Svensk sprkhistoria Frn urnordiska till fornsvenska Joakim Persson

Svensk språkhistoria Från urnordiska till fornsvenska Joakim Persson, Ljud och bildskolan, Nyköping – www. lektion. se

Tidslinje (Endast det röda tas upp i denna powerpoint) Svenskans utveckling: Före år 200 Urgermanska 200 – 800 Urnordiska 800 – 1225 Runsvenska 1225 - 1526 Fornsvenska 1526 – 1900 Nysvenska 1900 - Nusvenska

Vi tar det från början • 4000 år sedan – Indoeuropeiskan (dagens Ukraina och Ryssland) • Splittring sker – folk rör sig åt öst och väst. • Nya dialekter – nya förutsättningar – nya språk bildas • 2000 år sedan – ett av dessa språk når dagens Europa Urgermanska talas av de olika germanska stammarna

Urgermanska Urgermanskan talas från 2000 år f. v. t fram till och med 200 -talet e. v. t Urgermanska pratas i samtliga av nordens länder. En ”svensk” pratade alltså samma språk som en ”dansk” eller ”norrman” ! Vi pratade ett och samma språk fram till ca 800 -talet (200 -800 e. v. t).

Gallehushornet Ett berömt fyndexempel från denna tid är Gallehushornet, hittad i Danmark (gjort av guld), daterat till 400 -talet e. v. t: Ek hlewagasti. R holtija. R horna tawido Jag Lägäst från Holt (eller, Holtes son) gjorde (eller, lät göra) hornet.

Urnordiska (200 - 800 e. v. t) • Gallehushornet har runor som inskription. • Gamla runalfabetet dvs. den 24 -typiga runraden. • Man ristade runorna vertikalt (uppifrån och ner) därför att det var lättast, följde träfibrernas riktning. • Det finns över 300 bevarade inskrifter med den äldre runraden idag. • Vapensköldar, smycken, stenar m. m. är fynd man gjort.

Urnordiskan delas upp • Omkring 800 -talet delas urnordiska upp i flera språk. I samband med detta kommer också ett ”förenklat runsystem” • 16 tecken istället för 24. • Fortfarande är forskarna förbryllade över detta – varför förenklades runalfabetet?

Det nya runsystemet Det nya systemet går att dela upp i två olika typer: Normalrunorna – är det vi oftast ser på t. ex. resta stenar och andra ”kända monument” Kortkvistrunor – var något som man använde när meddelandet var mer brådskande. Då inskriptionen skulle gå fort – likt dagens sms

Det nya runsystemet Ordet runa betyder ”hemlighet”. Här kan vi tänka t. ex. på den nordiska mytologi och Oden (Mimers brunn) I Sverige finns det ca 3000 runinskrifter från denna tid, de flesta från 950 -1100. De flesta av runinskrifterna är minnesstenar som är resta för folk som dött.

Dags för övning i runor! Kan du koda av Sveriges kändaste runsten? Det är den s. k. Röksstenen vid Röks kyrka, Östergötland

Perioden 800 - 1225 Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Bortfall av accent och obetonad vokal: fiska. R > fiskr > fisk horna > horn gasti. R > gast. R > gäst

Perioden 800 - 1225 Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Omljud Viktigast är det s. k. I-omljudet, det betyder att alla betonade vokaler fick ett ”främre uttal”. A blev Ä (jmf lasian – læsa) O blev Ö (jmf domian – døma) U blev Y (jmf knutian – knyta)

Perioden 800 - 1225 Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Omljud I dessa omljud har vi även fått dagens vokalförändring när ett ord i singular övergår till plural: Son -> söner Bok -> böcker

Perioden 800 - 1225 Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Diftonger ersätts En diftong är när två vokaler är efter varandra, detta förenklas nu: Stein > Sten Auga > Öga Eyra > Öra (Dagens gotländska innehåller fortfarande diftonger!)

Perioden 800 - 1225 Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Utveckling av diftonger leder till senare omljud Hiarta -> hiærta -> hjärta Stiala -> stiæla -> stjäla

Fornsvenska: 1225 - 1526 Sverige kristnades år 1225 och då ersattes runorna av det latinska alfabetet som vi än idag använder. De äldsta skrifterna vi har från denna tid är lagtexter. • Magnus Erikssons lands-lag (1300 -talet) • Magnus Eriksson oroade sig över tyskans inflytande - stiftade därför en regel om att endast hälften av alla rådmän fick vara tyskar.

Tyskan Sveriges språk har påverkats kraftigt av det tyska språket. Via har tagit många ord från tyskan. Varför då? • Hansaförbundet • Tyskan ligger språkligt sett nära vårt språk = enkelt att ”anpassa” och översätta från. (Stockholms första borgmästare, år 1297, var tysk. Sverige hade under slutet av 1300 -talet en tysk kung, Albrekt av Mecklenburg (1364 -1389)

Ord vi fått från tyskan: Statsord & adminstrationsord: borgmästare, fogde, stad, köpman, snickare Militära begrepp: ammunition, gevär Tyskans prefix: be-, an- (ex: betala, anfalla) Tyskans suffix: -het, -bar (ex: trohet, uppenbar)

I tidig fornsvenska hade vi kvar tecken från runornas tid, bland annat Þ (Thorn) som motsvarar engelskans ”thing” ”that”. Vi skrev också en hel del med q och c för att beteckna k. Quar = kvar Biscuper = biskop Dagh = dag

Nysvenskan Och sen kommer nästa period (1526 -1900)

Källor: Lennart Waje och Svante Skoglund (2011). Svenska Timmar – språket. Gösta Åberg (2007). Handbok i svenska. Gertrud Pettersson (2005). Svenska språket under sjuhundra år. Bilden på rökstenen: www. rokstenen. se Bilden på Gallehushornet: http: //sv. wikipedia. org/wiki/Gallehushornen