Svensk sprkhistoria Frn urnordiska till fornsvenska Tidslinje Endast
- Slides: 23
Svensk språkhistoria Från urnordiska till fornsvenska
Tidslinje (Endast det röda tas upp i denna powerpoint) Svenskans utveckling: (Indoeuropeiskan) Från ca 400 f Kr Urgermanska 200 – 800 Urnordiska 800 – 1225 Runsvenska 1225 - 1526 Fornsvenska 1526 – 1879 Nysvenska 1879 Nusvenska
Exempel på faktorer att ta upp om ni skriver essä (alla uppgifter finns inte om varje period) * Varför inleds perioden med detta årtal? * Hur skrev man? * Vilka sorters texter skrevs? * Namnge någon viktig text från perioden. Varför spelade just den texten en viktig roll för svenska språket? * Hände något speciellt under perioden som påverkade till exempel skriftspråket eller människors tillgång till texter? * Ge exempel på språkliga förändringar under perioden inom grammatik, uttal eller stavning. * Från vilket språk tog man lånord? * Varför tog man lånord från just det språket? Inom vilka ämnesområden finns lånorden? * Ge exempel på lånord * Vilka andra faktorer, historiskt sett, spelade en stor roll för utvecklingen av språket?
Vi tar det från början • • • 4000 år sedan – Indoeuropeiskan (dagens Ukraina och Ryssland, folkstammar vid Röda havet) Splittring sker – folk rör sig åt öst och väst. Nya dialekter – nya förutsättningar – nya språk bildas Idag härstammar fler än 400 språk från indoeuropeiskan (3 miljarder modersmålstalare) 2000 år sedan – ett av dessa språk når dagens Europa Urgermanska talas av de olika germanska stammarna
Urgermanska Urgermanskan talas från ca 400 år f Kr fram till och med 200 -talet e Kr Urgermanska talades från ungefär nuvarande Nederländerna till södra Skandinavien. En ”svensk” kunde pratade alltså samma språk som en islänning eller engelsman! Under denna period skedde ljudförändringar så att t ex piscis (latin: romanskt språk) blev fish, fisk (germanska språk). I Skandinavien används ett och samma språk fram till ca 800 -talet (200 -800 e Kr).
Gallehushornet Ett berömt fyndexempel från urnordiskan är Gallehushornet, hittad i Danmark på 1700 -talet (gjort av guld), daterat till 400 -talet e Kr: Ek hlewagasti. R holtija. R horna tawido Jag Lägäst från Holt (eller, Holtes son) gjorde (eller, lät göra) hornet.
Hur lät urnordiska?
Urnordiska (200 - 800 e. v. t) • Gallehushornet har runor som inskription. • Gamla runalfabetet dvs den 24 -typiga runraden. • Man ristade runorna vertikalt (uppifrån och ner) därför att det var lättast, följde träfibrernas riktning. • Det finns över 300 bevarade inskrifter med den äldre runraden idag. • Vapensköldar, smycken, stenar m m är fynd man gjort. • Ljudförändringar under denna period är t ex: erdu (jämför med engelska och tyska) – iord
Urnordiskan delas upp • Omkring 800 -talet delas urnordiska upp i flera språk när de tre geografiskt avgränsade nordiska nationerna växer fram. I samband med detta kommer också ett ”förenklat runsystem” • 16 tecken istället för 24. • Fortfarande är forskarna förbryllade över detta – varför förenklades runalfabetet?
Det nya runsystemet Det nya systemet går att dela upp i två olika typer: Normalrunorna – är det vi oftast ser på t. ex. resta stenar och andra ”kända monument” Kortkvistrunor – var något som man använde när meddelandet var mer brådskande. Då inskriptionen skulle gå fort – likt dagens sms
Det nya runsystemet Ordet runa betyder ”hemlighet”. Här kan vi tänka t. ex. på den nordiska mytologi och Oden (Mimers brunn som innehöll runornas visdom) I Sverige finns det ca 3000 runinskrifter från denna tid, de flesta från 950 -1100. De flesta av runinskrifterna är minnesstenar som är resta för personer som dött. Speciella runristare ristade. Även bark och trä användes
Dags för övning i runor! Kan du koda av Sveriges kändaste runsten? Det är den s. k. Röksstenen vid Röks kyrka, Östergötland
Perioden 800 - 1225 Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Bortfall av obetonad vokal: fiska. R > fiskr > fisk horna > horn gasti. R > gast. R > gäst
Perioden 800 - 1225 Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Omljud Viktigast är det s. k. I-omljudet, det betyder att alla betonade vokaler fick ett ”främre uttal”. A blev Ä (jmf lasian – læsa) O blev Ö (jmf domian – døma) U blev Y (jmf knutian – knyta)
Perioden 800 - 1225 Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Omljud I dessa omljud har vi även fått dagens vokalförändring när ett ord i singular övergår till plural: Son -> söner Bok -> böcker
Perioden 800 - 1225 Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Diftonger ersätts En diftong är när två vokaler är efter varandra, detta förenklas nu: Stein > Sten Auga > Öga Eyra > Öra (Dagens gotländska innehåller fortfarande diftonger!)
Perioden 800 - 1225 Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Utveckling av diftonger leder till senare omljud Hiarta -> hiærta -> hjärta Stiala -> stiæla -> stjäla De ord som användes då och som fortfarande finns kvar i svenskan kallas för arvord t ex arm, broder, hund, hus, ko, lie, mjöl, moder, måne, oxe, salt, sol, snö, stjärna, syster, tand, ull, vind, yxa, åker, man, kvinna, son, barn, brunn, dörr, herde, himmel, natt, dag, somna, åska, vår, snö, kniv, sked Grammatiken var mycket komplicerad i svenskan med böjningar av verb, substantiv och adjektiv (kan jämföras med tyskans grammatik)
Fornsvenska: 1225 1526 Sverige kristnades år 1164 när Sverige blev kyrkoprovins med ärkebiskop i Uppsala och runorna ersattes av det latinska alfabetet som vi än idag använder. De äldsta skrifterna vi har från denna tid är lagtexter. • Magnus Erikssons landslag (1300 -talet) • Magnus Eriksson oroade sig över tyskans inflytande stiftade därför en regel om att endast hälften av alla rådmän fick vara tyskar. • Andra texter som skrevs var från rättegångar, testamenten och översatta riddarromaner • Man skrev på kalvskinn (pergament) med bläck och fjäderpenna. • De skrivkunniga var präster, munkar och lagmän
Tyskan Sveriges språk har påverkats kraftigt av det tyska språket. Via har tagit många ord från tyskan. Varför då? • Hansaförbundet • Tyskan ligger språkligt sett nära vårt språk = enkelt att ”anpassa” och översätta från. (Stockholms första borgmästare, år 1297, var tysk. Sverige hade under slutet av 1300 -talet en tysk kung, Albrekt av Mecklenburg 1364 -1389)
Ord vi fått från tyskan: Statsord & adminstrationsord: borgmästare, fogde, stad, köpman, snickare Militära begrepp: ammunition, gevär Tyskans prefix: be-, an- (ex: betala, anfalla) Tyskans suffix: -het, -bar (ex: trohet, uppenbar) Boktryckarkonsten från slutet av 1400 -talet Papper användes Texter som skrevs var även visor och privatbrev
Perioden 1225 - 1526 I tidig fornsvenska hade vi kvar tecken från runornas tid, bland annat Þ (Thorn) som motsvarar engelskans ”thing” ”that”. Vi skrev också en hel del med q och c för att beteckna k. Quar = kvar Biscuper = biskop Dagh = dag
Nysvenskan Och sen kommer nästa period (1526 -1900)
Källor: Lennart Waje och Svante Skoglund (2011). Svenska Timmar – språket. Gösta Åberg (2007). Handbok i svenska. Gertrud Pettersson (2005). Svenska språket under sjuhundra år. Bilden på rökstenen: www. rokstenen. se Bilden på Gallehushornet: http: //sv. wikipedia. org/wiki/Gallehushornen
- Urnordiska
- Peace be with you till we meet again
- Klassisk och yngre fornsvenska
- Frn registration
- Frn valuation
- Erate 471
- Glass av kvarg
- Lovsang svensk
- Vad påverkar resultaten i svensk grundskola
- Svensk dansk og norsk
- Guidekort bridge
- åbne landskab svensk tekst
- Stormaktstiden sverige karta
- Akademisk ordlista
- Svensk grammatik ordklasser
- Strategi för svensk viltförvaltning
- Svensk bilprovning
- Solen stiger se det lysner
- Sju för caesar
- Litteraturhistoria tidslinje
- Berlinmuren tidslinje
- Franska revolutionen tidslinje
- Medelhavs epok
- Stormaktstiden tidslinje