Livsmedelskedjan i Vsternorrlands ln Fakta och statistik om

Livsmedelskedjan i Västernorrlands län Fakta och statistik om produktion och konsumtion Sammanställning maj 2020 1

Innehållsförteckning Rubrik Bakgrund Förklaring av begrepp Sammanfattande punkter om - Livsmedelskedjan - Primärproduktion Sida 3 4– 8 9 Livsmedelskedjans utveckling och de fyra leden 10– 20 Allmänt om Västernorrlands län 21– 27 Jordbrukssektorn - Primärproduktion – animalier - Primärproduktion – vegetabilier 28– 62 38– 49 50– 62 Ekologiskt jordbruk 63– 69 Den blå näringen 70– 73 Livsmedelskonsumtion 74– 77 Svensk marknadsandel 78– 79 2

Bakgrund Livsmedelsstrategin slår fast att vi ska ha en konkurrenskraftig näring där den totala livsmedelsproduktionen ökar i hela landet, samtidigt som relevanta miljömål nås och vi får en hållbar tillväxt. För att underlätta för aktörer som arbetar för län och regioner har Jordbruksverket sammanställt officiell statistik länsvis. Tanken med materialet är att bilderna ska kunna användas som inspiration och underlag till egna sammanställningar. Målet med livsmedelsstrategin är att främja hela livsmedelskedjan. Därför presenteras en översikt för hela livsmedelskedjan i länet. Statistiken är hämtad från SCB: s officiella statistik Företagens Ekonomi. Den bygger på SNI-koder och är framtagen på samma sätt för alla led i livsmedelskedjan. Därefter görs en djupdykning i primärproduktionen i länet. Den statistiken är hämtad från undersökningar som fokuserar på jordbruk och är jämförbar med motsvarande statistik från andra EU-länder. På slutet finns även några bilder som allmänt beskriver livsmedelskonsumtionen i länet. 3

Förklaring av begrepp – företagens ekonomi Begrepp Förklaring Produktionsvärde Den faktiska produktionen i företaget. Man beräknar produktionsvärdet genom att summera nettoomsättning, förändring av lager och pågående arbete, aktiverat arbete för egen räkning, övriga rörelseintäkter och kostnader för handelsvaror. Från den summan reduceras värdet med arrendeintäkter, erhållna bidrag, valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär, vinst vid avyttring av materiella och immateriella anläggningstillgångar, återvunna kundförluster, försäkringsersättningar, konfliktersättningar, erhållna/återbetalade aktieägartillskott, koncernbidrag, resultatandelar i handels- och kommanditbolag, kostnader förmedlade resor och hotellrum samt vinst vid avyttring av aktier. Förädlingsvärde Företagens/branschens bidrag till BNP. • Förädlingsvärdet är differensen mellan produktionsvärdet och förbrukningsvärdet. Rörelsemarginal Visar det procentuella överskott som varje omsättningskrona ger, efter avdrag för rörelsens kostnader. • Beräknas genom att dividera rörelseresultatet med nettoomsättningen. 4

Förklaring av begrepp – företagens ekonomi Begrepp Förklaring Företag Enheter som grupperats enligt Näringsgrensindelningen (SNI) 2007 för de olika leden i livsmedelskedjan. • Enheterna (företagen) är juridiska personer och fysiska personer som är registrerade för F-skatt, arbetsgivaravgift eller moms. Arbetsställen I SCB: s företagsregister menas med arbetsställe varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Ett företag kan ha flera arbetsställen. Årsarbetare (årsarbetstider) Visar enkelt uttryckt antalet sysselsatta (anställda personer) omräknat till heltidstjänster. 5

Förklaring av begrepp - jordbruksstatistik Begrepp Förklaring Jordbruksföretag En verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling som bedrivs under en och samma driftsledning och som uppfyller en eller flera av följande kriterier. • • • Sysselsättning brukar mer än 2, 0 hektar åkermark, och/eller minst 5, 0 hektar jordbruksmark har djurbesättning med minst 10 nötkreatur, 10 suggor, 50 grisar, 20 får och lamm eller 1 000 fjäderfä driver yrkesmässig trädgårdsodling om minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal eller 200 kvadratmeter växthusyta. Sysselsättningsstatistiken visar antal personer som arbetat vid jordbruksföretagen och den tid de arbetat omräknat till årsarbetstider (1800 timmar). • • Statistiken är fördelad på företagaren, familjemedlemmar och anställda utanför familjen. De anställda är uppdelade på stadigvarande anställda och tillfälligt anställda. Det är faktiskt arbetat tid som avses oavsett om denna tid är avlönad eller oavlönad. 6

Förklaring av begrepp - jordbruksstatistik Begrepp Förklaring Jordbrukets produktionsvärde Värdet av jordbrukets produktion. • • • Svensk marknadsandel Summan av värdet från produktionen av vegetabilier och animalier och intäkter från jordbrukstjänster och från sekundära icke-jordbruksaktiviteter. Värdet av animalier och vegetabilier beräknas som den totala produktionsvolymen multiplicerat med ett genomsnittligt pris. Värdet av fodergrödor som produceras och konsumeras inom samma företag räknas också in. Den länsvisa fördelningen är gjord genom att rikets värden fördelats med hjälp av andelen djur och grödor i respektive län. Visar hur stor del av den totala konsumtionen som produceras i landet. • • • Svensk marknadsandel beräknas genom att dividera produktionen i landet med konsumtionen i landet. På länsnivå är konsumtionen beräknad genom att den genomsnittliga konsumtionen person i riket multiplicerats med befolkningen i länet. På länsnivå är produktionen beräknad som summan av produktionen vid länets jordbruksföretag. 7

Förklaring av begrepp - jordbruksstatistik Begrepp Förklaring Småbruk De företag som ägnar färre än 400 standardtimmar per år åt jordbruksverksamhet. Omställd ekologisk produktion Med ”omställd” ekologisk produktion menas att de odlade produkterna får märkas och säljas som ekologiska. Arealer som brukats med konventionella produktionsmetoder måste under en övergångsperiod brukas enligt reglerna för ekologisk produktion innan de kan godkännas som ”omställda”. De arealerna kallas då mark ”under omställning”. Begreppen används även för djur som håller på att ställas om till ekologisk produktion. Ekologisk jordbruksmark Jordbruksmarken är ekologisk om den brukas med ekologiska produktionsmetoder som uppfyller kraven enligt EU. 8

Sammanfattande punkter - livsmedelskedjan Tabellen nedan visar utvecklingen i livsmedelskedjan i Västernorrlands län mellan 2015 -2017. Förädlingsvärde Antal arbetsställen Hela Livsmedelskedjan Antal årsarbetare +7% -3% +5% + 15 % -5% -6% Livsmedelsindustri -7% +/- 0 % -6% Livsmedelshandel +4% +1% +5% + 15 % +3% + 11 % Primärproduktion Restaurangled Eftersom företagen drivs med olika förutsättningar, är det inte lämpligt att jämföra de fyra ledens rörelsemarginal. Exempelvis drivs jordbruksföretag och restauranger ofta som enskild firma, medan företag inom livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln oftare är aktiebolag. Gymnasial utbildning dominerar som högsta utbildningsnivå i livsmedelskedjans alla fyra led. 9

Livsmedelskedjan Förädlingsvärde och rörelsemarginal Förädlingsvärde (tkr) för livsmedelskedjan i Västernorrlands län 2015 -2017 Rörelsemarginal för livsmedelskedjan i Västernorrlands län 2015 -2017 3, 500, 000 10% 3, 000 9% 8% 2, 500, 000 7% 2, 000 6% 1, 500, 000 5% 1, 000 4% 500, 000 3% 2% 0 2015 Primärproduktion 2016 Livsmedelsindustri Livsmedelshandel 2017 Restaurang 1% 0% 2015 2016 2017 • Mellan 2015 och 2017 ökade livsmedelskedjans förädlingsvärde i länet med 7 %. 2017 stod livsmedelshandeln för 43 % av livsmedelskedjans förädlingsvärde i länet. • 2017 var rörelsemarginalen knappt 9 %. Källa: SCB 10

Livsmedelskedjan Arbetsställen, antal årsarbetare och utbildningsnivå • • • Primärproduktion stod för 76 % av antalet arbetsställen inom livsmedelskedjan i länet 2017. Mellan 2015 och 2017 minskade antalet arbetsställen inom livsmedelskedjan med 3 %. Störst andel årsarbetare, 46 % av det totala antalet årsarbetare i livsmedelskedjan i länet 2017, fanns inom livsmedelshandeln. Antalet årsarbetare ökade med drygt 5 % under tidsperioden. Inom livsmedelskedjan har majoriteten av antalet anställda gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Källa: SCB Arbetsställen inom livsmedelskedjan i Västernorrlands län 2015 -2017 Antal årsarbetare inom livsmedelskedjan i Västernorrlands län 2015 -2017 5, 000 6, 000 4, 000 5, 000 4, 000 3, 000 2, 000 1, 000 0 0 2015 2016 2017 Primärproduktion Livsmedelsindustri Livsmedelshandel Restaurang Antal anställda inom livsmedelskedjan efter utbildningsnivå i Västernorrlands län 2008 -2018 6, 000 4, 000 2, 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än två år Eftergymnasial utbildning två år eller längre 11

Primärproduktion Förädlingsvärde och rörelsemarginal Förädlingsvärde (tkr) för primärproduktionen i Västernorrlands län 2015 -2017 Rörelsemarginal för primärproduktionen i Västernorrlands län 2015 -2017 600, 000 35% 500, 000 30% 25% 400, 000 20% 300, 000 15% 200, 000 10% 100, 000 5% 0 0% 2015 2016 2017 • Mellan 2015 och 2017 ökade primärproduktionens förädlingsvärde med drygt 71 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 15 %. • Under samma tidsperiod varierade rörelsemarginalen mellan 29 % och 32 %. Källa: SCB 12

Primärproduktion Arbetsställen, antal årsarbetare och utbildningsnivå • Mellan 2015 och 2017 minskade antalet arbetsställen inom primärproduktionen i länet med 5 %. Arbetsställen inom primärproduktion i Västernorrlands län 2015 -2017 4, 000 350 3, 500 3, 000 250 2, 500 2, 000 • Antal årsarbetare minskade från 296 till 279 år mellan 2015 och 2017, vilket motsvarar en minskning på 6 %. Antal årsarbetare inom primärproduktion i Västernorrlands län 2015 -2017 150 1, 500 1, 000 100 50 0 0 2015 2016 2017 Antal anställda inom primärproduktion efter utbildningsnivå i Västernorrlands län 2008 -2018 1, 500 • Majoriteten av antalet anställda har gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå precis som inom livsmedelskedjan som helhet. Källa: SCB 1, 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än två år Eftergymnasial utbildning två år eller längre 13

Primärproduktion Produktionsvärde Jordbrukssektorns produktionsvärde (i miljoner kronor) i Västernorrlands län 1999 -2018 Produktionsvärde (i miljoner kronor) i Västernorrlands län 2018 1, 200 250 1, 000 200 800 150 600 100 400 50 200 vä xt er fä O lje er äd Få Fj la m m r rö ns G ro ch ak e g Äg t uk at is Po t ris G Fr kö tt ål nn m tt Sp a kö öt N jö M 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 03 04 20 20 01 02 20 20 99 00 20 19 lk 0 0 Mellan 1999 och 2018 ökade jordbrukssektorns produktionsvärde i producentpriser, det vill säga utan stöd och ersättningar, med 43 % i länet. Här inkluderas, förutom primärproduktionens produktionsvärde, även produktionsvärdet av övriga tjänster och kombinationsverksamheter inom jordbruket. I länet stod mjölk och nötkött för de största andelarna av produktionsvärdet 2018. Källa: Jordbruksverket 14

Livsmedelsindustri Förädlingsvärde och rörelsemarginal Livsmedelsindustrins förädlingsvärde (tkr) i Västernorrlands län 2015 -2017 400, 000 Livsmedelsindustrins rörelsemarginal i Västernorrlands län 2015 -2017 12% 350, 000 10% 300, 000 8% 250, 000 200, 000 6% 150, 000 4% 100, 000 2% 50, 000 0 0% 2015 2016 2017 • Mellan 2015 och 2017 minskade livsmedelsindustrins förädlingsvärde i länet med drygt 24 miljoner kronor, vilket motsvarar en minskning på 7 %. • 2017 var rörelsemarginalen knappt 9 %. Källa: SCB 15

Livsmedelsindustri Arbetsställen, antal årsarbetare, och utbildningsnivå • 2017 fanns det 119 arbetsställen inom livsmedelsindustrin i länet, lika många som 2015. Arbetsställen inom livsmedelsindustrin i Västernorrlands län 2015 -2017 140 600 120 500 100 400 80 • 2015 motsvarade antalet årsarbetare 494 personer. 2017 var motsvarande antal år 465 personer, en minskning på 6 %. • Inom livsmedelsindustrin är gymnasial utbildning den vanligaste högsta utbildningsnivån bland anställda. Källa: SCB Antal årsarbetare inom livsmedelsindustrin i Västernorrlands län 2015 -2017 300 60 200 40 100 20 0 0 2015 2016 2017 Antal anställda inom livsmedelsindustrin efter utbildningsnivå i Västernorrrlands län 2008 -2018 800 600 400 2008 2009 2010 2011 2012 Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än två år 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning två år eller längre 16

Livsmedelshandel Förädlingsvärde och rörelsemarginal Livsmedelshandelns förädlingsvärde (tkr) i Västernorrlands län 2015 -2017 1, 400, 000 Livsmedelshandelns rörelsemarginal i Västernorrlands län 2015 -2017 5. 0% 4. 5% 1, 200, 000 4. 0% 1, 000 3. 5% 800, 000 3. 0% 600, 000 2. 0% 2. 5% 1. 5% 400, 000 1. 0% 200, 000 0. 5% 0 0. 0% 2015 2016 2017 • Mellan 2015 och 2017 ökade livsmedelshandelns förädlingsvärde i länet med knappt 50 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 4 %. • 2017 var rörelsemarginalen knappt 5 %. Källa: SCB 17

Livsmedelshandel Arbetsställen, antal årsarbetare och utbildningsnivå • Mellan 2015 och 2017 ökade antalet arbetsställen inom livsmedelshandeln med knappt 1 %. Arbetsställen inom livsmedelshandeln i Västernorrlands län 2015 -2017 400 2, 500 350 2, 000 300 250 1, 500 200 1, 000 150 • Under samma tidsperiod ökade antalet årsarbetare med 5 %. • Gymnasial utbildning är den vanligaste högsta utbildningsnivån inom livsmedelshandeln i länet. Antal årsarbetare inom livsmedelshandeln i Västernorrlands län 2015 -2017 100 50 0 0 2015 2016 2017 Antal anställda inom livsmedelshandel efter utbildningsnivå i Västernorrlands län 2008 -2018 2, 500 2, 000 1, 500 1, 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än två år Källa: SCB 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning två år eller längre 18

Restaurang Förädlingsvärde och rörelsemarginal Förädlingsvärde (tkr) för restauranger i Västernorrlands län 2015 -2017 Rörelsemarginal för restauranger i Västernorrlands län 2015 -2017 900, 000 14% 800, 000 12% 700, 000 10% 600, 000 500, 000 8% 400, 000 6% 300, 000 4% 200, 000 2% 100, 000 0 0% 2015 2016 2017 • Mellan 2015 och 2017 ökade förädlingsvärdet inom restaurangnäringen med drygt 108 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på knappt 15 %. • 2015 var rörelsemarginalen knappt 12 %, jämfört med drygt 11 % 2017. Källa: SCB 19

Restaurang Arbetsställen, antal årsarbetare och utbildningsnivå Arbetsställen inom restaurang i Västernorrlands län 2015 -2017 • Mellan 2015 och 2017 ökade antalet arbetsställen inom restaurangledet med 3 %. • Under samma tidsperiod ökade antalet årsarbetare med 11 %. 700 600 2, 500 2, 000 400 1, 500 300 1, 000 200 500 100 0 • Inom restaurangledet är gymnasial utbildning den vanligaste högsta utbildningsnivån bland anställda. Antal årsarbetare inom restaurang i Västernorrlands län 2015 -2017 0 2015 2016 2017 Antal anställda inom restaurang efter utbildningsnivå i Västernorrlands län, 2008 -2018 2, 000 1, 500 1, 000 500 0 2008 Källa: SCB 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än två år Eftergymnasial utbildning två år eller längre 20

Allmänt om Västernorrlands län På följande bilder beskrivs förutsättningar för • befolkning • mark ◦ markanvändning, kommunindelning • åkerareal ◦ åkerarealens användning • betesmark. 21

Befolkning Folkmängd i Västernorrlands län Åldersfördelning i Västernorrlands län 1999 20% Folkmängd i Västernorrlands län 1999 -2018 300, 000 250, 000 23% Åldersfördelning i Västernorrlands län 2018 22% 24% 200, 000 150, 000 100, 000 20% 18% 17% 19% 50, 000 19% 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 11 12 20 20 09 10 20 20 07 08 20 20 05 06 20 20 03 04 20 20 01 02 20 65+ år 20 50 -64 år 99 00 35 -49 år 20 20 -34 år 19 0 -19 år 17% 0 0 -19 år 20 -34 år 35 -49 år 50 -64 år 65+ år Mellan 1999 och 2018 minskade folkmängden i länet med drygt 3 800 personer, vilket motsvarar en minskning på 2 %. Åldersstrukturen i länet har inte förändrats nämnvärt sedan 1999. Likt övriga landet är det främst den äldsta gruppens andel som ökat, i detta fall en ökning på 4 % mellan 2018 och 1999. Könsfördelningen i länet är 50/50. 2018 uppgick antalet utrikes födda i länet till 27 407 personer, vilket motsvarar 11 % av den totala folkmängden i länet. Jämfört med rikssnittet på 19 %. Källa: Scb. se 22

Markanvändning i Västernorrlands län 2010 Markanvändning i Västernorrlands län 2015 2% 0% 3% 4% 2% 2% 4% 5% 2% 0% Åkermark Betesmark Skogsmark Bebyggd mark 87% Myr 86% Övrigt I Västernorrlands län består marken till största del av skogsmark. 2015 var 86 % av länets landareal skog. Samma år utgjorde åkermark och betesmark endast 2 respektive 0 procent (2 066 hektar) av landarealen. Överlag förändrades markanvändningen knappt mellan 2010 och 2015. Vatten ingår inte i landarealen, men står för 6 % av länets totala markareal. Havsvatten ingår inte. Källa: Scb. se 23

Markanvändning Kommunindelning ÅNGE TIMRÅ HÄRNÖSAND SUNDSVALL KRAMFORS SOLLEFTEÅ ÖRNSKÖLDSVIK Åkermark Betesmark Jordbruksmark Landareal Jordbruksmarkens hektar del av landarealen 2019 3 530 2 322 3 277 9 365 7 476 7 031 13 996 2019 230 154 98 430 218 513 335 2 019 3 760 2 476 3 375 9 795 7 694 7 544 14 331 2018 305 017 78 316 105 827 318 914 169 463 539 659 637 654 Procent 1% 3% 3% 3% 5% 1% 2% • I Västernorrlands län hade Örnsköldsviks kommun den störst landytan med knappt 640 000 hektar mark 2018, följt av Sollefteå kommun med knappt 540 000 hektar. • Sett till ytan var Timrå kommun minst med knappt 80 000 hektar mark. • I länet dominerade Örnsköldsviks kommun följt av Sundsvalls kommun med störst areal jordbruksmark 2019. • Kramfors kommun hade störst andel jordbruksmark av länets totala landareal. Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas: Arealen åkermark, betesmark och jordbruksmark. SCB: s statistikdatabas: Landareal 24

Åkerarealens utveckling 1999 -2019 20, 000 10, 000 0 0 20 20 20 20 19 19 30, 000 14 15 20 16 20 17 20 18 20 19 30, 000 12 13 40, 000 10 11 40, 000 08 09 50, 000 06 07 50, 000 04 05 60, 000 99 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 70, 000 20 Åkerareal i Västernorrlands län 1999, 20032019 Jordbruksmark i Västernorrlands län 1999, 2003 -2019 Mellan 1999 och 2019 minskade åkerarealen i länet med knappt 8 100 hektar, vilket motsvarar en minskning på 15 %. Den totala jordbruksmarken i länet minskade med 20 % mellan 1999 och 2019. Källa: Jordbruksverket. se 25

Åkerarealens användning Grödor, träda och övrig mark Åkermarkens användning i Västernorrlands län 1999 1% 4% 3% 0% Åkermarkens användning i Västernorrlands län 1999 -2019 50, 000 17% Åkermarkens användning i Västernorrlands län 2019 0% 40, 000 5% 2% 0% 9% 30, 000 20, 000 10, 000 75% 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 03 04 20 20 01 02 20 20 20 19 99 00 0 Spannmål Vall- och grönfoderväxter Potatis och sockerbetor Oljeväxter Träda Övrigt 83% Åkermarken i länet används främst till vall och grönfoderväxter. Mellan 1999 och 2019 minskade antalet hektar åkermark som används till spannmålsodling med 57 %, medan den areal som används till vall och grönfoderväxter minskade med 6 %. Mellan 1999 och 2019 ökade andelen åkermark som används till vall och grönfoder med 8 procentenheter, medan andelen som används till spannmålsodling minskade med 8 %. Källa: Jordbruksverket. se 26

Betesmarkens användning i Västernorrlands län 2019 6% Betesmark i Västernorrlands län 1999, 20032019 8% 0% 3% 7, 000 6, 000 5, 000 4, 000 3, 000 2, 000 1, 000 83% 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 12 20 11 20 10 20 09 20 08 20 07 20 06 20 05 20 04 20 03 20 20 19 99 0 Betesmark Slåtteräng Skogsbete Fäbodbete Ospecificerad betesmark Mellan 1999 och 2019 minskade betesmarken i länet med 4 450 hektar. Betesmark, med gräs och örter, står för 83 % av den totala betesarealen i länet. Slåtteräng, skogsbete, fäbodbete och ospecificerad betesmark står tillsammans för resterande 17 % av betesarealen. Källa: Jordbruksverket. se 27

Jordbrukssektorn På följande bilder beskrivs förutsättningar för • jordbruksföretag ◦ antal jordbruksföretag ◦ jordbruksföretag per storleksklass ◦ antal och areal för hel- och deltidsjordbruk ◦ antal och areal per företag efter brukningsform • jordbruksföretagare ◦ fördelning av jordbruksföretagare • sysselsättning i jordbruk ◦ sysselsatta uppdelat på kön ◦ företagare, familjemedlemmar och lejd arbetskraft ◦ lejd arbetskraft • driftsinriktning. 28

Jordbruksföretag Antal jordbruksföretag i Västernorrlands län 1999 -2016 Antal jordbruksföretag i Västernorrlands län och i Sverige 1999 -2016 80, 119 2, 904 2, 644 2, 574 2, 448 2, 275 2, 108 2003 2005 2007 72, 609 2010 2013 71, 091 67, 149 62, 937 1, 962 2, 904 2000 75, 808 66, 780 1, 940 1999 76, 798 2016 1999 2, 574 2000 1, 940 2003 2, 644 2005 2, 448 2007 Västernorrlands län 2, 275 2010 2, 108 2013 1, 962 2016 Sverige Mellan 1999 och 2016 minskade antalet jordbruksföretag i länet från 1 962 till 2 904, vilket motsvarar en minskning på 32 %. Detta jämfört med en minskning på drygt 21 % i Sverige totalt sett. 2016 stod jordbruksföretagen i länet för 3 % av Sveriges totalt 62 937 jordbruksföretag. Källa: Jordbruksverket. se 29

Jordbruksföretag per storleksklass 1999 7% 1, 600 Jordbruksföretag i Västernorrlands län 1999 -2016 Jordbruksföretag per storleksklass 2016 1, 400 2% 5% 1, 200 9% 6% 1, 000 7% 800 600 52% 400 25% 200 30% 57% 0 1999 2000 0 -10, 0 ha 50, 1 -100, 0 ha 2003 2005 2007 10, 1 -30, 0 ha 100, 1+ ha 2010 2013 2016 30, 1 -50, 0 ha Mellan 1999 och 2016 ökade främst antalet jordbruksföretag med mer än 100 hektar jordbruksmark i länet, en ökning som motsvarar 104 %. Under samma tidsperiod minskade antalet jordbruksföretag med mindre än 10 hektar och antalet företag med 10 - 30 hektar med 26 % respektive 45 %. Även antalet jordbruksföretag med 30 - 100 hektar minskade under denna tidsperiod. 2016 stod jordbruksföretag med mindre än 30 hektar jordbruksmark för 82 % av det totala antalet jordbruksföretag i länet, precis som 1999. Källa: Jordbruksverket. se 30

Jordbruksföretag Antal och areal för hel- och deltidsjordbruk Antal företag, hel- och deltidsjordbruk, i Västernorrlands län 2003 -2016 Areal åkermark, hel- och deltidsjordbruk, i Västernorrlands län 2003 -2016 3, 000 60, 000 2, 500 50, 000 2, 000 40, 000 1, 500 30, 000 1, 000 20, 000 500 10, 000 0 0 2003 2005 2007 Heltid 2010 Deltid 2013 2016 2003 2005 2007 Heltid 2010 2013 2016 Deltid Mellan 2003 och 2016 minskade antalet heltidsjordbruk i länet från 459 till 265, en minskning på 42 %. 2003 var 23 % av jordbruksföretagen heltidsjordbruk, medan samma andel var 14 % 2016. 2003 återfanns 62 % av åkerarealen på heltidsjordbruk. 2016 var motsvarandel 60 %. Källa: Jordbruksverket. se 31

Jordbruksföretag Antal och areal per företag efter brukningsform Areal åkermark efter brukningsform i Västernorrlands län 2003 1% 11% 2% 1% 26% Antal jordbruksföretag efter brukningsform i Västernorrlands län 2003 -2016 1, 500 Areal åkermark efter brukningsform i Västernorrlands län 2016 8% 1, 000 21 % 500 4% 0 2003 59% 2005 2007 2010 2013 2016 Helt ägd, heltid Helt ägd, deltid Helt arrenderad, heltid Helt arrenderad, deltid 1% 48% Mellan 2003 och 2016 ökade främst antalet helt ägda deltidsjordbruk, medan delvis arrenderade heloch deltidsjordbruk minskade. 2003 var 12 % av åkermarken helt ägd och 3 % helt arrenderad. Totalt var 85 % delvis arrenderad. 59 % drevs på heltid medan 26 % drevs på deltid. 2016 var 29 % av åkermarken helt ägd och 5 % helt arrenderad. Totalt var 66 % delvis arrenderad. 48 % drevs på heltid medan 18 % drevs på deltid. Källa: Jordbruksverket. se 32

Jordbruksföretagare Fördelning av jordbruksföretagare Jordbruksföretagare i Västernorrlands län 19992016 Jordbruksföretagare i Västernorrlands län 1999 -2016 3, 000 2, 500 2, 000 1, 500 1, 000 0 1999 500 2000 0 -34 år 0 1999 2000 2003 2005 2007 2010 2013 Mellan 1999 och 2016 minskade antalet jordbrukare i åldersgruppen 35 -49 år med 54 %, medan antalet jordbrukare i åldersgruppen 65 år och äldre ökade med 22 % under samma tidsperiod. Källa: Jordbruksverket. se 35 -49 år 2005 50 -64 år 2007 2010 2013 65+ år uppgift saknas 2016 Jordbruksföretagare per ålder i Västernorrlands län 1999 -2016 1999 fanns det 2 787 jordbruksföretagare i Västernorrlands län jämfört med 1 889 år 2016. 2003 1, 400 1, 200 1, 000 800 600 400 200 0 0 -34 år 1999 35 -49 år 2000 2003 50 -64 år 2005 2007 65+ år 2010 2013 uppgift saknas 2016 33

Sysselsättning i jordbruk Sysselsatta uppdelat på kön Antal sysselsatta inom jordbruk i Västernorrlands län 1999 -2016 Samtliga sysselsatta inom jordbruk i Västernorrlands län 2005 Samtliga sysselsatta inom jordbruk i Västernorrlands län 2016 7, 000 6, 000 36% 5, 000 42% 3, 000 2, 000 64% 58% 1, 000 0 1999 Män Kvinnor 2003 Män 2005 Kvinnor 2007 2010 Ej könsindelad 2013 2016 Män Kvinnor Antal sysselsatta i jordbruket minskade från 5 697 till 4 530 personer mellan 1999 och 2016, en minskning på 1 167 personer, vilket motsvarar 20 %. I likhet med förändringen i Sverige har andelen sysselsatta kvinnor inom jordbruk i länet ökat. I detta fall en ökning på 6 procentenheter, från 36 % 2005 till 42 % 2016. I föregående avsnitt om livsmedelskedjan presenterades antal anställda som heltidsekvivalenter, det vill säga årsarbetare. I detta avsnitt presenteras istället det faktiska antalet. Källa: Jordbruksverket. se 34

Sysselsättning i jordbruk Företagare, familjemedlemmar och lejd arbetskraft Män sysselsatta inom jordbruk i Västernorrlands län 2016 Antal sysselsatta inom jordbruk i Västernorrlands län 1999 -2016 Kvinnor sysselsatta inom jordbruk i Västernorrlands län 2016 7, 000 6, 000 17% 9% 5, 000 4, 000 3, 000 2, 000 1, 000 83% 91% 0 1999 Företagare och familjemedlemmar Lejd arbetskraft 2003 2005 2007 Företagare och familjemedlemmar 2010 2013 Lejd arbetskraft 2016 Företagare och familjemedlemmar Lejd arbetskraft Företagare och deras familjemedlemmar dominerar inom lantbruket. 1999 stod den lejda arbetskraften för 15 % av den totala sysselsättningen inom jordbruket i länet. 2016 var denna andel knappt 14 %. Av antalet sysselsatta män var 17 % lejd arbetskraft, medan endast 9 % av antalet sysselsatta kvinnor inom jordbruk i länet var lejd arbetskraft. Källa: Jordbruksverket. se 35

Sysselsättning i jordbruk Lejd arbetskraft inom jordbruk i Västernorrlands län 2005 Lejd arbetskraft per anställningsform i Västernorrlands län 1999 -2016 Lejd arbetskraft inom jordbruk i Västernorrlands län 2016 1, 200 1, 000 26% 800 600 400 200 12% 0 1999 2003 2005 2007 Stadigvarande anställning 2010 2013 Tillfällig anställning 2016 Stadigvarand e anställning, M än Stadigvarand e anställning, Kv innor Tillfällig anställning, M än 14% 42% 29% 15% 36% Den lejda arbetskraften inom jordbruk minskade i länet mellan 1999 och 2016. 1999 var totalt 871 personer anställda inom jordbruket i länet. 2016 var antalet 614. Mellan 2005 och 2016 ökade andelen anställda män i länet med 9 procentenheter. Källa: Jordbruksverket. se 36

Driftsinriktning Antal företag efter driftsinriktning Antal jordbruksföretagare efter driftsinriktning i Västernorrlands län 20032016 Antal jordbruksföretag efter driftsinriktning i Västernorrlands län 2003 17% 35% 43% 5% Växtodling Djurhållning Blandat jordbruk Småbruk 1, 600 1, 400 1, 200 1, 000 800 600 400 200 0 Antal jordbruksföretag efter driftsinriktning i Västernorrlands län 2016 16% 55% 25% 3% 2003 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Växtodling Djurhållning Blandat jordbruk Småbruk 2003 var djurhållning den vanligaste driftsinriktningen i länet. Mellan 2003 och 2016 ökade antalet företag med småbruk med 58 %, medan antalet företag med djurhållning minskade med 43 %. Mellan 2016 och 2003 ökade andelen småbruk med 20 procentenheter. Under samma tidsperiod minskade andelen företag med djurhållning och blandat jordbruk med 18 respektive 2 procentenheter, medan andelen företag som bedrev växtodling var oförändrad. Källa: Jordbruksverket. se 37

Primärproduktion - animalier På följande bilder beskrivs förutsättningar för • mejeri ◦ kor för mjölkproduktion ◦ mjölkproduktion • slakt ◦ nötköttsproduktion ◦ produktion av griskött ◦ lammköttsproduktion ◦ fjäderfä • ägg ◦ äggproduktion. 38

Kor för mjölkproduktion Antal och företag med kor för mjölkproduktion Antal kor för mjölkproduktion i Västernorrlands län 1999 -2019 03 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 01 02 20 20 20 19 99 00 0 20 2, 000 01 02 4, 000 20 6, 000 20 8, 000 20 10, 000 99 00 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 19 12, 000 Företag med kor för mjölkproduktion i Västernorrlands län 1999 -2019 Både antal mjölkkor och antal företag med mjölkkor i länet minskade de senaste 20 åren. Mellan 1999 och 2019 minskade antalet kor för mjölkproduktion från 10 627 till 6 475, en minskning som motsvarar 39 %. Under samma tidsperiod minskade antalet företag från 463 till 96, vilket motsvarar 79 %. 1999 ägde varje företag i länet i genomsnitt 23 mjölkkor i länet, jämfört med 67 mjölkkor 2019. Källa: Jordbruksverket. se 39

Mjölkproduktion Produktionsvolym och produktionsvärde Produktionsvärde (i miljoner kronor) av mjölk i Västernorrlands län 1999 -2018 Mjölkproduktion (1 000 ton) i Västernorrlands län 1999 -2018 300 90 80 250 70 200 60 50 150 40 100 30 20 50 10 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 01 02 20 20 20 19 07 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 20 05 06 20 20 03 04 20 20 01 02 20 20 99 00 20 19 99 00 0 0 Mellan 1999 och 2018 minskade produktionsvolymen av mjölk i länet med 27 %. Under samma tidsperiod minskade produktionsvärdet med 10 %. Förklaring: Produktionsvolymen är här en grov uppskattning, där vi antagit att varje ko i hela riket ger lika mycket mjölk. Den totala mjölkproduktionsvolymen för hela Sverige har dividerats med det totala antalet mjölkkor i landet, för att sedan multipliceras med antalet mjölkkor i länet. Källa: Jordbruksverket. se 40

Nötköttsproduktion Antal och företag med nötkreatur Antal nötkreatur i Västernorrlands län 19992019 40, 000 Företag med nötkreatur i Västernorrlands län 1999 -2019 1, 200 35, 000 1, 000 30, 000 800 25, 000 20, 000 600 15, 000 400 10, 000 200 5, 000 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 19 20 20 20 19 01 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 0 99 00 0 Mellan 1999 och 2019 minskade antalet nötkreatur i länet från 35 352 till 26 498, en minskning som motsvarar 25 %. Under samma tidsperiod minskade antalet företag med nötkreatur från 1 014 till 418, en minskning på 59 %. Samtidigt ökade antalet nötkreatur per företag i genomsnitt från 35 till 63. Källa: Jordbruksverket. se 41

Nötköttsproduktion Produktionsvolym och produktionsvärde Antal slaktade nötkreatur (tusental) i Västernorrlands län 2016 -2019 Slakt (1 000 ton) av nötkreatur i Västernorrlands län 2016 -2019 7 6 2. 5 5 2. 0 4 40 1. 0 0. 5 0 0. 0 100 60 3 1 120 80 1. 5 2 Produktionsvärde (i miljoner kronor) av nötkreatur i Västernorrlands län 1999 -2018 2019 2016 2017 2018 2019 20 2017 19 2016 99 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 0 Mellan 2016 och 2019 ökade antalet slaktade nötkreatur i länet med 5 %. Under samma tidsperiod ökade slakten med 80 ton, en ökning som motsvarar knappt 5 %. Mellan 1999 och 2018 ökade produktionsvärdet av nötkreatur med knappt 32 miljoner kronor, vilket motsvarar 47 %. Källa: Jordbruksverket. se 42

Produktion av griskött Antal och företag med slaktgrisar Antal grisar i Västernorrlands län 1999 -2019 Företag med slaktgrisar 20 kg och däröver, i Västernorrlands län 1999 -2019 16, 000 14, 000 60 12, 000 50 10, 000 40 8, 000 6, 000 30 4, 000 20 2, 000 0 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 04 05 20 20 02 03 20 20 00 01 Totalt antal grisar 20 Slaktgrisar, 20 kg och däröver 0 20 01 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 20 20 19 99 00 10 Mellan 1999 och 2019 minskade antalet grisar i länet. Minskningen av slaktgrisar motsvarar 78 %, medan det totala antalet grisar minskade med 67 %. 1999 var 69 % av grisarna slaktgrisar över 20 kilo. Motsvarandel var knappt 47 % 2019. Under samma tidsperiod minskade antalet företag med slaktgrisar från 48 till 7 stycken, en minskning som motsvarar 85 %. Källa: Jordbruksverket. se 43

Produktion av griskött Produktionsvolym och produktionsvärde Slakt (1 000 ton) av gris i Västernorrlands län 20162019 Produktionsvärde (i miljoner kronor) av gris i Västernorrlands län 1999 -2018 35 8 0. 7 30 7 0. 6 25 6 0. 5 20 0. 4 15 4 0. 3 3 2 0. 2 1 0 0. 0 2016 2017 2018 2019 10 5 0 2016 2017 2018 2019 19 5 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 Antal slaktade grisar (tusental) i Västernorrlands län 2016 -2019 Mellan 2016 och 2019 ökade antalet slaktade grisar med 3 %. Under samma tidsperiod ökade slakten med 30 ton, vilket motsvarar 7 %. Produktionsvärdet av griskött i länet fluktuerade mellan 1999 och 2018, men har över lag minskat under tidsperioden. Minskningen var på knappt 8 miljoner kronor, vilket motsvarar 34 %. Källa: Jordbruksverket. se 44

Lammköttsproduktion Antal och företag med baggar, tackor och lamm 250 4, 000 200 3, 000 150 2, 000 1, 000 50 0 0 Lamm 20 20 19 20 20 20 19 Baggar och tackor 20 5, 000 20 300 99 00 6, 000 01 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 350 99 00 7, 000 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 Företag med baggar, tackor och lamm, i Västernorrlands län 1999 -2019 01 02 Antal baggar, tackor och lamm, i Västernorrlands län 1999 -2019 Företag med baggar och tackor Företag med lamm Mellan 1999 och 2019 minskade antalet baggar och tackor i länet med 40 %. Under samma tidsperiod minskade antalet lamm med 65 %. 1999 var andelen lamm 55 % av det totala antalet får i länet. 2019 var motsvarandel knappt 41 %. Antalet företag med baggar och tackor minskade med 28 % under tidsperioden, medan antalet företag med lamm minskade med 45 %. Källa: Jordbruksverket. se 45

Lammköttsproduktion Produktionsvolym och produktionsvärde 3. 5 0. 05 3 2. 5 0. 04 2 0. 03 1. 0 1. 5 0. 02 0. 5 0. 01 0. 00 2016 2017 2018 2019 1 0. 5 0 2016 2017 2018 2019 99 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 1. 5 4 0. 06 2. 0 Produktionsvärde (i miljoner kronor) av får i Västernorrlands län 1999 -2018 20 2. 5 Slakt (1 000 ton) av får och lamm i Västernorrlands län 2016 -2019 19 Antal slaktade får och lamm (tusental) i Västernorrlands län 2016 -2019 Mellan 2016 och 2019 minskade antalet slaktade får i länet med 10 %. 2019 var slakten 40 ton precis som 2016. Mellan 1999 och 2018 ökade produktionsvärdet med knappt 1 miljon kronor, en ökning som motsvarar 33 %. Källa: Jordbruksverket. se 46

Fjäderfä Antal höns och antal företag med höns Antal höns i Västernorrlands län 1999 -2019 Företag med höns i Västernorrlands län 20002019 250, 000 160 200, 000 140 120 150, 000 100 80 100, 000 60 40 50, 000 20 00 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 07 08 20 20 05 06 20 20 03 04 20 20 20 19 01 02 0 99 00 0 Antal höns i länet varierade mellan 1999 och 2019. 1999 fanns det drygt 56 500 höns i länet, jämfört med drygt 61 000 höns 2019. Precis som antalet höns i länet har antalet företag med höns varierat mellan 2000 och 2019. 2000 fanns det 137 företag med höns i länet, jämfört med 69 företag 2019. Minskningen motsvarar 50 %. Källa: Jordbruksverket. se 47

Fjäderfä Antal företag med slaktkycklingar och produktionsvärde Företag med slaktkycklingar i Västernorrlands län 2003 -2007 4 4 Produktionsvärde (i miljoner kronor) av fjäderfä i Västernorrlands län 1999 -2018 35 30 3 25 20 15 10 5 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 01 02 20 20 2007 20 2005 19 2003 99 00 0 2007 fanns det 4 företag med slaktkycklingar i länet. 2018 var produktionsvärdet av fjäderfäkött drygt 3 miljoner kronor. Källa: Jordbruksverket. se 48

Äggproduktion Antal företag med värphöns och produktionsvärde av ägg Företag med värphöns i Västernorrlands län 2001 -2016 Produktionsvärde (i miljoner kronor) av ägg i Västernorrlands län 1999 -2018 60 41 50 40 16 18 17 18 30 18 20 8 10 2007 2010 2013 2016 20 2005 19 2003 99 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 0 2001 Mellan 2001 och 2016 minskade antalet företag med värphöns med 80 %. Produktionsvärdet av ägg i länet var knappt 3 miljoner kronor högre 2018 jämfört med 1999, en ökning som motsvarar 37 %. Källa: Jordbruksverket. se 49

Primärproduktion - Vegetabilier På följande bilder beskrivs förutsättningar för • spannmålsodling • matpotatisodling • oljeväxter • frilandsodling • växthusodling • fruktodling • bärodling • sysselsättning i trädgårdsproduktion. 50

Spannmålsodling Spannmålsareal Åker- och spannmålsareal i Västernorrlands län 1999 -2019 Andel av åkerarealen som används till spannmålsodling i Västernorrlands län 19992019 60, 000 10, 000 5% 0 0% 20 20 19 Spannmål 03 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 10% 20 20, 000 20 15% 20 30, 000 99 00 20% 99 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 40, 000 01 02 25% 50, 000 Total åkerareal Mellan 1999 och 2019 minskade arealen åkermark som används till spannmålsodling i länet med drygt 5 300 hektar. Minskningen motsvarar 57 %, jämfört med en minskning på 15 % av den totala åkerarealen i länet. 1999 användes 17 % av den totala åkerarealen till spannmålsodling. 2019 var motsvarandel knappt 9 %. Källa: Jordbruksverket. se 51

Spannmålsodlingens arealfördelning i Västernorrlands län 1999 Höstvete Vårvete 10% 0% Areal för odling av spannmål i Västernorrlands län 1999 -2019 12, 000 Höstvete 10, 000 0% Vårvete 8, 000 10% Råg 6, 000 Höstkorn 4, 000 Vårkorn 2, 000 Havre Blandsäd (stråsäd) 79% 8% Rågvete 0 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 Rågvete Blandsäd (stråsäd) 19 Havre 0%5% 5% 10% Råg Höstkorn Vårkorn Spannmålsodlingens arealfördelning i Västernorrlands län 2019 72% 1999 användes drygt 9 300 hektar åkermark till spannmålsodling, varav 80 % var vårkorn och 10 % vardera var havre och blandsäd. 2019 användes drygt 4 000 hektar av åkermarken till spannmålsodling, varav 72 % var vårkorn och 10 % var havre. Källa: Jordbruksverket. se 52

Spannmålsproduktion Produktionsvolym och produktionsvärde Produktionsvärde (i miljoner kronor) av spannmål i Västernorrlands län 1999 -2018 12, 000 30 10, 000 25 8, 000 20 6, 000 15 4, 000 10 2, 000 5 0 0 20 20 19 20 35 19 14, 000 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 40 99 00 16, 000 99 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 Skörd (ton) av spannmål i Västernorrlands län 1999 -2018 Skörden av spannmål, främst vårkorn, fluktuerade mellan 1999 och 2019, vilket även gäller för produktionsvärdet under samma tidsperiod. Spannmålsskörden 2018 var på den lägsta nivån sedan 1999. Jämfört med 1999 minskade skörden med 68 %. Mellan 1999 och 2018 minskade produktionsvärdet med knappt 10 miljoner kronor, vilket motsvarar en minskning på 33 %. Källa: Jordbruksverket. se 53

Matpotatisodling Areal och andel av den totala åkerarealen Areal för matpotatisodling i Västernorrlands län 1999 -2019 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 11 12 20 20 09 10 20 20 07 08 20 20 19 20 20 20 19 05 06 0. 00% 20 0. 10% 0 20 50 03 04 0. 20% 20 0. 30% 100 20 150 99 00 0. 40% 07 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 0. 50% 200 05 06 0. 60% 250 03 04 0. 70% 300 01 02 0. 80% 350 99 00 400 20 450 01 02 Andel av åkerarealen som används till matpotatisodling i Västernorrlands län 19992019 Mellan 1999 och 2019 minskade arealen som används till odling av matpotatis i länet med 255 hektar, vilket motsvarar en minskning på 63 %. Andelen av den totala åkerarealen som användes till matpotatisodling i länet var 0, 3 % 2019, jämfört med 0, 7 % 1999. Källa: Jordbruksverket. se 54

Matpotatisodling Produktionsvolym och produktionsvärde Skörd (ton) av matpotatis i Västernorrlands län 2002 -2013 Produktionsvärde (i miljoner kronor) av potatis i Västernorrlands län 1999 -2018 4, 000 16 3, 500 14 3, 000 12 2, 500 10 8 2, 000 6 1, 500 4 1, 000 2 500 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 01 02 20 20 20 19 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 99 00 0 0 Skörden av matpotatis i länet varierade mellan 2002 och 2013. Mellan 1999 och 2018 minskade produktionsvärdet av potatis med knappt 2 miljoner kronor, vilket motsvarar en minskning på 11 %. Källa: Jordbruksverket. se 55

Oljeväxter Areal och andel av den totala åkerarealen Areal för odling av oljeväxter i Västernorrlands län 1999 -2019 Andel av åkerarelaen som används till odling av oljeväxter i Västernorrlands län 1999 -2019 140 0. 30% 120 0. 25% 100 0. 20% 80 0. 15% 60 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20 03 04 20 20 20 19 99 00 0. 00% 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 0 01 02 0. 05% 99 00 20 01 02 0. 10% 40 Mellan 1999 och 2019 ökade den areal som används till odling av oljeväxter ökade från 20 hektar till 110 hektar. Endast 0, 2 % av åkerarealen användes till odling av oljeväxter 2019, jämfört med 0, 04 % 1999. Källa: Jordbruksverket. se 56

Oljeväxter Produktionsvärde (i miljoner kronor) av oljeväxter i Västernorrlands län 1999 -2018 1. 2 1 0. 8 0. 6 0. 4 0. 2 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 20 19 99 00 0 Mellan 1999 och 2018 ökade produktionsvärdet av oljeväxter i länet med knappt 1 miljon kronor. Ökningen motsvarar 4454 %. Källa: Jordbruksverket. se 57

Frilandsodling Areal, antal företag och produktionsvärde Areal (hektar) för odling av köksväxter på friland i Västernorrlands län 19992017 Antal företag med frilandsodling av köksväxter i Västernorrlands län 19992017 13 35 30 13 10 12 11 25 8 Produktionsvärde (i miljoner kronor) av grönsaker i Västernorrlands län 1999 -2018 12 10 8 6 8 20 2017 05 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 2014 20 2011 20 2008 03 04 2005 20 2002 20 1999 19 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 20 0 0 20 5 20 2 99 00 10 01 02 4 15 Mellan 1999 och 2017 minskade arealen för odling av köksväxter på friland i länet med 24 hektar, vilket motsvarar 73 %. 2017 fanns det 12 företag med frilandsodling av köksväxter i länet, jämfört med 13 företag 1999. Mellan 1999 och 2018 ökade produktionsvärdet av frukt med knappt 4 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 61 %. Källa: Jordbruksverket. se 58

Växthusodling Växthusyta och antal företag Antal företag med växthusodling i Västernorrlands län 1999 -2017 Växthusyta (kvm) använd för odling av köksväxter i Västernorrlands län 1999 -2017 7, 000 10 6, 000 5, 000 6 4, 000 5 3, 000 4 4 4 1999 2002 2005 4 2, 000 1, 000 0 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 Mellan 1999 och 2017 ökade växthusytan som används till odling av köksväxter i länet med 451 kvadratmeter, vilket motsvarar en ökning på 8 %. 2017 fanns det 6 företag med växthusodling av köksväxter i länet, jämfört med 4 företag 1999. Källa: Jordbruksverket. se 59

Frukt och bär Bärodling Areal (hektar) för bärodling på friland i Västernorrlands län 19992017 50 Antal företag med bärodling på friland i Västernorrlands län 19992017 16 40 12 12 13 30 13 10 9 20 8 9 5 10 0 1999 2002 2005 2008 Jordgubbar 2011 2014 Svarta vinbär 2017 1999 2002 2005 2008 Jordgubbar 2011 Svarta vinbär 2014 160 140 120 100 80 7 60 4 40 2017 Skörd (ton) av bär odlade på friland i Västernorrlands län 19992017 1999 2002 2005 Jordgubbar 2008 2011 2014 2017 Svarta vinbär Av frukt och bär odlas främst jordgubbar och svarta vinbär i länet. Mellan 1999 och 2017 minskade den areal som används till jordgubbsodling med 31 hektar, vilket motsvarar 84 %. Under samma tidsperiod minskade den areal som används till odling av svarta vinbär med 4 hektar, vilket motsvarar 17 %. 2017 fanns det 4 företag med jordgubbsodling och 7 företag med odling av svarta vinbär i länet, jämfört med 16 respektive 12 företag 1999. Skörden av jordgubbar minskade med 106 ton, vilket motsvarar 85 %, medan skörden av svarta vinbär minskade med 10 ton, vilket motsvarar 56 %, under tidsperioden. Källa: Jordbruksverket. se 60

Frukt och bär Produktionsvärde (i miljoner kronor) av frukt i Västernorrlands län 1999 -2018 16 14 12 10 8 6 4 2 01 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 20 20 19 99 00 0 Mellan 1999 och 2018 ökade produktionsvärdet av frukt med knappt 10 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 232 %. Källa: Jordbruksverket. se 61

Sysselsättning inom trädgårdsproduktion Antal sysselsatta personer Sysselsatta personer inom trädgårdsproduktion i Västernorrlands län 2005 Färre än 450 timmar per år Antal personer sysselsatta inom trädgårdsproduktion i Västernorrlands län 2005 -2017 400 8% 350 9% 450 -899 timmar per år 5% 300 900 -1 349 5% timmar per år 200 1 350 -1 799 timmar per år 100 Minst 1 800 timmar per år Sysselsatta personer inom trädgårdsproduktion i Västernorrlands län 2017 26% 33% 250 450 -899 timmar per år 900 -1 349 timmar per år 150 72% Färre än 450 timmar per år 50 17% 12% 0 2005 2008 Familjemedlem, antal personer 2011 2014 2017 12% 1 350 -1 799 timmar per år Minst 1 800 timmar per år Ej familjemedlem, antal personer Mellan 2005 och 2017 minskade antalet sysselsatta inom trädgårdsproduktion med 57 %. Andelen familjemedlemmar av antalet personer sysselsatta inom trädgårdsproduktionen i länet var 35 % 2005 och 56 % 2017. Källa: Jordbruksverket. se 62

Ekologiskt jordbruk På följande bilder beskrivs förutsättningar för • ekologiskt odlad jordbruksmark • omställd mark och mark under omställning • antal ekologiskt omställda djur • ekologisk skörd. 63

Ekologiskt jordbruk Ekologiskt odlad jordbruksmark Jordbruksmark i Västernorrlands län 2009 -2018 Jordbruksmark i Västernorrlands län 2018 60, 000 4% 10% 3% 23% 50, 000 40, 000 30, 000 20, 000 86% 74% 10, 000 0 Konventionellt odlad mark Omställd mark Mark under omställning 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Konventionellt odlad mark Omställd mark Mark under omställning Den ekologiskt omställda marken i länet ökar. Mellan 2009 och 2018 ökade den ekologiska arealen i länet med 73 %. Av den totala arealen som används till jordbruk var 10 % ekologiskt omställd mark 2009, medan motsvarandel var 23 % 2018. Andelen mark under omställning för jämförelseåren var 4 respektive 3 % av jordbruksmarken. Källa: Jordbruksverket. se 64

Ekologiskt jordbruk Omställd mark och mark under omställning Ekologisk jordbruksmark, omställda och under omställning, i Västernorrlands län 2009 -2018 Ekologiskt odlad jordbruksmark i Västernorrlands län 2009 10% 12, 000 Ekologiskt odlad jordbruksmark i Västernorrlands län 2018 9% 10, 000 8, 000 6, 000 4, 000 2, 000 90% 0 2009 2010 2011 2012 Omställd mark 2013 2014 2015 2016 Mark under omställning 2017 2018 91% Åkermark: Totalt omställd/under omställning Betesmark: Totalt omställd/under omställning Mellan 2009 och 2018 ökade den omställda ekologiska marken i länet med knappt 6 200 hektar, vilket motsvarar 121 %. Under samma tidsperiod minskade mark under omställning med 40 %. 2009 var 90 % åkermark och 10 % betesmark av den ekologiskt omställda jordbruksmarken. 2018 var motsvarandelar 91 respektive 9 %. Källa: Jordbruksverket. se 65

Ekologiskt jordbruk Antal ekologiskt omställda kor för mjölkproduktion Ekologiskt omställda kor för mjölkproduktion i Västernorrlands län 2009 -2018 Kor för mjölkproduktion i Västernorrlands län 2009 -2018 900 100% 800 90% 700 80% 70% 600 60% 500 50% 400 40% 300 30% 200 20% 100 10% 0% 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2009 2010 2011 2012 2013 Konventionella 2014 2015 2016 2017 2018 Ekologiska Mellan 2009 och 2018 ökade antalet ekologiskt omställda kor för mjölkproduktion i länet med 415, vilket motsvarar en ökning på 104 %. Andelen ekologiska mjölkkor av det totala antalet mjölkkor i länet ökar. 2009 var andelen ekologiska mjölkkor 6 %. 2018 var motsvarandel 12 %. Källa: Jordbruksverket. se 66

Ekologiskt jordbruk Antal ekologiskt omställda nötkreatur Nötkreatur i Västernorrlands län 2009 -2018 Ekologiskt omställda nötkreatur i Västernorrlands län 2009 -2018 100% 8, 000 90% 7, 000 80% 6, 000 70% 60% 5, 000 50% 4, 000 40% 3, 000 30% 2, 000 20% 1, 000 10% 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0% 2009 2010 2011 2012 2013 Konventionella 2014 2015 2016 2017 2018 Ekologiska Mellan 2009 och 2018 ökade antalet ekologiskt omställda nötkreatur i länet med knappt 4 300, vilket motsvarar en ökning på 154 %. 2009 var andelen ekologiskt omställda nötkreatur i länet 9 %. 2018 var motsvarandel 26 %. Källa: Jordbruksverket. se 67

Ekologiskt jordbruk Antal ekologiskt omställda får Ekologiskt omställda baggar och tackor i Västernorrlands län 2009 -2018 Baggar och tackor i Västernorrlands län 2009 -2018 1, 200 Lamm i Västernorrlands län 2009 -2018 1, 000 100% 120% 800 80% 100% 80% 60% 40% 2012 2013 2014 Baggar och tackor 2015 Lamm 2016 2017 2018 Konventionella Ekologiska 09 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 2011 20 2010 0% 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 2009 0% 09 0 20% 20 200 40% 20 400 20 600 Konventionella Ekologiska Mellan 2009 och 2018 ökade antalet ekologiskt omställda baggar och tackor med 116 %, medan antalet ekologiska lamm ökade med 182 %. 2009 var andelen ekologiskt omställda baggar och tackor 13 % av det totala antal baggar och tackor i länet. 2018 var motsvarandel 23 %. Andelen ekologiskt omställda lamm var 9 % 2009 och 26 % 2018. Källa: Jordbruksverket. se 68

Ekologiskt jordbruk Ekologisk skörd (2018) • 2018 skördades 1 400 ton ekologiskt odlat spannmål i länet. • Torkan och värmen under 2018 bidrog till minskade skördenivåer. • Drygt 800 hektar åkerareal användes för den ekologiska skörden av spannmål 2018, vilket motsvarar 30 % av den totala grödarealen. • Samma år användes 20 hektar för ekologiskt odlad matpotatis i länet. Källa: Jordbruksverket. se 69

Den blå näringen På följande bilder beskrivs förutsättningar för • vattenbruk • insjöfiske • havsfiske 70

Vattenbruk Produktion och värde av mat- och sättfiskodling • 2018 fanns det totalt 59 odlingar av matfisk och 53 odlingar med sättfisk i landet, varav 28 respektive 22 odlingar fanns i norra Sverige. • Hela 97 % av den totala produktionen av matfisk producerades i norra Sverige 2018, medan 40 % av den totala mängden sättfisk producerades i norra Sverige. • Mellan 2009 och 2018 ökade försäljningsvärdet av produktionen av matfisk i landet med 146 %. • Under samma tidsperiod minskade sättfiskproduktionens försäljningsvärde istället med 8 %. Norra Sverige: Värmlands län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län Källa: Jordbruksverket. se 71

Insjöfiske Mängd och värde av fångad insjöfisk Mängd fångad fisk (kg) av insjöfiske i Västernorrlands län 2013 -2019 Totalt värde (SEK) av insjöfisk i Västernorrlands län 2013 -2019 6, 000 300, 000 5, 000 250, 000 4, 000 200, 000 3, 000 150, 000 2, 000 100, 000 1, 000 50, 000 0 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Mellan 2013 och 2019 ökade mängden fångad insjöfisk i länet med knappt 1 ton, vilket motsvarar 30 %. Under samma tidsperiod ökade värdet av den fångade insjöfisken med 24 %. Källa: Havs- och vattenmyndigheten 72

Havsfiske Mängd fångad fisk och värde av havsfiske Mängd fångad fisk (kg) i havsvatten, Västernorrlands län 2008 -2019 Värde (SEK) av fångad fisk i havsvatten, Västernorrlands län 2008 -2019 450, 000 7, 000 400, 000 6, 000 350, 000 5, 000 300, 000 250, 000 4, 000 200, 000 3, 000 150, 000 2, 000 100, 000 1, 000 50, 000 0 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Mellan 2008 och 2019 minskade mängden fångad fisk i havsvatten i länet med knappt 114 ton, vilket motsvarar 31 %. Under samma tidsperiod ökade värdet av havsfisket med 15 % i länet. Källa: Havs- och vattenmyndigheten 73

Livsmedelskonsumtion Total konsumtion Konsumtion i kilo eller liter * Folkmängd i länet = Total konsumtion i länet person Förklaring: Diagrammen på följande sidor baseras på beräkningen ovan. Detta är en grov uppskattning av den svenska marknadsandelen och totalkonsumtionen, där genomsnittet av konsumtionen i liter/kilo person multipliceras med länets folkmängd. Observera att konsumtionen ser olika ut i olika delar av landet, storstad/landsbygd osv. 74

Livsmedelskonsumtion Konsumtion per capita Köttkonsumtion (kilo) per capita 1999 -2018 40 35 30 25 20 15 10 5 Nötkött inkl. kalvkött Griskött 15 16 20 201 18 7 pr el. 20 20 13 14 Fårkött 20 20 11 12 20 20 09 10 20 20 07 08 20 20 05 06 20 20 03 04 20 20 01 02 20 20 20 19 99 00 0 Fjäderfäkött Konsumtionen av nöt-, får- och fjäderfäkött person beräknas ha ökat, medan konsumtionen av griskött minskat något sedan 1999. Källa: Jordbruksverket. se 75

Livsmedelskonsumtion Konsumtion per capita Konsumtion (liter eller kilo) per capita av mjölk, ost och ägg, 1999 -2018 Konsumtion (kilo) per capita av mjöl och gryn, potatis, köksväxter samt frukt och bär 1999 -2018 120 100 Konsumtionsmjölk Ost (inkl. margarinost) Ägg 03 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 201 18 7 pr el. 20 20 01 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 201 18 7 pr el. 20 01 02 20 20 20 19 99 00 0 20 20 20 40 19 60 99 00 120 100 80 60 40 20 0 80 Mjöl och gryn Matpotatis Köksväxter Frukter och bär Mjölkkonsumtionen person minskade med knappt 36 %, medan konsumtion av ost och ägg person beräknas ha ökat något. Konsumtionen av gryn minskade, medan konsumtion av köksväxter, frukt och bär ökade mellan 1999 och 2018. Källa: Jordbruksverket. se 76

Livsmedelskonsumtion Totalkonsumtion (1 000 liter eller ton) av mjölk, ost, ägg, mjöl och gryn, potatis, köksväxter samt frukt och bär i Västernorrlands län 1999 -2018 Totalkonsumtion (ton) av nöt-, gris-, får- och fjäderfäkött i Västernorrlands län 1999 -2018 30, 000 10, 000 9, 000 8, 000 7, 000 6, 000 5, 000 4, 000 3, 000 2, 000 1, 000 0 25, 000 20, 000 15, 000 10, 000 5, 000 Nötkött Griskött Fårkött Fjäderfäkött Mjölk Ost Ägg 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 2 20 01 18 7 pr el. 05 20 04 20 03 20 02 20 01 20 00 20 20 19 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 20 18 17 pr el. 99 0 Mjöl och gryn Matpotatis Köksväxter Frukt och bär Mellan 1999 och 2018 ökade totalkonsumtionen av kött i länet med 14 %. Fårkött och fjäderfäkött står för de största ökningarna, 101 % respektive 91 % under denna tidsperiod. Konsumtionen av mjölk i länet minskade med 37 %, medan totalkonsumtionen av köksväxter och frukt och bär ökade med 15 % respektive 0, 2 % under samma tidsperiod. Källa: Jordbruksverket. se 77

Svensk marknadsandel Förklaringar Svensk marknadsandel visar hur stor den del av den totala förbrukningen som produceras i landet. Man räknar fram den genom att dividera produktionen i landet med konsumtionen i landet. För att få en indikation av hur det ser ut i länet har produktionen i Västernorrlands län dividerats med konsumtionen i länet i följande bild. Förklaring, mjölkprodukter: För att kunna göra en riktig jämförelse av produktion och konsumtion av mjölk i länet används förbrukning av samtliga mjölkprodukter. Konsumtionen av mjölkprodukter i nästkommande bild är mjölkförbrukning i kilo per capita multiplicerat med antal personer i länet år 2018. För mjölkförbrukning används mjölkekvivalenter, det vill säga en omräkning av mjölkanvändningen där 1 liter mjölk, grädde, samt syrade produkter motsvarar just 1 liter mjölk, medan 1 kilo ost motsvarar 10 liter mjölk och 1 kilo smör motsvarar 20 liter mjölk. Förhållandet mellan mjölk och mjölkpulver är 1: 6. Källa: Jordbruksverket. se http: //www. jordbruksverket. se/download/18. 5 fe 4591 d 16 ae 718 ed 6 f 35552/1558703578019/Svenska%20 marknadsandelar%202019. pdf 78

Den svenska marknadsandelen på länsnivå Konsumtion i förhållande till produktion Matpotatis Mjölkprodukter Fårkött Griskött Nötkött 2018 Marknadsandel Produktion 1, 920 32 % Konsumtion Produktion 5, 965 660 8% Konsumtion Produktion Konsumtion 7, 970 50 11 % 457 Produktion 57, 272 Konsumtion Produktion Konsumtion 62 % 92, 266 0 0% 20, 520 79