Sprkhistoria och sprksociologi Frn runskriften till dagens ITsprk

Språkhistoria och språksociologi Från runskriften till dagens IT-språk.

Språkhistoria och språksociologi �Innan det svenska språket kom till, talade man urnordiska, fram till ca 800. �En del av det man vet om urnordiskan har man fått fram via dagens finska och samiska, exempelvis finskans kuningas (urnordiska: kuningaz) �Från 800 börjar svenska som språk formas i olika varianter i de nordiska länderna. Man skapar grupperingen ”fornsvenska”, en period mellan 8001525. Grupperingen innehöll perioderna; Runsvenska, fornsvenska, samt äldre nysvenska.

Språkhistoria - Urnordiska �Ca 200 -800. Kallas också nordgermanska. Runalfabetet futharken började användas under urnordiskan. �Talades i regel i hela Skandinavien. �Nordgermanska/Urnordiska delades sedan in i de nordiska språken: svenska, norska, danska, färöiska och isländska. �Man har hittat ca 200 inristningar på urnordiskan över hela Skandinavien. I huvudsak är det samma språkform överallt i Skandinavien. �Runt 800 kommer då sedan runsvenskan.

Språkhistoria - runsvenska �Period: 800 -1225. (idag används termen fornöstnordiska istället för runsvenska). �Runskrift används. Inskrifterna kunde vara problematiska, då vissa runor kunde ha olika ljudvärden. Runan för U kunde också användas för o, ö, y och v. �Inskrifterna som tolkats har visat att grammatiken innehöll många namn (ca 900), men ganska få andra ord (ca 600) �Man ersatte diftongerna au och öy (diftong = två vokaler som sätts samman) med ö (gotländska har kvar bland annat au som i ”raukar”)

Språkhistoria - Runsvenska �Den typiska runstenen beskrev ofta vem som hade rest stenen, och hur denne hade avlidit eller hur han/hon gjort sig förtjänt av en minnessten. �Vissa ord och uttal finns fortfarande kvar på Gotland, exempelvis uttalas öga som ”auge”. �en del låneord i runsvenskan har kommit från vikingar och dess handelsresor i Europa, men också från präster som ville göra Sverige mer kristet. �I Sverige har ungefär 3000 skrifter på runsvenska hittats.

Språkhistoria - Runsvenska �De flesta runor som hittats är huggna i sten, även om det var vanligare med att använda träd. �Exempel på en runskrift: �raiþ þiaurik. R hin þurmuþi stili. R flutna strãntu hraiþmara. R siti. R nu karu. R ã kuta sinum skialti ub fatlaþR skati marika �Ungefärlig översättning: Då rådde Theoderik, den djärve, sjökrigares konung, över Hreidhavets strand. Han sitter nu rustad, på sin gotiska häst, omgjordad med sköld, främst av Märingar.

Språkhistoria – Fornsvenska �Period: 1225 -1526. Två uppdelningar: Äldre klassisk fornsvenska (1225 -1375) och Yngre fornsvenska (1375 -1526) � Starten har markerats genom att man har daterat en bit av ”Äldre Västgötalagen” �Olika redskap till jordbruken kom till Sverige under medeltiden, och genom att man fick ökade möjligheter till att försörja sig, kunde befolkningen växa. �Många var dock analfabeter, främst var det kyrkans folk som kunde läsa och skriva. �De ord som lånas in från andra språk är främst från latin, tyska och engelskan.

Språkhistoria - Fornsvenska �Exempel på en fornsvensk text: Kumbr ok þann orð hafr lutit ok eig þann orð hafr gifit, þá opar han þry niþings opp ok markar han á iarðu �Ungefärlig översättning: �Kommer han som förolämpats men inte den som talat – då må han ropa "niding" (skurk, en person som man fick förolämpa utan påföljd) tre gånger och göra ett märke i marken

Språkhistoria - Fornsvenska �Digerdöden som härjade i Europa under 1300 -talet slår ut stora delar av befolkningen. Då många av dem var gamla, gav det förutsättningar för stora språkförändringar. �Sverige blev också en del av Kalmarunionen (Danmark, Sverige, Norge) år 1397, vilket bidrog till att flera danska ord hamnar i skriftspråket. �Även tyskarnas inflytande gör att lånord och ordföljd i tyskan hamnar i svenska. �Den fornsvenska perioden tar slut runt 1526, och nysvenskan tar över.

Språkhistoria – Äldre nysvenska �Period: 1526 -1732. Startar med att Nya Testamentet trycks på svenska. Det är under den här perioden som svenska blir ett riksspråk. �År 1541 – Bibeln kommer i svensk översättning, läses i kyrkan på svenska istället för latin. �Sje- och tje-ljuden (sköra-köra, stjärna-kärna) kommer , mig och dig uttalas ”mej och dej”, och man använder ”Ni” som tilltal (vilket man gör fortfarande, på exempelvis restauranger.

Språkhistoria – Äldre nysvenska �Det tyska inflytandet i språket blir allt mindre, och det blir mer populärt att skriva olika texter på det svenska språket. �Frankrike blir allt mäktigare i Europa under 1700 talet, vilket medför att flera franska ord hamnar i svenska. �Många lån var förknippade med nöjesliv (salong, champagne, aktör, replik, balkong). Andra exempel: parfym, garderob och populär. �Vi får också in ord genom studenter utomlands, som tar med sig ord tillbaka.

Språkhistoria – yngre nysvenska � 1732 -1879. Startar med att tidsskriften ”Thän swänska Argus” av Olof von Dahlin kommer ut. Två år senare, 1734, kommer ”Sweriges rikes lag”. Vi blir mer läskunniga i landet. �Under 1700 -talet var adel och hovet till stor del tvåspråkiga och blandade in franska ord i svenskan. Många ord blev sedan införlivade i språket, om än med mer svensk stavning. �Språket blir enklare och fler människor kan förstå varandra. Böcker trycktes på ett mer talspråksnära sätt för att fler skulle kunna ta del av dem.

Språkhistoria – yngre nysvenska �I slutet av 1800 -talet hade vi en hel del författare på svenska, som kunde försörja sig genom att skriva. Exempelvis August Strindberg och Selma Lagerlöf. �Under 1800 -talet tas studier i latin bort i skolan, något som möjliggör svenska språkets utveckling. �Det är också under den här perioden som många dagstidningar blir ett stort inslag.

Språkhistoria - nusvenska �Ca 1879 -idag. Startar med att August Strindbergs ”Röda Rummet” ges ut, där det är tydligt att tal- och skriftspråk ligger nära varandra. � 1906 - stavningsreform där man ersätter gamla stavningar som ”dt” med t eller tt. Exempelvis: godt och blandadt blev då ”gott och blandat” � 1900 -talet som helhet kännetecknas genom att rikssvenskan blir vanligare, främst genom radio och tv som den stora befolkningen kan ta del av.

Språkhistoria – nusvenska �Idag: Stor påverkan från främst engelskan. �Vi lever i ett IT- och mediesamhälle, vilket medför att nya ord uppkommer, exempelvis: ”chat” �Då många människor är mer mobila och flyttar runt mer, börjar dialekter suddas ut och blandas. �Språket blir rakare och enklare. �Under 1900 -talet slår talspråket igenom, och man ersätter gamla ”ej” och ”icke” med ”inte”.

Språkhistoria - Låneord �Engelskan har blivit ett väldigt internationellt språk på många plan, på samma sätt som latin var dominerande under flera århundranden. �Vi lånar på olika sätt: direktlån (radio), översättningslån (fingerspitzengefühlfingertoppskänsla). �Varför vi lånar är av olika anledningar. Nya saker som språket har saknat ord för (pizza), lånorden ger ett annat intryck (”vintage” låter bättre än begagnat. . )

Språkhistoria – Låneord �När någonting är episkt, vad är det då? �Kom från klassisk grekiska, där epik, lyrik och dramatik var tre stora litteraturgenrer. Epiken berättande framställning �Runt 2008 -2009 dök det upp som ett modeord, betydelse ”storslagen” eller ”fantastisk”, via engelskan och datorspelsvärlden, exempelvis World of Warcraft, Counter Strike. Uttryck: ”Epic Win”, ”Epic Fail”. �Att fejla episkt ett kapitalt misslyckande!

Språkhistoria - Dialekter �Inom språksociologin finns fyra nivåer av dialekter: Neutralt standardspråk – standardformen, sådant som lärs ut. Exempelvis rikssvenska (neutral, utan någon tydlig dialekt) som används i media Regionalt standardspråk – vissa regionala drag (dialektdrag) finns. �Sverige har, grovt indelat, sex varianter: sydsvenskt, västsvenskt, uppsvenskt, norrländskt, gotländskt och finlandssvenskt.

Dialekter �Utjämnad dialekt – skiljer sig från standardspråket, men kan förstås av andra som inte talar dialekten. �Genuin dialekt – normalt svårt att fatta för utomstående. Några ”genuina” dialekter – härjedalska och älvdalska. ig såg wardjin - jag såg vargen

Dialekter �Definitionen av en dialekt (Politisk definition) Ingen utarbetad grammatik och inga ordböcker Man använder inte ett skriftspråk som hör till ett annat språk Har inte en egen stat Används inte i officiella dokument Används inte som undervisningsspråk i skolan (åtminstone inte skriftligt).