Material frn Kai Nordlund sa Mickwitz och Harriet

Material från: Kai Nordlund, Åsa Mickwitz och Harriet Sevelius Hur hålla en bra presentation: - vad göra - och vad icke göra? Institutionen för fysik Helsingfors Universitet, Finland 1

Introduktion n Denna presentation ger några subjektiva råd om hur en bra presentation borde hållas www. kossan. se/roligafilmer/vaederpratare_skrattar_som_en_tok. htm OBS: P. g. a. sitt specialla tema kan just dessa powerpoint-transparanger inte i sig själva anses utgöra ett exempel på en bra presentation 2

Terminologi n Presentationsgrafik (”esitysgrafiikka”) är den korrekta termen för ”powerpoint-presentationer” (Powerpoint är bara Microsofts program) n Problem: vad kalla en enskild ”slide” på svenska? Korrekt är: ”transparang”, eller helt enkelt ”sida” På finska: ”dia”, ”kuultokuva” n Problem: vad kalla effekter i presentationen (”powerpoint-effekter”) Bättre är: effekter, presentationseffekter 3

”Alla talare håller två tal samtidigt - det som hörs och det som syns!” William Shakespeare 4

Föredraget Du ska: n n vinna publikens uppmärksamhet visa din trovärdighet som talare hålla kvar publikens intresse tillföra dina lyssnare nya idéer, tankar eller kunskaper 5

Tänk på publiken n Börja alltid med att fundera på vad din publik n Vad vet de från förr? n Vad vill de höra? n Hur kan du göra möjligast många imponerade eller intresserade av det du talar om? n Att tala till en gymnasieklass är helt annat än att tala till specialister i sitt eget område n I varje fall, undvik jargong och förkortningar (utom om du har ren specialistpublik) n Grundämnesförkortningar är de enda förkortningar alla fysiker kan antas känna! 6

Ifall du håller tal med rubriken ”strålningsskador i fusionreaktormaterial” Publik Gymnasieklass Introduktion Om dagsläget Reaktor- Resultaten i egna till fusions- kring fusions- Material forskningen energi reaktorer 50 % 20 % 10 % Intr. till fusions- Bästa resultaten Seminarium Konferens om strålningsskador material Konferens om fusions- 0% 0% reaktormaterial 0% 0% 40 % Introduktion till Bästa resultaten strålnings- 70 % skador Regelbundet återkommande möte 30 % 0% 30 % Bästa och de för specialister på strålningsskador mindre bra i fusionsreaktorer resultaten 100 % 7

Hur tala? n Se mot publiken! n Om bara tekniskt möjligt salen, sträva till att placera datorn så att du kan se mot publiken samtidigt som du ser på din presentation n Undvik alltså att tala till den vita duken så att din rygg är för det mesta mot publiken n Gå till talarstolen före presentationen, och checka hur allt funkar n Mus/fjärrkontrol/mikrofon/laserpointer n Fundera var och hur du står n Det ger oproffsigt intryck om du är helt ”pihalla” om allt detta när du börjar 8

Ämnet n Formulera alltid först ett syfte – vad är målet med din föreläsning? n Strukturera ditt föredrag och skapa en klar disposition n Inledningen mycket viktig 9

Använd ett bildat talspråk n Som medveten talare anpassar du ditt språk efter situationen. n I Svenskfinland råder en konservativ språksyn som inte accepterar stora avvikelser från normen. n Det förväntas att du har ett neutralt språk som inte berättar alltför mycket om vem du är eller varifrån du kommer. Det är budskapet som är det viktiga, inte du eller din identitet. n Håll dig till ett neutralt talspråk, som alla lyssnare kan förstå. Att ta på sig den professionella masken är en del av varje människas språkliga utbildning. 10

Vad är ett bildat talspråk? n n n n försök låta bli att knarra försök låta bli att tala nasalt se upp med slangord och -uttryck undvik finska ord ansträng dig att tala ”vuxet” säg gärna ”inte, skulle, måste” använd lång vokal i ord som ”före och över” 11

Kroppspråket n Med ditt kroppsspråk kan du på ett medvetet eller omedvetet sätt antingen bekräfta eller motsäga ditt eget budskap. Med rösten, hållningen och gesterna ger du publiken uppfattning om din egen attityd till n • dig själv, • till det du talar om • till dem som lyssnar på dig 12

Paralingvistiska signaler De kroppsspråkssignaler som har med rösten att göra kallas paralingvistiska signaler, t. ex. n n n taltempo röststyrka Satsmelodi kvantitet och tryckstyrka artikulation och uttal 13

Extralingvistiska signaler De kroppsspråkssignaler som inte direkt har med rösten att göra kallas extralingvistiska, t. ex. n n n n hållning gester kroppsställning klädedräkt smycken, frisyr, smink mimik ögonkontakt 14

Hur tala? n Öva, öva! Träna, träna! n Om du övat väl, vet du vad du vill säga utan att se på dina transparanger, och kan alltså tala rakt mot publiken n Då jag var ovan, brukade jag hålla presentationen 3 -4 gånger i sin helhet, ensam, tills jag visste allt jag ville säga ungefär utantill n Om det är ett mycket viktigt tal (typ första talet på en internationell konferens eller din lectio praecursoria), håll en generalrepetition med publik t. ex. från den egna forskningsgruppen och be om feedback 15

Hur tala? n Tränande är också extremt viktig för timing! n Det är otroligt töntigt (och vanligt) att folk inte kan ”timea” sin presentation så att den passar åtminstone ungefär in i den givna tiden Alla hatar dig om du ”timar” helt fel! n Tränande med klocka löser problemet fullständigt! n Sen när man är van, kan man i förväg fundera ut någon del av sin presentation som man kan hoppa över om tiden börjar ta slut n Bättre än att låta tiden gå över mycket 16

Lite text vs. mycket text? ? n Grundläggande fråga: skall man skriva ut allt man säger, eller bara några nyckelord? n Beror på presentationens form: n Om det är meningen att presentation delas ut på papper eller i nätet så att den kan läsas efteråt, är det nödvändigt att ha en del text n Om inte (t. ex. renodlad konferens- eller propaganda-presentation), räcker mycket litet text • Man kan använda powerpoints/openoffice/PDF: s område för “notes” för att göra anteckningar för sig själv! n Fullständiga meningar behövs inte i varje fall 17

Mycket text – dela på den n Om man har mycket text på en slide, vill människor läsa igenom texten istället för att lyssna på dig n Lösning: presentationseffekter; låt texten (och associerade bilder) komma en bit i taget n I Powerpoint och Open. Office: • Slide show -> Custom animation n I Latex + PDF • Åtminstone ppower 4 -paketet möjliggör detta 18

Presentationseffekter n Att dela på text är ofta bra n Människoögat reagerar bra på rörelse – rörlighet är OK n Men för mycket är för mycket – använd inte alltför radikala effekter och blanda inte olika typer av effekter i samma presentation! n Korollarium: använd inte för många färger och fonter på texten på samma sida n Tumregel: högst 2 fonter och 2 färger på samma sida 19

Presentationseffekter Hur inte göra n In Aarhus University in Denmark a molecule has been fabricated which moves on metal surfaces and picks up atoms one at a time n Atomic harvester 20

Hur mycket material/sida? n I gamla transparang-tider och A 4 -format hade man ofta en massa material på en slide n Resolutionen var mycket bra (300 dpi åtminstone) så detta var möjligt n Orsaker: transparanger och färg var dyra och vägde mycket i större mängder n Nu är läget ganska exakt motsatt: n Resolutionen är begränsad till 1024 x 768 pixels (mindre än på en skärm) n En till sida kostar ingenting => Tumregel: Lite material/sida, stor font, högst 2 bilder/sida 21

Hur mycket material/sida? n Hur inte göra? 22

Enhetlig layout! n Mycket viktigt är att ha ett ’botten’ (”Master slide” el. motsvarande) som gör att alla transparanger har någorlunda enhetlig layout Annars alltför ’oroligt’ ”Master slide” tillåter att lätt byta det automatiskt i hela presentationen n Powerpoint, Open. Office, Latex har alla bra exempel n Använd dock inte Powerpoints default, det ger en bild av att du är teknisk amatör! n De flesta stora organisationer har en egen botten, t. ex. Helsingfors universitets version är riktigt bra efter lite ”tuning” 23

Enhetlig layout! Vad borde då finnas på alla slides? n Organisationens logo Kanske också samarbetspartners n Ditt namn och institution på varje slide För människor som kommer in sent, eller vaknar mitt i presentationen. . . n Kanske presentationens plats och datum Men detta är inte så nödvändigt, för folk torde ju veta var de befinner sig Och kan leda till pinsamma situationer om och när du glömmer att uppdatera dem för en ny presentation 24

Enhetlig layout - exempel Layout gjord av Unis grafiker för kurserna Nano I – IV: 25

Bilder n Det är nästan alltid bra att ha bilder i presentationer ”En bild berättar mer än tusen ord” Bilder om strukturer, bilder om ämnet n Schematiska bilder! Om ämnet är sådant att det inte är möjligt att illustrera saker med bilder om fysiska föremål, kan schematiska bilder, flödesdiagram el. dyl. vara extremt värdefulla för att illustrera ett komplicerat ämne lättfattligt 26

Grafer n Tänk på resolutionen i projektorn! Ej för tunna streck!! Om du är osäker, testa på 1024 x 768 pixels resolution på din egen skärm n Använd färger Alla projektorer har färg, och det är mycket lätt att skilja på linjer i grafer enligt färg MEN: tänk på röd-grön-färgblinda (7% av alla män) => undvik kombinationer av rött och grönt nära varandra n Förklara med ord vad grafen visar Tumregel: ”definiera y-axeln och x-axeln” 27

Grafer Hur inte göra? Dåligt: Tunna linjer, svaga färger (vissa helt osynliga), liten text 28

Grafer 29

Ekvationer n Hur presentera ekvationer är ett oändlighetsproblem i fysikaliska presentationer n Tumregel: visa inga ekvationer alls! I allmänna fysikkonferenser kan man inte anta att de andra känner igen ens ditt områdes grundekvationer! • T. ex. en meteorolog behöver inte ens känna igen Schrödingers ekvation! Och en partikelfysiker inte Navier-Stokes ekvation. . . n Korollarium: n I specialistkonferenser kan det nog ibland vara på sin plats att visa ekvationer n Men också då: • betona med grafiska effekter de viktigaste delarna • visa bara de väsentliga ekvationerna 30

Ekvationer Hur inte göra? We have modified the Tersoff potential to describe better the interatomic interactions Fel: dålig resolution; massa ekvationer inte klart vad som är viktigt; ickespecifikt uttalande 31

Ekvationer Hur göra? n We have also modified the Tersoff potential description of the angular part to be physically better motivated n Three-body part: Second-moment approximation exponential No power of 3 ik-dependent angular term to conform to bond order theory Bra: bara de modifierade ekvationerna visas, och de viktiga delarna pekas ut med pilar och färger 32

Ekvationer Eller kanske ännu bättre: n We modified the description of the angular part to be physically better motivated n Our three-body part: n conforms to the second-moment approximation of tight binding n Calculates n Has the bond order from k atoms no power of 3, which can lead to artificially high forces Bra: fysiken betonas, inga ekvationer alls 33

Tabeller n Om du har tabeller, gör en version med bara de väsentliga siffrorna för presentationen n Powerpoint har en egen tabellfunktion! n Eller om du har en orsak att inkludera alla siffror, sätt in en äkta tabell, men använd powerpoint-effekter för att betona det väsentligaste 34

Tabeller Hur inte göra? n Our results clearly show that there is more damage in semiconduct ors than in metals 35

Tabeller Hur göra? n Our results Element show that there is more Si damage in semiconductors (Si, Al Ge) than in the Ge corresponding metals (Al, Ge) Cu Energy Damage (ke. V) (Frenkel pairs) 2 17 ± 1 10 97 ± 5 2 13 ± 1 10 48 ± 3 2 47 ± 2 10 340 ± 30 2 6± 1 10 15 ± 2 36

Källor och referenser n Det är mycket rekommenderbart att sätta ut sina källor i presentationen för att: n Om du kopierar material direkt från webben, kan det senare vara omöjligt ens för dig själv att hitta var du tog det från (om du t. ex. vill checka ytterligare detaljer). n Samma gäller för åhörare n Om du presenterar din egen forskning, har egna vetenskapliga referenser ett dubbelvärde: • Åhörarna kan checka detaljer • Referens i bra tidning visar att forskningen är värdesatt också av andra - PR-värde! n Referenser kan sättas i knappt läsbar font n 14 eller tom. bara 12 pt. i powerpoint/openoffice 37

Sammanfattningar n Tumregel 1: ha högst 4 sammanfattningar/ slutsatser (”conclusions”) n Ingen människa minns mer än det n Tumregel 2: de skall rymmas på en sida, med stor font n Inget är mer enerverande än en talare som har 2 -3 sidor sammanfattning som han/hon läser upp en i taget långsamt. . . • Speciellt om talaren redan är över tiden 38

Några tips: n Säg aldrig att du inte haft tid att förbereda dig! n Be aldrig om ursäkt för någonting, för en svag röst eller för att du är en dålig talare. n Läs aldrig upp direkt från ditt manuskript n Tala TILL åskådarna, aldrig ut i luften. n Kom ihåg inledningen! 39

Till slut n Som i etikettsfrågor: ”När man kan reglerna, får man bryta mot dem” ”Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv på valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall. ” Tomas Tranströmer 40