Sats och mening En fullstndig sats bestr alltid

Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller predikat är satsen ofullständig. Ex. Hejsan! Hoppsan! En mening kan vara hur kort eller lång som helst, en mening börjar alltid med stor bokstav och avslutas med punkt, frågetecken eller utropstecken. Ex. Hoppsan! = mening, men ofullständig sats. Ex. När det började blåsa på morgonen, var vi tvungna att ta in all tvätt. =mening med två fullständiga satser.

Huvudsats och bisats Satser kan vara antingen huvudsats eller bisats. En huvudsats kan ensam bilda en mening. Ex. Katten jamar. En bisats kan inte ensam bilda en mening. Ex. …när hunden springer förbi. En bisats måste sättas ihop med en huvudsats för att det ska bli en mening. Ex. Katten jamar, när hunden springer förbi. BIFF-regeln hjälper dig att se om det är en huvud- eller bisats. I Bisats kommer Inte Första verbet. I huvudsats kommer inte efter första verbet. Ex. Katten jamar inte, när hunden inte springer förbi.

Satsdelar Vad är skillnaden på ordklasser och satsdelar? Ordklasser = system där varje ord i språket tillhör en speciell ordklass. Satsdel = system där orden i en sats (mening) får en viss betydelse/roll.

Vilka satsdelar ska du lära dig? Predikat (p) Subjekt (s) Direkt objekt (dir obj), även ackusativobjekt Indirekt objekt (ind obj), även dativobjekt Predikatsfyllnad (pf) Adverbial (advl) Agent (agent)-ej obligatoriskt Attribut (attr)- ej obligatoriskt

Predikatet (p) talar om vad som händer i en sats. Predikatet är alltid ett eller flera verb. Ställ en fråga om vad som händer eller vad någon gör i en sats så får du svar på vad som är predikatet. Ex. Sven plockade rosor åt Svea. Satsdelsfråga: Vad gjorde Mats? Svar: plockade. Plockade är predikatet

Fler exempel på predikat Ex. Hunden sprang och letade efter bollen. Satsdelsfråga: Vad gjorde hunden? Svar: sprang och letade. Sprang och letade är predikaten. Ex. Har han lämnat in lappen? Satsdelsfråga: Vad har någon gjort? Svar: Någon har lämnat. Har och lämnat är predikaten. Predikaten behöver inte alltid stå bredvid varandra i en sats.

Subjektet (s) talar om vem, vilka eller vad som gör någonting. Ställ en fråga: Vem/ vad/ vilka + predikatet. Då får du fram subjektet. Ex. Sven plockade rosor åt Svea. Satsdelsfråga: Vem plockade? Svar: Sven plockade. Sven är subjektet.

Fler exempel på subjekt Ex. Lena och Greta sjunger två gånger i veckan. Satsdelsfråga: Vem sjunger? Svar: Lena och Greta är subjekt. Ex. Det gula, charmiga huset låg vid en sjö. Satsdelsfråga: vad ligger? Svar: Det gula, charmiga huset ligger. Det gula, charmiga huset är alltså subjekten. Huvudordet är huset, bestämningar är det gula, charmiga.

Direkt objekt (förr ackusativobjekt) Direkt objekt (dir obj) hör ihop med predikatet. Direkt objekt svarar på frågan: Vem/ vad/ vilka + predikatet + subjektet? Ex. Sven plockade rosor åt Svea. Satsdelsfråga: Vad plockade Mats? Svar: Mats plockade rosor. Rosor är direktobjektet.

Fler exempel på direkt objekt Ex. Killarna spelade Guitar Hero och Sing Star. Satsdelsfråga: Vad spelade killarna? Svar: De spelade Guitar Hero och Sing Star är direkt objekten. Ex. Mormor bakade bullar och pepparkakor. Satsdelsfråga: Vad bakade mormor? Svar: Mormor bakade bullar och pepparkakor. Bullar och pepparkakor är direktobjekten.

Indirekt objekt (förr dativobjekt) Indirekt objekt (ind obj) hör ihop med predikatet. Indirekt objekt svarar på frågan: Åt/till/för/från + vem/vilka/vad + predikatet + subjektet. Ex. Mats plockade rosor åt Tove. Satsdelsfråga: Åt vem plockade Mats rosor? Svar: Mats plockade rosor åt Tove är indirekt objekt.

Fler exempel på indirekt objekt Ex. Mormor bakade bullar till de glada barnen. Satsdelsfråga: Till vem bakade mormor? Svar: Mormor bakade till de glada barnen. De glada barnen är indirekt objekt. Barnbarnen är huvudord och de glada är bestämning till huvudordet.

(Predikatsfyllnad)Predikativ Predikatsfyllnad (pf)eller predikativ (pred) är en nödvändig, utfyllnad för predikatet för att satsen ska bli riktig. Predikativ behövs vid de ”små” verben som vara, bliva, heta, kallas, verka och kännas. Ex. Han var ledig idag. Satsdelsfråga: Vad var han? Svar: Han var ledig. Ledig är predikativ.

Skilj på direkt objekt och predikatsfyllnad Både direkt objekt och predikatsfyllnad svarar på frågan: Vad + predikat + subjekt? Hur skiljer du dem åt? Predikatsfyllnad är nödvändigt för att satsen ska bli meningsfull. Kom ihåg vara, bliva, heta kallas. Ex. Ögonen var bruna. Om du tar bort predikatsfyllnaden bruna blir satsen meningslös: Ögonen var. Direkt objekt kan du ofta ta bort utan att satsen blir meningslös. Ex. Mormor bakade bullar. Om du tar bort det direkta objektet bullar fungerar fortfarande satsen: Mormor bakade.

Adverbial (advl) hör ihop med verb, adjektiv och adverb, och berättar något mer om verbet, adjektivet eller adverbet. Adverbial delas in i tidsadverbial, rumsadverbial och sättsadverbial. Tidsadverbial svarar på frågan: När/ hur ofta/ hur länge + predikat + subjekt. Ex. Han får 100 kronor en gång i månaden. Satsdelsfråga: Hur ofta får han 100 kronor? Svar : Han får 100 kronor en gång i månaden. En gång i månaden är tidsadverbialet.

Fler exempel på adverbial Rumsadverbial svarar på frågan: Var/ vart/ varifrån+ predikat + subjekt. Ex. Huset ligger på Ymervägen 4. Satsdelsfråga: Var ligger huset? Svar : Huset ligger på Ymervägen 4 är rumsadverbialet. Sättsadverbial svarar på frågan: Hur/ på vilket sätt + predikat + subjekt. Ex. Killarna spelade Guitar Hero ganska vilt. Satsdelsfråga: Hur spelade killarna? Svar: Killarna spelade ganska vilt. Ganska vilt är sättsadverbialet.

Agent Först måste du kunna skilja på aktiv och passiv sats. Aktiv form: Stina dricker kaffe. Passiv form: Kaffet dricks av Stina. I passiva former står verbet i passiv form med –s på slutet. Passiva satser kan också bildas med verben vara och bliva, t. ex: Kaffet blev drucket av Stina.

Fler exempel på agent Ex. Godiset åts upp av barnen. Ex. Tändstickan släcktes. Ofta saknar passiva satser agent för att den är underförstådd eller oviktig. Som ovan.