Samhllsekonomi Inkomst Utgift pengar in i kassan pengar

Samhällsekonomi Inkomst – Utgift – pengar in i kassan pengar ut ur kassan

Ekonomiska kretsloppet Privat sektor – privata företag som ägs av ”vanligt folk” Ofta aktiebolag – ägs av aktieägare Målsättning; gå med vinst Exempel på privata företag; Volvo, Telia, TV 4

Offentlig sektor – stat, landsting och kommun Behöver gå jämnt upp Ofta kopplat till sjukvården, skola osv.

Hushåll – en familj eller person, den som ska försörjas

Lön – betalning för att göra ett jobb Skatt – betalning till staten, exempelvis från lönen. Går till sådant som alla betalar, ex. sjukvård och skola Bidrag – ekonomiskt stöd till den som på något vis behöver hjälp med pengar

Vara – en sak som köps; en bil, en katt en grönsak Tjänst – ett jobb som köps; snickare, målare

Hushåll Privat sektor Offentlig sektor

Hushåll Skatter, bet för v/t Lön, bidrag Privat sektor Offentlig sektor

Hushåll Skatter, bet för v/t Lön, bidrag Privat sektor Skatte r, bet för v/t Offentlig sektor

Hushåll Bet för v/t Lön, bidrag Lön Privat sektor Skatter, bet för v/t Skatter Skatte r, bet för v/t Offentlig sektor

Bra och dåliga tider Tillväxt= den positiva utvecklingen i ett land Högre löner, högre BNP osv BNP=Bruttonationalprodukt, värdet av alla varor tillverkas och säljs samt värdet av alla tjänster som säljs i ett land under ett år

Högkonjunktur När ett land går bättre än den förväntade tillväxten Högkonjunktur Normal tillväxt

Lågkonjunktur När ett land går sämre än den normala tillväxten Högkonjunktur Normal tillväxt Lågkonjunktur

Konjunkturen på lång sikt, både upp och ner Många har jobb Många arbetslösa, folk är fattiga Här är vi nu

Varför det blir högkonjunktur. . . Ftg investerar Lånegivning en ökar på bankerna Ftg gör vinst Prisnivån ökar, det blir inflation Räntan blir så hög att ftg slutar investera Överinvestering ar leder till uppsägningar Ftg ökar produktion en Men. . . Lönerna ökar när det blir arbetskraftsbrist Arbetslösheten minskar Högkonjunktur

Högkonjunktur (=HK) Landet producerar ÖVER sin förmåga. Det innebär en brist på resurser (=arbetskraft, råvaror osv. ) Låg arbetslöshet. Ftg jagar arbetare Löneökning – ftg betalar höga löner för att få de bästa arbetarna Överproduktion leder till sk flaskhalsar. Brist på något gör att produktionen inte kan uppehållas vid samma höga nivå.

Hk övergår i Lk Prisnivån ökar, det blir inflation Räntan blir så hög att ftg slutar investera Överinvestering ar leder till uppsägningar Ftg och hushåll är försiktiga – investeringar na minskar Ftg tvingas sparka arbetare – arbetslösheten ökar Ftg: s vinster förväntas minska börsnedgång, folk förlorar pengar Efterfrågan minskar

Det bästa är en jämn nivå. Detta löses genom att kapa topparna och dalarna. Topparna kapas genom högre skatt, som sedan sparas till sämre tider när regeringen kan satsa pengar. Detta kan göra på flera sätt, bl. a; Höga skatter i HK för att kunna stimulera med låg skatt i LK

Höjda skatter Sänkta skatter

Ekonomisk politik Marknadsekonomi Planekonomi Blandekonomi

Planekonomi Politiker bestämmer vad som ska tillverkas under en period Ex; under fem år ska det tillverkas 10 miljoner par skor Alla företag är statliga Mål; Tillverka det som behövs Hela befolkningen ska ha arbete En planekonomi kan aldrig vara en demokrati, få personer bestämmer allt

Problem för planekonomier; Hur ska man bestämma vad som ska tillverkas? Vad händer om något oförutsett inträffar? Hur blir det med kvalitén utan konkurrens? Vad händer med priset? Vad händer om varan börjar ta slut? Panik? Vem tar fram ny teknik? Fusk? Spikproblemet!

Marknadsekonomi Ett företag tillverkar de varor som de som handlar vill ha (ex; ingen tillverkar vita whiteboardpennor) Företagen vill sälja så dyrt som möjligt De som handlar vill köpa så billigt som möjligt

Konkurrens Många ftg krigar om att sälja en produkt - priset sjunker eftersom folket köper till lägsta pris Varorna måste vara bra (hög kvalité), annars köper inte folket den varan Priset på varan kan inte sjunka för lågt, då tjänar man inte längre på tillverkningen

Blandekonomi Staten lägger sig i vissa delar av ekonomin Ex; skatter, Några statliga företag

Blandekonomi Kina USA Sverige, Norge Planekonomi Marknadsekonomi

Utbud och efterfrågan Efterfrågan = så många som vill köpa en vara till ett visst pris Utbud = Så många ftg vill tillverka en vara till ett visst pris

Efterfrågan Pris Antal varor

Efterfrågan Pris Antal varor

Utbud Pris Antal varor

Utbud Pris Antal varor

Utbud och efterfrågan Pris Antal varor

Jämnviktspriset Pris Antal varor

Efterfrågan ökar Pris Antal varor

Efterfrågan minskar Pris Antal varor

Utbudet ökar Pris Antal varor

Utbudet minskar Pris Antal varor

Hög efterfrågan = högt pris Låg efterfrågan = lågt pris Stort utbud = lågt pris Litet utbud = högt pris Hög efterfrågan och litet utbud = jättehögt pris Låg efterfrågan och stort utbud = jättelågt pris

Efterfrågan ökar = priset stiger Efterfrågan sjunker = priset sjunker Utbudet minskar = priset ökar Utbudet ökar = priset minskar

Banker Du lånar pengar av banken – Räntan betalar DU till banken som en avgift Du sparar pengar - Räntan betalar BANKEN till dig, för att du har pengarna hos banken (Räntan är ungefär den förväntade värdeminskningen av valutan – inflationen) Bankernas sätt att tjäna pengar är inlåningsräntan är högre än sparräntan

Låg ränta – folk vill låna av banken Hög ränta – folk vill spara pengar i banken

Vem bestämmer räntan? Riksbanken, Sveriges bank, har en styrränta Bankerna följer riksbankens styrränta Om riksbanken vill att folk ska handla mycket – sänk räntan, då vill folk låna Om riksbanken vill att folk ska spara pengar – höj räntan, då vill folk spara pengarna

Inflation Prisökning utan att varor förändras i kvalité Pengarna blir mindre värda Pengar som sparas i en bank kompenseras med räntan – räntan ska vara den samma som den förväntade inflationen Jättehög inflation = pengar blir värdelösa

Hur blir det inflation? För höga löneökningar leder till att priserna stiger som i sin tur leder till att lönerna ökar. Ond spiral. . . Ett annat sätt är att trycka för mycket pengar.

Inflationsmålet – 2% per år – eftersom en prissänkning är jättefarlig Kallas deflation, gör att alla sparar sina pengar eftersom allt blir billigare och billigare ju längre du väntar. Ekonomin avstannar helt!

40% 30 % 20 % 10 %

Inflation Phillipskurvan (sambandet arb. löshet - inflation) Arbetslöshet

Inflation Hög arbetslöshet ger låg inflation (låga löneökningar) Arbetslöshet

Inflation Låg arbetslöshet ger hög inflation (snabb löneökning) Arbetslöshet

Inflationens skador Pengar som sparas i en bank (med låg ränta) blir på sikt värdelösa. En galopperande inflation gör därmed sparare panka. Yrkesgrupper med löner bundna till avtal kan inte påverka sin lön vid en hastig inflation.

Välfärd (dit våra skattepengar går) Socialt skyddsnät = vad som än händer kommer staten ta hand om dig Föräldraförsäkring – stanna hemma med nyfött barn Barnbidrag Bostadsbidrag Sjukersättning Arbetslöshetsersättning Socialbidrag Pension

Att privatisera Låta ett företag driva ex. ett äldreboende

Handel med andra länder Export – sälja till andra länder Import – köpa från andra länder Marknader 2007 Handelsbalans = Export-Import Om exporten är högre än importen så tjänar Sverige pengar Bäst är att sälja färdiga varor, som bilar

I-land = industriland (USA, Västeuropa) U-land =utvecklingsland (Afrika, vissa delar av Asien) NIC-länder = nearly indust. countries (ex Kina)

BNP Bruttonationalprodukt Nackdelar; Få rika ger hög BNP Miljöförstöring räknas dubbelt Att hjälpas åt räknas inte Alternativ Grön BNP per capita HDI (Human development index) BNI (Bruttonaionalinkomst) per capita

Valuta = ett lands pengar Fast växelkurs Riksbanken bestämmer värdet på valutan, ofta är den knuten till en annan valuta När värdet på valutan sänks = devalvera

Rörlig växelkurs Värdet på valutan ändrar sig från dag till dag, beroende på efterfrågan på valutan. Ex; Ett lands ekonomi går bra, det blir då dyrt att köpa valutan eftersom efterfrågan på den är hög. Ett lands ekonomi går dåligt, då vill få köpa valutan och den blir billig.