ALLMN GRAMMATIK SATSDELAR Ordklasser Satsdelar Sprkliga niver Mening

ALLMÄN GRAMMATIK SATSDELAR Ordklasser Satsdelar

Språkliga nivåer • Mening - största grammatiska enheten • Våra studenter läser flitigt. • Sats – kan vara en del av en mening. Det strukturella kravet är att det finns ett subjekt och ett predikat. • Fras - en grupp av ord som hör ihop • Våra studenter ; läser flitigt. • Ord - det som står i lexikon • Student, läsa, flitigt… • Morfem – minsta betydelsebärande bit av ordet • stud+ent+er; läs+er, flitig+t • Fonem – minsta betydelseskiljande bit av ordet • [s], [t], [u], [d], [e], [n], [t]

• Igår dansade Eva och Kalle vals hela långa kvällen.

• Igår dansade de nygifta Eva och Kalle smäktande valser hela långa kvällen.

Nominalfras • Igår dansade de nygifta Eva och Kalle smäktande valser hela långa kvällen. nominalfras (NP) adjektiv de nygifta substantiv + substantiv Eva och Kalle

Nominalfras • Igår dansade de nygifta Eva och Kalle smäktande valser hela långa kvällen • nominalfras adjektiv substantiv

Verbfras • Igår dansade de nygifta Eva och Kalle smäktande valser hela långa kvällen. • verbfras dansade

Verbfras • Jag skulle vilja åka till Paris. • • verbfras verb

Adjektivfras • Skogen är helt grön. adjektivfras adverb adjektiv

Adverbfras • Vad händer i Stockholm just nu? • • adverbfras adverb

Prepositionsfras • Lillebror leker med Karlsson på taket. • • prepositionsfras preposition substantiv

• En satsdel kan bestå av ett enda ord eller av en hel fras. • Katten jamar. • Min mosters svarta katt jamar.

Mening och sats • En mening fungerar självständigt och kan fungera som ett eget yttrande. • Ett yttrande som ”Hoppsan! är en mening. • Men ofta är en mening komplex och består av flera olika delar, ofta av flera olika satser. • En sats måste till skillnad från en mening ha en bestämd struktur: den måste minst ha ett subjekt och ett predikat. • Exempel: Katten jamar. • ”Katten jamar” är alltså både en mening och en sats. • ”Katten jamar, och kon råmar. ” – är en mening som består av två satser.

Fem viktiga satsdelar • • SUBJEKT • PREDIKAT OBJEKT PREDIKATIV ADVERBIAL

• Satsdelar kan ha undergrupper. Det finns t ex många olika typer av adverbial.

Subjekt • Ett typiskt subjekt uttrycker aktören, den som utför den handling som uttrycks i texten. • Katten jamar. • En annan definition är ”det som satsen handlar om”. • Ett subjekt kan utgöras av en nominalfras, infinitivfras eller en bisats, i sådana fall utgör hela frasen subjekt. • Att katter jamar är ett välkänt faktum. • I språk med subjektstvång (till exempel svenskan) måste en grammatiskt korrekt sats i normalfallet innehålla subjekt och predikat. • Det regnar. • Vi återkommer till flera exempel på hur subjektet kan se ut.

Predikat • Predikatet består av ett eller flera verb. • Katten jamar. • Katter kan jama. • Katter brukar jama.

Direkt objekt (ackusativobjekt) • Kalle öppnade paketet. • Jag ser moster Astrid. • Objektet är föremål för verbhandlingen. Det svarar på frågan vad, vem? • Vad öppnade Kalle? • Vem ser jag?

Indirekt objekt (dativobjekt) • Moster Astrid gav Kalle nya skridskor. • Hon berövade honom hans självförtroende. • Det indirekta objektet betecknar den, det eller dem åt vilken, vilket, vilka något ges eller från vilken något tas ifrån.

Predikativ • Efter något av verben vara, bliva, heta, kallas, kalla, förefalla, verka, anses, tyckas, utses till, göras till etc följer satsdelen predikativ. • Gemensamt för dessa verb är att de kräver en utfyllnad. • Vi kan inte sätta punkt direkt efter verbet i följande exempel: • Mahler är en stor tonsättare. *Mahler är. • Han heter Karl men kallas Kalle. *Han heter. *Han kallas.

Subjektspredikativ • I exemplen nedan utsägs något om subjektet. • Mahler är en stor tonsättare. • Han heter Karl men kallas Kalle. • Han är mycket trevlig. • Den här boken är min. • Predikativet kan höra till olika ordklasser: substantiv, adjektiv, pronomen.

Objektspredikativ • Lisa kallar honom sin gulleplutt. • Vi utsåg Lisa till ordförande. • Lisa förklarade sammanträdet avslutat. • Här utsägs något om objektet. • Det går heller inte här att sätta punkt efter verbet. • *Lisa kallar honom. • *Vi utsåg Lisa. (Det går men då är det en ellips. ) • *Lisa förklarade sammanträdet.

Fritt predikativ • Det finns även predikativ som man kan ta bort. • De sjönk ihop utmattade. • Han fann modern sittande på golvet. • Vi köpte bilen obesiktigad. • Själv har jag ingen åsikt om detta. • Jag rådfrågar dig som expert. De fria predikativet bildar inte någon syntaktisk fras med det substantiv eller pronomen som det refererar till. Inte heller med verbet bildar det en fras. Det böjs dock efter substantivet.

Adverbial • Adverbialen anger närmare omständigheter: • när • varför • hur • var någonting skedde. Som man hör på ordet brukar adverbial närmare precisera ett verb.

Tidsadverbial • Igår dansade Eva och Kalle hela kvällen.

Rumsadverbial (platsadverbial) • Eva och Kalle dansade på bryggan i skärgården. • Här består adverbialet av två prepositionsfraser.

Rumsadverbial (forts) • Vart åker du?

Måttsadverbial • Idag har jag cyklat fem mil. • Jfr • Sträckan är fem mil. • Här är ”fem mil” predikativ.

Orsaksadverbial • Flyget var inställt på grund av strejken. • Tack vare hjälpsändningarna klarade sig de flesta.

Sättsadverbial och gradadverbial • Lisa sjunger vackert. • Lisa sjunger mycket vackert. gradadverbial sättsadverbial

Satsadverbial • Satsadverbial bestämmer hela satsen snarare än verbfrasen. • Vanligen ger de uttryck för hur talaren vill relatera påståendets innehåll till verkligheten. • Det blir säkert vackert väder i morgon. • Det blir kanske vackert väder i morgon. • Jag har inte varit i Köpenhamn. • Det är ju min födelsedag i morgon.

Attitydadverbial är en typ av satsadverbial • Tyvärr är pengarna slut. • Jag kommer gärna. • Attitydadverbialen uttrycker talarens attityd till det sagda.

Anknytningsadverbial är också en typ av satsadverbial • Pengarna är slut. Emellertid har jag mera i byrålådan. • Han har inga pengar. Ändå är han glad. • Anknytningsadverbialen länkar en sats till något som har sagt tidigare.

Övning: ta ut satsdelarna • Mannen gäspade stort. • Vår katt hade ju fångat en råtta. • Deras hus var vackert målat.

• Mannen gäspade stort. • Subjekt + predikat + sättsadverbial

• Vår katt hade ju fångat en råtta. subjekt • • ackusativobjekt predikat satsadverbial

• Deras hus var vackert målat. • subjekt • • • predikativ predikat sättsadverbial (hör till adjektivfrasen ”vackert målat”)

• Igår dansade de nygifta Eva och Kalle smäktande valser hela långa kvällen.

• Igår dansade de nygifta Eva och Kalle smäktande valser hela långa kvällen. • (Tidsadverbial + predikat + attribut + subjekt + attribut + tidsadverbial)

Attribut • Är en del av en nominalfras.

Subjekt 2

Huvudsats och bisats