Svensk sprkhistoria Indoeuropeiska sprktrdet Till svenskan frn Odds

  • Slides: 23
Download presentation
Svensk språkhistoria

Svensk språkhistoria

Indo-europeiska språkträdet

Indo-europeiska språkträdet

Till svenskan från… Odds Skola Byrå Pojke Kiosk Kloster Saga Tjej Gerilla Robot Teater

Till svenskan från… Odds Skola Byrå Pojke Kiosk Kloster Saga Tjej Gerilla Robot Teater Kalabalik Gevär Garderob Ketchup Slalom Biskop Turist Paprika Maila Madrass Trottoar Lattjo Snickare

Svenska språket i perioder �Indoeuropeiska → Urgermanska → Urnordiska �Runsvenska �Äldre fornsvenska �Yngre fornsvenska

Svenska språket i perioder �Indoeuropeiska → Urgermanska → Urnordiska �Runsvenska �Äldre fornsvenska �Yngre fornsvenska �Äldre nysvenska �Yngre nysvenska �Nusvenska

Frågor till varje period �Varför inleds perioden med detta årtal? �Hur skrev man? �Vilka

Frågor till varje period �Varför inleds perioden med detta årtal? �Hur skrev man? �Vilka sorts texter skrev man? �Namnge någon viktig text. Varför viktig? �Hände något speciellt som påverkade språket? �Språkliga förändringar. �Historiska faktorer av betydelse för språkets utveckling. �Lånord – från vilka språk, varför? Ge exempel. �Övrigt (t ex namn, dialekter)

Runsvenska �Varför inleds perioden år 800? De urnordiska dialekterna utvecklas till olika språk. Processen

Runsvenska �Varför inleds perioden år 800? De urnordiska dialekterna utvecklas till olika språk. Processen är klar omkring år 800. �Hur skrev man? Runor Futharken (16 runor) Sten, trä

Runsvenska �Vilken sorts texter skrev man? Runstenar, ofta till minne av en avliden. Ca

Runsvenska �Vilken sorts texter skrev man? Runstenar, ofta till minne av en avliden. Ca 2500 runstenar �Namnge en viktig text. Rökstenen, Östergötland Världens längsta runinskrift, 760 tecken Det äldsta bevarade litterära verket. Svårtydd. Mystisk historia om kungar, nordisk mytologi.

Runsvenska �Språkliga förändringar Diftonger försvinner (men bevaras i gotländskan) ei → e au →

Runsvenska �Språkliga förändringar Diftonger försvinner (men bevaras i gotländskan) ei → e au → ö öy → ö Öystein → Östen raisa → resa auga → öga

Gripsholmsstenen

Gripsholmsstenen

Gripsholmsstenen Runor Translitterering: tula : lit : raisa : stain : þins at :

Gripsholmsstenen Runor Translitterering: tula : lit : raisa : stain : þins at : sun : sin : haralt : bruþur : inkuars : þai. R furu : trikila : fiari : at : kuli : auk : a: ustarlar ni : kafu : tuu : sunar: la : a sirk: lan: ti

Gripsholmsstenen Normalisering: Tola let ræisa stæin þennsa at sun sinn Harald, broður Ingvars. Þæi.

Gripsholmsstenen Normalisering: Tola let ræisa stæin þennsa at sun sinn Harald, broður Ingvars. Þæi. R foru drængila fiarri at gulli ok austarla ærni gafu, dou sunnarla a Særklandi. Översättning: Tola lät resa stenen efter sin son Harald, Ingvars broder. De foro manligen fjärran efter guld och österut gåvo örnen föda. De dogo söderut i Särkland.

Äldre fornsvenska � 1225 → �Äldre Västgötalagen (Den första texten på svenska, skriven med

Äldre fornsvenska � 1225 → �Äldre Västgötalagen (Den första texten på svenska, skriven med latinska bokstäver. ) Exempel på böter �Latinska bokstäver (först latin) �Pergament (kalvskinn och bläck) �Lagtexter, rättegångsprotokoll, testamenten �Riddarromaner, helgonberättelser översattes

Ur Äldre Västgötalagen Faldær · Y · vndir mylnohivl · fær · þær banæ

Ur Äldre Västgötalagen Faldær · Y · vndir mylnohivl · fær · þær banæ af · bøte þrim markum · þæn ær · mylnu · a · Faldér · Y · i · brun · ællær diki · ællær af · fiskigardi · far bana af bøtæ firi þrim markum · þen ær · a · Gangær · Y · a · biornspiut · ællær ok ælgspiut · far bana af · bøte fyri · M · iij · þæn ær · a · Resir · Y · træ · vp · fældær niþær · far · Y · banæ af · bøti · firi · M · iij · þæn up resti · Stangær · þiur huggær runi · bitær · hundær far af bænæ bøte · firi · iij M ·

Översättning Faller en man under ett qvarnhjul [och] får bane därav, böte tre mark

Översättning Faller en man under ett qvarnhjul [och] får bane därav, böte tre mark den som äger qvarnen. Faller en man i brunn eller dike eller av en fiskdamm [och] får bane därav, böte tre mark den som äger [den/det]. Går en man på ett björnspjut eller älgspjut [och] får bane därav, böte tre mark den som äger [det]. Reser en man upp ett träd [och det] faller ner [och] en man får bane därav, böte tre mark den som reste upp [det]. Stångar en tjur, hugger en galt, biter en hund, [och en man] får bane därav, böte tre marker.

Äldre fornsvenska �Latin, grekiska – kyrka, präst, mässa, kors, altare, penna �Krånglig grammatik Så

Äldre fornsvenska �Latin, grekiska – kyrka, präst, mässa, kors, altare, penna �Krånglig grammatik Så här böjdes substantiven

Ur den heliga Birgittas uppenbarelser Gwz modhir talade: Huar ölkar görs, ther ophöghir sik

Ur den heliga Birgittas uppenbarelser Gwz modhir talade: Huar ölkar görs, ther ophöghir sik hwadin bradhelica oc nidhirfaller sköt. Ok the som är standa, vitande at tholik oplyptilse vardhir aff ölsins makt, bida thy til at ölit är fulkomplica giort oc nidharlagt. Än thom som näsana halla mykyt när till ölkarsins hita händir äntigia at the niusa hardhelica älla at hiärnin röris oc värkir hardhelica. Swa är oc andelica.

Gud moder talade: När man brygger öl, då häver sig skummet häftigt och sjunker

Gud moder talade: När man brygger öl, då häver sig skummet häftigt och sjunker snart igen. Och de som står i närheten vet att denna jäsning beror på ölets inneboende kraft, och de väntar därför tills ölet är färdigbryggt och skummet har sjunkit. Men de som sticker näsan alltför nära hettan från ölkaret, dem går det så, att antingen nyser de häftigt eller också känner de yrsel i hjärnan och får svår huvudvärk. Så är det också andligen.

Yngre fornsvenska �Ca 1375 → �Lågtyskan inverkar mer (pga Hansan) �Papper �Boktryckarkonst �Böjningssystemet blir

Yngre fornsvenska �Ca 1375 → �Lågtyskan inverkar mer (pga Hansan) �Papper �Boktryckarkonst �Böjningssystemet blir mycket enklare �Tyska lånord: handel och hantverk stad, betala, straff, kök, fönster, skomakare, fru

Fornsvenska ordspråk – översätt! � Medh lagh skal man land byggia. � Nöd brythir

Fornsvenska ordspråk – översätt! � Medh lagh skal man land byggia. � Nöd brythir lagh. � Mange baekkia ok sma göra stora aa. � Baetra aer thaeth thrae som boghis, aen thaeth som bristir. � Skogh hawir öron, ok mark hawir öghon. � Thaen blaes ey vael at eelde, som myöl hawir i munne. � Man skall ey giffnom haeste i mun see. � Ey kombir skadhi een til by. � Man skal sla jaernith, thaeth aer heeth. � Baetrae aer een fughil ij haende aen fyre i skoghe. � J thysto vatne aeru orma vaerste.

Äldre nysvenska � 1526 → (Nya testamentet översätts till svenska) �Gustav Vasas bibel –

Äldre nysvenska � 1526 → (Nya testamentet översätts till svenska) �Gustav Vasas bibel – utveckling mot standardspråk �Försvenskning Å, Ä, Ö finns första gången → Politiskt: INTE dansk påverkan �Starka dialekter → påverkar skriftspråket

Yngre nysvenska � 1732 → �Olof Dahlin: Then Swänska Argus (tidsskrift) �Enklare språk �Franska

Yngre nysvenska � 1732 → �Olof Dahlin: Then Swänska Argus (tidsskrift) �Enklare språk �Franska lånord 1700 -tal Kungen Gustav III parfym, salong, kostym, konsert, byrå �Engelska lånord 1800 -tal strejk, räls, tunnel, biff, paj � 1801 – stavningsnormer införs

Nusvenska � 1900 → �Talspråk och skriftspråk mer lika �Teknik, utveckling – många nya

Nusvenska � 1900 → �Talspråk och skriftspråk mer lika �Teknik, utveckling – många nya ord �Lånord från engelska, amerikanska (spec. efter 1945) sport, rekord, match, jeans, chips �Enklare, rakare, kortare meningar �Färre dialekter ”Rikssvenska” vanligare. Flytt till tätorter, massmedia � 1906 – stor stavningsreform (godt - gott, hvad - vad, tvifvla – tvivla)