S kan det lta Mtinstrumentets reliabilitet och validitet

Så kan det låta! … Mätinstrumentets reliabilitet och validitet ökades avsevärt genom en pilotstudie och för att nå bästa generaliserbarhet valdes ett representativt sampel (N=100) ur populationen med hjälp av OSU vilket bedömdes mer relevant än stratifierat eller systematiskt urval. Resultatet presenterades dels i en frekvenspolygon dels i en korstabell (2 x 3) uppdelat på de två studerade kohorterna. Vid en t-testning av de aritmetiska medelvärdena och standardavvikelserna framkom en klar signifikans (p < 0. 01) till de yngres favör. Det kan också nämnas att korrelationen (produktmoment) mellan ålder och den oberoende variabeln var 0. 76!

Vetenskapliga synsätt Naturvetenskap – Positivism – Objektivitet – Förklara, generalisera – Kvantitativ analys – ”Hårddata” – Humaniora Hermeneutik Subjektivitet Tolka, förstå Kvalitativ analys ”Mjukdata”

Statistiken som forskarens hjälpmedel o Beskriva och analysera stora siffermaterial o Välja ut representativa grupper så att resultaten kan generaliseras Lärarens motiv: o Egna forskningsuppgifter, nu eller senare o Förstå forskning och facktidningar (högskoleallmänbildning) o Inte bli lurad!

Några statistiska grundbegrepp som tillhör akademikerns allmänbildning o Olika medelvärden o Mått på spridningen o Olika sambandsmått o Urvalsmetoder o Hypotesprövning – statistisk signifikans

Finns det samband mellan skolprestation och hembakgrund? o Tidigare forskning–kunskapsläget? Läsa, läsa. o Syftet preciseras o Val av ”mätinstrument”, t ex sammanlagt resultat på de nationella proven i åk 9 resp. föräldrars utbildning = socialgrupp 1 -3 o Val av undersökningsgrupp, t ex en klass i åk 9 på varje högstadieskola i en mindre kommun = 200 elever.

Resultat o Variabeln Nationella provet (x): 56, 27, 39, 57, 95, 15, 44, 62, 85, 63, 16, 34, 66, 86, 91, 85, 36, 64, 75, osv (= ordinal- eller intervallskala) o Variabeln Socialgrupp (y): 3, 2, 2, 1, 3, 2, 3, 3, 3, 2, 1, 2, 3, 3, 1, 2, 3, 2, 1, 3, 2, 2, 3, 3, 2, osv (= nominalskala)

Skaltyper (eller datanivå) bestämmer statistisk metod o Kvotskala, t ex längd, vikt. Lika långa skalsteg, absolut nollpunkt o Intervallskala, t ex temp i Celsius, IQ-skalan. Lika långa skalsteg men ej absolut nollpunkt o Ordinalskala, t ex smak- och bedömningstest. o Nominalskala, t ex kön, födelseort, ”uppfattningar”. Kategorier utan rangordning

Enkel frekvenstabell o Tabell 1. Gruppens socialgruppsfördelning (N = 200). Socialgrupp f % 1 20 10 2 80 40 3 100 50 200 100

Stapeldiagram o Figur 1. Gruppens socialgruppsfördelning (N = 200).

Klassindelad frekvenstabell o Tabell 2. Gruppens resultat på de nationella provet (N = 200). Poäng f % 0– 19 5 20– 39 10 5 40– 59 osv 200 100 60– 79 80– 99

Korstabell o Tabell 3. Sambandet mellan socialgrupp och det nationella provet, procent (N = 200). Poängresultat Socialgrupp Lågt Mellan Högt Summa 1 10 30 60 100% (N=20) 2 30 40 30 100% (N=80) 3 50 40 10 100% (N=100) Anm. Lågt=0– 34, mellan=35– 66, högt=67_99

Korstabulering av intervjuresultat o Tabell 4. Sambandet mellan ålder och inställning till arbetslag för låg/mellanstadielärare (N=16) resp. högstadielärare (N=14). (Ekstedt, 2009, s 45. Låg/Mellan Hög Ålder Pos Neg 25– 34 4 1 4 0 35– 44 2 1 45– 54 2 3 3 1 55– 0 3 1 2 Summa 8 8 10 4

Intervjuer sammanfattade i ett stapeldiagram o Figur 2. Kategorisering av de nio pojkarnas och tolv flickornas svar. Procent.

Beskrivning av undersökningsgrupp o Tabell 5. Undersökningsgruppen (N = 51) uppdelad på skola, årskurs och kön. Årskurs 6 Årskurs 9 Flickor Pojkar Askolan 7 6 8 6 Bskolan 6 5 6 7 Totalt 13 11 14 13

Spridnings- (eller korrelations-) diagram o Figur 3. Sambandet mellan engelska- och tyskaproven, N= 19.

Frekvenspolygon o o Figur 5. Fördelning av provpoäng hos två grupper.

Övning Resultatet på ett prov i en skolklass var följande: Pojkarna: 8, 6, 10, 5, 12, 8, 9, 9, 11, 2, 6, 8, 10. Flickorna: 8, 9, 11, 9, 12, 10, 9, 10, 11, 10, 8, 10. 1. Beräkna typvärde (T), median (md) och aritmetiskt medelvärde (m). Dels för de 13 pojkarna och dels för de 14 flickorna. 2. Vad blir spridningen, dels för pojkarna och dels för flickorna? a) Variationsvidden ( R )? b) Standardavvikelsen (s)? 3. Gör en frekvenstabell uppdelat på kön. 4. Beskriv resultatet med egna ord.

Svar o m pojkar=8, T=8, md=8 o m flickor=10, T=10, md=10 o s pojkar=3, 8, R=10 o s flickor=1, 3, R=4

Frekvenstabell Tabell 1. Provresultat uppdelat på kön. Poäng 0 -3 4 -7 8 -11 12 - Po 1 3 8 1 13 Fl 0 0 12 2 14