SVENSK SPRKHISTORIA Urnordiskan 200 800 Fornsvenska 800 1526

  • Slides: 11
Download presentation
SVENSK SPRÅKHISTORIA • Urnordiskan (200 -800) • Fornsvenska (800 -1526) • Nysvenska (1526 -1879)

SVENSK SPRÅKHISTORIA • Urnordiskan (200 -800) • Fornsvenska (800 -1526) • Nysvenska (1526 -1879) • Nusvenska (1879 -)

URNORDISKAN • 200 -800 e. Kr. • Alla talade samma språk i hela Norden

URNORDISKAN • 200 -800 e. Kr. • Alla talade samma språk i hela Norden • 200 inskrifter på vapen, redskap och smycken (400 -500 -talet) • Runor: kantiga, lätta att rista in i trä, ben, metall, sten • Runa = hemlighet • Den äldre runraden = 24 tecken • Den yngre runraden = 16 tecken (futarken)

Runsvenska (800 -1225) • Vikingar som reste runt : runstenar i Frankrike, England, Grekland,

Runsvenska (800 -1225) • Vikingar som reste runt : runstenar i Frankrike, England, Grekland, Ryssland, arabländerna • Sverige : 3 500 runstenar • Finland: Vörå – inristning i berg (1978 / 1982) • Runsten = gravsten med uppgifter om den som dött • Rökstenen (Röks socken) • Ord: moder, fader, son, arm, ben, fot, hand, finger, mjölk, smör, bröd, sol, måne, vatten, snö, björn, ko, oxe

FORNSVENSKAN • Runsvenska (800 – 1225) • Klassisk fornsvenska (1225 -1375) • Yngre fornsvenska

FORNSVENSKAN • Runsvenska (800 – 1225) • Klassisk fornsvenska (1225 -1375) • Yngre fornsvenska ( 1375 -1526)

Äldre (klassisk) fornsvenska (12251375) • Äldre västgötalagen (ÄVGL) 1225! • Varje landskap hade sin

Äldre (klassisk) fornsvenska (12251375) • Äldre västgötalagen (ÄVGL) 1225! • Varje landskap hade sin egen lag • Hela riket egen lag 1300 -t. (Magnus Erikssons landslag) • Skrift på papper • Alfabetet från kristendomen • Korta meningar, enkelt språk.

Yngre fornsvenska (1375 -1526) • • Ny språkperiod i början av 1300 -talet Många

Yngre fornsvenska (1375 -1526) • • Ny språkperiod i början av 1300 -talet Många förändringar: Digerdöden – många skrivkunniga dog (svarta döden) Språkpåverkan – tyska, latin, danska, invandring av tyska köpmän och hantverkare • Religiös litteratur, krönikor, juridiska handlingar, kungliga förordningar • Gutenbergs boktryckarmaskin – Finlands första tryckta bok: Missale Aboense (1488), 266 sidor, rött och svart • (inkunabler = boktryckarkonstens första skede, 14501500, 40 000 st - 10 000 st i Italien, 15 st i Sverige, 9 st i Danmark. )

Tyska lånord • • Be. För- het - erska befalla, betala förkunna, förfalla svårighet,

Tyska lånord • • Be. För- het - erska befalla, betala förkunna, förfalla svårighet, bitterhet sömmerska, sierska

NYSVENSKA (1526 -1879) • Äldre nysvenska (1526 -1732) • Yngre nysvenska(1732 -1879)

NYSVENSKA (1526 -1879) • Äldre nysvenska (1526 -1732) • Yngre nysvenska(1732 -1879)

Äldre nysvenska (1526 -1732) • Danskan och tyskan påverkar inte mycket mera • Martin

Äldre nysvenska (1526 -1732) • Danskan och tyskan påverkar inte mycket mera • Martin Luther och reformationen: svenska i kyrkan (Micael Agricola, Olaus Petri) • Nya Testamentet - 1526 • Gustav Vasas bibel – 1541 • Under 1500 -talet uppkom ett svenskt riksspråk • Lars Wivallius – visdiktare • Georg Stiernhielm – språkpurist • Å, ä, ö (aa, ae, oe)

Yngre nysvenska (1732 -1879) • Then Swänska Argus – Olof von Dalin (tidning) •

Yngre nysvenska (1732 -1879) • Then Swänska Argus – Olof von Dalin (tidning) • Klarare, enklare språk, purism • Franska lånord – Gustav III • Svenska Akademien 1786 SAOB, SAOL – ”snille och smak” • Bellman, Lenngren, Creutz (1700 -t) • Almqvist, Bremer, Franzén, Geijer, Tegnér, Runeberg, Topelius (1800 -t)

NUSVENSKA (1879 -) • Röda rummet – August Strindberg – den första svenska moderna

NUSVENSKA (1879 -) • Röda rummet – August Strindberg – den första svenska moderna romanen: enklare språk, där skrift – och talspråk närmar sig varandra • 1906: rättstavningsreform: dt- tt, f, fv, hv – godt – gott, af –av, öfver – över, hvit – vit • 1920 – en mängd lånord : eng