisningar, rapporter) o Uppföljningsdokument o M. m

Exempel politiska system och institutioner

Folkhälsoarbetare i systemet Folkhälsoplanerare Sundbyberg

WHO EU Riksdag/ Regering

Grundläggande WHO [2] Globalt Ø Konstitution Ø Världshälsoförsamling (WHA) – varje medlemsland (MS) 1 röst Ø Styrelse (EB; 34 MS) + beredande organ Ø Sekretariat, d v s WHO: s (huvud)kontor Regionalt – 6 regioner Ø Regionala kommittéer (RC) Ø Standing committee (SCRC) ~ styrelse

Internationella organisationer • IGO, (international governmental organisations) mellanstatliga samverkansorgan med regeringsrepresentanter, ex FN, WHO, IMF • NGO (nongovernmental organisations), frivilligorganisationer i civilsamhället för internationell samverkan, ex Röda korset/halvmånen, Rädda barnen, Amnesty

Nationell nivå Sveriges författning, regeringsformen mm Riksdagen Regering Departement Statlig förvaltning

Regional och lokal nivå Sverige Regeringsformen, Kommunallagen, Speciallagar Fullmäktige Styrelse Sakpolitiska nämnder och styrelser Kommunal förvaltning och verksamhet

Grundläggande - EU [1] Ø Fördrag (’grundlag’) - inkluderar folkhälsokompetens – Lissabonfördraget gäller sedan december 2009 Ø Maktdelning - Kommission – initiativrätt och förvaltning - Rådet – ’regering’; representerar MS sittande regeringar i olika former - Parlamentet – folkvalda representanter Ø I vissa frågor ’co-decision’ process

EU: s centrala institutioner Europeiska rådet (toppmöte) Ekonomiska och sociala kommittén Regionkommittén Europeiska kommissionen Ministerrådet (Europeiska unionens råd) Europaparlamentet EUdomstolen

Hur antas EU: s lagar? Medborgare, intressegrupper, experter: diskussioner och samråd Kommissionen: lägger fram formellt förslag Europaparlamentet och ministerrådet: beslutar tillsammans Nationella eller lokala myndigheter: tillämpar Kommissionen och EG-domstolen: övervakar tillämpningen

Sveriges politiska system

Politik handlar om att hantera våra samhällsgemensamma uppgifter och angelägenheter Som skola, sjukvård, välfärdssystem, försvar, kultur, folkhälsoarbete m m Olika ”huvudmän” för olika uppgifter (stat, landsting, kommuner) I valda beslutsförsamlingar (riksdag, fullmäktige) Med beredande och verkställande organ (regeringen, styrelser och nämnder) Med hjälp av oberoende tjänstemannaförvaltningar Utifrån politiska värderingar och reella förhållanden

Statsskick Enhetsstat / Federation Parlamentarism / Presidentstyre Demokrati / Auktoritärt styre Monarki / Republik

Sveriges statsskick • Enhetsstat med stark lokal självstyrelse • Parlamentarism: Regeringen beroende av riksdagen • Demokrati: Allmän och lika rösträtt, medborgerliga frioch rättigheter, proportionellt valsystem. Likhet inför lagen, lagbaserat offentligt system. • Monarki, representativ. Riksdagens talman utför de politiska uppgifterna

Regeringsform SFS nr: 1974: 152 1 kap. Statsskickets grunder 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. 2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010: 1408).

3 § Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är rikets grundlagar. Lag (1991: 1471). 4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning. Lag (2010: 1408). 5 § Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef. Lag (2010: 1408). 6 § Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen. Lag (1976: 871). 7 § I riket finns kommuner på lokal och regional nivå. Lag (2010: 1408). 8 § För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Lag (1976: 871). 9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010: 1408). 10 § Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete. Lag (2010: 1408).

Politiska nivåer i Sverige Staten -Lagar -Ramar -Statsbudget -Föreskrifter -Tillsyn -Information, kunskap -Socialförsäkringar, Arbetsförmedling, Polis, Högre utbildningar, Planering mm Kommuner - Kommunbudget, Förordningar - Myndighetsutövning, lagtillämpning - Utbildning - Barn-/äldreomsorg - Miljö -Byggplanering -Renhållning, vatten, avlopp -Kultur, fritid -M. m Landsting och regioner - Landstingsbudget, verksamhetsplaner - Tillämpning av lagar och föreskrifter - Hälso- och sjukvård -Kollektivtrafik -Regionplanering -Regionkultur

Geografiska politiska nivåer i Sverige Kommuner Landsting och regioner Stat Länsstyrelser Lokala statliga verksamheter. Polis, AF, FK mm.

Nationell nivå Sveriges författning, regeringsformen mm Riksdagen Suverän under EU. Stor formell, men mindre reell makt Regeringen Ledande politiska organet. Initierar, föreslår och genomför politiska åtgärder Departement Ansvarar för olika politikområden under resp minister samt viss myndighetsutövning Statlig förvaltning Ansvarig för implementeringen inom olika sakområden

Politiska beslutsprocessen nationellt 1) Initiativ. Frågan kommer upp på dagordningen. Viktigt vilka som kan initiera frågor. 2) Beslut om utredning. Utredningsdirektiv fastställs. Kommitté tillsätts 3) 4) 5) Utredningskommitté arbetar och kommer med betänkande (förslag på åtgärder) 6) Riksdagen bereder propositionen i utskott, som lämnar ett utskottsförslag (majoritetsbetänkande) för beslut i riksdagen. Alternativa förslag lämnas in av ledamöter. 7) Riksdagen voterar och beslutar om förslagen och uppdrag till regeringen. 8) Regeringen genomför uppdragen, inkl. utfärdande av lagar. 9) Ev. lagar och andra åtgärder kungörs och publiceras. Betänkandet går på remiss till remissinstanser för synpunkter Regeringen utarbetar och lämnar förslag på åtgärder och beslut till riksdagen i form av en proposition

Regional och lokal nivå Sverige Regeringsformen, Kommunallagen, Speciallagar Fullmäktige Styrelse Sakpolitiska nämnder och styrelser Kommunal förvaltning och verksamhet

Landsting/regioner Landstingens obligatoriska åtaganden (regleras i speciallagar) ››Hälso- och sjukvård (HSL) ››Tandvård upp till 20 år (Tv. L) ››Kollektivtrafik (tillsammans med kommunerna) Exempel på frivilliga åtaganden (regleras i kommnallagen) ››Kultur ››Utbildning ››Turism ››Regional utveckling

Kommunernas obligatoriska åtaganden ››Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg ››Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola ››Kommunal vuxenutbildning ››Svenska för invandrare ››Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg ››Omsorg om äldre och funktionshindrade ››Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende ››Stadsplanering och byggfrågor ››Hälso- och miljöskydd ››Renhållning och avfallshantering ››Räddningstjänst ››Vatten och avlopp ››Bibliotek ››Krisberedskap ››Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen) ››Bostadsförsörjning

Exempel på frivilliga åtaganden ››Öppen förskola ››Fritidsverksamhet ››Byggande av bostäder ››Energi ››Hälso- och viss sjukvård i hemmet ››Sysselsättning ››Näringslivsutveckling ››Kultur

Förvaltningsorganisation landstinget Västmanland Kompetens centrum för hälsa

Nacka kommun

Hälso- och sjukvårdssystemet i Sverige

Statlig styrning av hälso- och sjukvården -Lagar (Ho. S, Pf. L, LPT, YL, Ss. L mm) -Föreskrifter, förordningar, anvisningar -Statsbudget, statsbidrag -Tillsyn -Information, kunskap

Statliga myndigheter inom hälso- och sjukvårdsområdet - Socialstyrelsen Folkhälsoinstitutet Läkemedelsverket HSAN Smittskyddsinstitutet mm

Landstingets verksamhetsstyrning, genom - Budget Verksamhetsplaner, handlingsplaner Regler, reglementen Särskilda beslut, uppdrag Förhandlingar, Avtal Uppföljning

HSN SLL

Vårdgrenar och vårdformer

Primärvård definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhet som svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Ex. vis husläkare, distriktssköterskor, sjukgymnaster, dietister, psykologer, kuratorer. Utgör bl. a. första linjens sjukvård , för ej livshotande tillstånd. Specialister: Allmänmedicin

Psykiatri omfattar allmän psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt rätts psykiatri och även beroendevård det vill säga vård av personer med missbruk av alkohol eller andra droger, matmissbruk, dator-, spel- eller sexmissbruk. Området omfattar även behandlingshem inom den psykiatriska barn- och ungdomsvården Specialiserad somatisk vård omfattar all somatisk vård, alltifrån den som ges vid mottagningar hos organspecialister på eller utanför sjukhus till den mest högspecialiserade regionsjukvården. Området omfattar medicinsk och kirurgisk korttidsvård, rehabilitering, geriatrisk vård mera. Hemsjukvård Definition: Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden.

Databaser om hälsa och sjukvård Databaser SKL (Kommun och Landstingsdatabasen Kolada, Vårdbarometern mm) http: //www. skl. se/vi_arbetar_med/statistik/databaser Statistikdatabaser Socialstyrelsen (Hur mår Sverige? , Dödsorsaksregister mm) http: //www. socialstyrelsen. se/statistikdatabas Statistikdatabasen SCB http: //www. ssd. scb. se/databaser/makro/start. asp WHO: s europeiska hälsodatabas http: //data. euro. who. int/hfadb/ WHO Global Health Observatory http: //apps. who. int/ghodata/ UNDP International Human Development Indicators http: //hdr. undp. org/en/statistics/

Extrabilder

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSRAPPORT 2009