AKADEMISKT SPRK OCH SKRIVANDE Kort information om ASK

AKADEMISKT SPRÅK OCH SKRIVANDE Kort information om ASK Att skriva akademiskt Att använda källor i sitt resonemang Att argumentera och att skriva teoretisk referensram GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK (ASK) UNIT FOR ACADEMIC LANGUAGE CHRISTINA EL SAIDI, HANDLEDARE 2019 -08 -30 GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK) www. ask. gu. se/student

Totalt finns 10 språkhandledare på Göteborgs universitet Språkhandledare för Handelshögskolan: Ann-Kristin Hult Christina El Saidi Emma Karin Brandin (svenska) (svenska/English) GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Varför är akademiskt skrivande viktigt? • Att skriva är en viktig lärstrategi • Att skriva facktexter är en nödvändig studiekompetens • Att skriva facktexter är en viktig yrkeskompetens • Man kan lära sig att skriva akademiska texter (bättre) (Dysthe, Herzberg & Hoel 2011) GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

• Föreläsningar, seminarier och workshoppar • Drop-in tider på biblioteket - kortare frågor (15 -20 min) SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA BIBLIOTEKET SOCIAL SCIENCES LIBRARY våning 5/5 th floor torsdagar/Thursdays 16: 00 -17: 00 start 12: e september GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

• Bokat tillfälle Individuellt eller i liten grupp (max 3 gånger per termin) • Under 45 min, erbjuder vi – – genomgång för att förstå din/er kursuppgift respons på struktur och språk i din/er text råd inför muntlig presentation råd om läs- och skrivstrategier • Vi erbjuder inte – handledning på innehållet – respons på en hel (lång) text – korrekturläsning GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Click to go to support for the English language Drop-in @ Samhällsvetenskapliga svenska/English: tor 16 -17 Boka tid (fler tider finns, t. ex. på Pedagogen och via Skype/Zoom) Tips och resurser GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK (ASK) / UNIT FOR ACADEMIC LANGUAGE Välkommen att ta kontakt! https: //studentportalen. gu. se/handledning-och-stod/handledning GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

AKADEMISKT SPRÅK OCH SKRIVANDE Kort information om ASK Att skriva akademiskt Att använda källor i sitt resonemang Att argumentera och att skriva teoretisk referensram GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Vad är akademiskt skrivande? • Den akademiska texten bygger på tidigare kunskap. • Det vetenskapliga sättet att arbeta är att stödja sig på granskade arbeten. Ditt bidrag kopplas till tidigare forskning Tidigare forskning Klassisk kunskap, filosofi, matematik GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Vad är akademiskt skrivande? Skrivandet är en lärstrategi. Vi skriver för att: • se samband • lära oss jämföra och ifrågasätta saker • dra egna slutsatser baserat på fakta GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Vad är akademiskt skrivande? Skrivandet är en yrkeskompetens: • Många av de texter som skrivs inom kommun, näringsliv och statsförvaltningen följer det vetenskapliga mönstret. • Men även den som inte själv skriver texter varje dag i sitt yrkesliv kommer att ha lättare att förstå och ta till sig texter de behöver läsa för att kunna utöva sitt yrke, tack vare att de har skrivit själva i utbildningen. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Vad är akademiskt skrivande? Texttriangeln (Dysthe m. fl. 2011) Skrivsituation (syfte, mottagare) Innehåll/Struktur Meningar Ordval rättskrivning skiljetecken formalia GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK) Lokal nivå Global nivå

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? ”Jag upptäckte att lärarna ville hjälpa till så att barnen skulle förstå nya saker. De berättade för mig att de alltid arbetade med att förbereda barnen för det nya och att det var viktigt att bearbeta det efteråt också. ” ”I syfte att ge varje barn en möjlighet att alltid förstå det nya stoffet har lärarna i undersökningsklassen arbetat mycket med både förförståelse och efterarbetning”. (Axelsson 2000, s. 5) GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? • Objektiv • Kritisk-analytisk • Genomskinlig GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? Tre kännetecken 1. Systematiskt relaterande till tidigare forskning: ”Det systematiska relaterandet till vad andra forskare gjort” är ett viktigt drag som kännetecknar akademiska texter. (Erikson, 2009, s. 15) 2. Metakommunikation: Nedan följer den teoretiska referensram som studien använder för att besvara dess forskningsfråga, där vår grundteori, så kallad “macro teori”, är institutionell teori av Meyer och Rowan (1977). För att sedan utveckla och förstå Arbetsförmedlingens förändringsarbete undersöker vi förändring som i sin tur kommer att förstås genom sense making, en så kallad “middle range” teori. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? 3. Ett mer formellt akademiskt språk: • Korrekt • Enkelt • Neutralt • Koncentrerat • Precist GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? Korrekt Skriv enligt språkriktighetsreglerna. Ta hjälp av: Svenska skrivregler (2008) Norstedts svenska ordbok (2010) Svenska Akademiens ordlista (2015) GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? Talspråk Skriv istället De eller dem? Störande? dom de eller dem eran, erat våran, vårat er, ert vår, vårt Tycker dig inte att det är drygt att läsa när mig har bytt form på pronomen. Dig kanske inte bryr du, men mig tycker att det blir ganska störande. Det kanske inte spelar någon roll för du, men för jag spelar det roll. Oss är många som stör vi på att er inte skiljer på subjekt och objekt. ju medans medan mej, dej, sej mig, dig, sig onödigt så utav GÖTEBORGS UNIVERSITET av | Bra film på Youtube: Detta med ”de” och ”dem”. Och ”de” https: //www. youtube. com/watch? v=GLVTRx. F 5 z. Iw ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? De är subjektsformen 1. Därför behöver dom hjälp. (jfr ’they’ eller ’vi’) Ø De (subjektsformen) 2. Därför behöver du hjälpa dom. Dem är objektsformen (jfr ’them’ eller ’oss’) Ø dem (objektsformen) 3. Dom såg dig inte. Ø De (subjektsformen) 3. Du såg dom inte. De är bestämd artikel Ø dem (objektsformen) (jfr ’the’) 3. Dom andra kan inte se dom intressanta bilderna Ø de och de (bestämd artikel) GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? Onödigt/Felaktigt så Nödvändigt ‘så’ ‘Så’ är en samordnande konjunktion (binder ihop två likadana satser) och anger ett orsakssamband • Det regnade. Jag tog paraply. • Det regnade så jag tog paraply. jfr. Det regnade och jag tog paraply. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? Onödigt/Felaktigt så Onödigt/Felaktigt ‘så’ (används i talspråk) • Eftersom det regnade så tog jag paraply. • Eftersom det regnade tog jag paraply. Onödigt: orsakssambandet anges redan av ‘eftersom’ Felaktigt: Meningen består av en bisats och en huvudsats samordnande konjunktion ska inte användas. • ‘så’ är onödigt om man kan ta bort det utan att något i betydelsen förloras. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? Symmetri Exempel: – Deltagarna var vita, unga människor, arbetade inte och hade alkoholproblem. Deltagarna var vita, unga, arbetslösa och alkoholiserade. – Vi studerade varför de dricker och mängden alkohol som de drack. Vi studerade varför de dricker alkohol och hur mycket ((alkohol) de dricker). GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? Enkel Skriv inte för högtravande: Ynglingarna i undersökningen tjänstgjorde mangrant heltid. Undvik talspråk: Killarna i undersökningen jobbade heltid allihopa. Skriv lagom formellt: Samtliga unga män i undersökningen arbetade heltid. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? Neutral Tona ner ditt “jag” i texten Jag ska diskutera barns tidiga motoriska utveckling. Jag har valt att använda tre artiklar som utgångspunkt. I följande avsnitt ska jag diskutera barns tidiga motoriska utveckling med utgångspunkt i tre artiklar. I det här avsnittet diskuteras barns tidiga motoriska utveckling. Det här avsnittet behandlar barns tidiga motoriska utveckling. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? Undvik ”Jag tror”. tror Skriv istället: “Det kan vara så att” att eller “Det är troligt att” att Om dina resultat kan tolkas på flera olika sätt, skriv: “En möjlig tolkning är” är Om du har tankar om framtiden, skriv: “En framtida användning/konsekvens/etc av detta skulle kunna vara” vara Ø Stöd dig på källor som visar läsaren varför du tror som du gör. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? Skriv neutralt och lagom formellt utan att använda: • Jargong, slang – börshaj, stan • Skönlitterära stildrag • Talspråk/dialekt - jättesvårt - Ironi eller överdrifter - För honom var det livsviktigt att få bra betyg. • Modeord – Helikopterförälder - Du-tilltal (tilltala läsaren) - Som du ser i tabellen på sidan 2 • Känsloladdade ord - De nya forskningsrönen utplånade alla tidigare teorier. • Subjektivt värderande ord utan stöd Sedan den fantastiska nya planen implementerades har allt fungerat. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK) - ovanliga metaforer och liknelser • Vardagliga stildrag - avsluta meningar med tre punkter

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? Koncentrerad • Håll dig till saken • Undvik att vara pratig • Undvik innehållslösa småord Kan en hel mening ersättas med ett par ord? GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? • Det besvärligaste problemet som dök upp, var det som vi anade från start, nämligen att det visade sig vara mycket svårt att få tag på informanter och också när vi lyckades med detta, hade de ofta inte tid att svara på våra frågor. • Det besvärligaste problemet som dök upp var som vi anade från start, nämligen att det var mycket svårt att få tag i informanter, och också när vi lyckades, hade de ofta inte tid att svara på våra frågor. • Det besvärligaste problemet var att det var mycket svårt att få tag i informanter som hade tid att svara på våra frågor. • Svårigheten var att få tag i informanter med tid att besvara frågorna. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? Hur har de gjort? Svårigheten var att få tag i informanter med tid att besvara frågorna. • att det var mycket svårt svårigheten (bisats blir substantiv) • som hade tid med tid (relativsats blir prepositionsfras) • svara på besvara (verb + preposition verb) GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur är akademisk/vetenskaplig prosa? Precis Oprecist Mer precist Barn förskolebarn sexåringar i Göteborgs kommun Ny/okänd information kräver ett mer precist ordval. I nästa mening kan ordet eller frasen ersättas med en synonym eller ett pronomen. I Johanssons (2014) pilotprojekt fick alla sexåringar i Göteborgs kommun en egen laptop. Barnen fick även använda den hemma. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Den övergripande strukturen - ”Trådrullen” Inledande del Överordnat material: teori, metod, historik, syfte, frågeställningar Avhandlande del Avslutande del Konkreta detaljer: resultat, analyser Diskussion: resultat och analys diskuteras i förhållande till det överordnade materialet (Reinecker & Stray Jørgensen, 2014. s. 244 och GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK) Dysthe et al. , 2011, s. 171)

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Rubriker - anger innehållet och signalerar en struktur: 2. Akademisk skriftspråkskompetens 2. 1 Akademisk skriftspråkskompetens i teorin 2. 2 Akademisk skriftspråkskompetens i praktiken 2. 2. 1 Kritisk-analytisk kompetens 2. 2. 2 Akademiska textkonventioner 2. 2. 3 Stil i akademiska texter GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Metatext - en text om texten En kort beskrivning av vad ett kapitel/avsnitt handlar om: Ø Det material som avhandlingen grundar sig på består dels av kvalitativa forskningsintervjuer med lärarstudenter i olika skeden av sin lärarutbildning, dels av analys av texter skrivna av samma studenter. I det här kapitlet redogörs för metod för datainsamlingen samt för bearbetning och analys av det empiriska materialet. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Styckeindelning GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Styckeindelning B. F. Skinner (1904 -1990) var experimentalpsykolog och intresserad av betingningens principer. Hans stora insats är att han, med utgångspunkt i föregångaren Edward L. Thorndikes arbeten, vidgade betingningsbegreppet till att omfatta betydligt fler beteenden än de som faller in under den klassiska betingningens reflexer. I princip fungerar det man kallar operant (eller instrumentell) betingning på vilka beteenden som helst. Grundprincipen är att man förstärker beteenden som ett djur eller en människa uppvisar. Anta att man vill att en hund ska lära sig att sitta ned på befallning. Man kan då åstadkomma detta genom att varje gång hunden spontant sätter sig ned, belöna den med någon form av godis (det vill säga man förstärker detta beteende). Man nämner också ordet ”sitt” tydligt och klart. . . (Exempel ur: Säljö 2014, s. 260) GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Styckeindelning B. F. Skinner (1904 -1990) var experimentalpsykolog och intresserad av betingningens principer. Hans stora insats är att han, med utgångspunkt i föregångaren Edward L. Thorndikes arbeten, vidgade betingningsbegreppet till att omfatta betydligt fler beteenden än de som faller in under den klassiska betingningens reflexer. I princip fungerar det man kallar operant (eller instrumentell) betingning på vilka beteenden som helst. Grundprincipen är att man förstärker beteenden som ett djur eller en människa uppvisar. Anta att man vill att en hund ska lära sig att sitta ned på befallning. Man kan då åstadkomma detta genom att varje gång hunden spontant sätter sig ned, belöna den med någon form av godis (det vill säga man förstärker detta beteende). Man nämner också ordet ”sitt” tydligt och klart. . . (Exempel ur: Säljö 2014, s. 260) GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Styckeindelning • Nytt stycke markerar något nytt: man byter tid, rum, tema, person, argument eller perspektiv. • Ett stycke = en huvudtanke (en kärnmening) • Kärnmeningen tar upp styckets huvudtanke, och resten av stycket ägnas åt att ge exempel, utveckla ytterligare eller göra jämförelser. • Kärnmeningarna bildar tillsammans uppsatsens röda tråd. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Styckeindelning - styckets uppbyggnad Vår kunskap är beroende av fysiska redskap som utvecklats inom vår kultur, t. ex. artefakter som penna och papper, och av intellektuella redskap som exempelvis det matematiska språket. Detta kan utvecklas till frågor om makt och auktoritet: rätt kulturella redskap kan ge makt genom kunskap om rätt sätt att tala och skriva, rätt genrenormer och rätt referensramar enligt den aktuella diskursens normer. Att inte ge en individ tillgång till ett redskap är också maktutövning, likaså att påtvinga henne ett redskap hon inte vill ha eller ser nyttan av. Kommentar: Första meningen (kärnmeningen) anger styckets tema, som sedan utvecklas i stycket. Färgmarkeringarna visar olika former av bindningar i texten. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Styckeindelning - bindning mellan stycken [1] En kritisk-analytisk kompetens kan innebära att skribenten positionerar sig kunskapsmässigt gentemot teorier, inriktningar eller ett ämnesinnehåll. […] [2] I en akademisk kontext är skribentens positionering i förhållande det ämne texten behandlar både förväntad och självklar. […] [3] Men positionering kan alltså också innebära att skribenten startar en identitetsprocess i sitt skrivande. […] GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Textbindning Referensbindning åstadkoms genom att upprepa nyckelord (eller dess synonymer) för att påminna läsaren om vad textavsnittet handlar om och för att föra resonemanget framåt Tematisk bindning innebär att du för över känd information från slutet av en mening till början av nästa. Detta bruk kallas också tema och rema: GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Textbindning - tema och rema Kunskaper om hur och varför man skriver akademiska texter ligger inbäddad i en akademisk praxisgemenskap, en gemenskap där studenterna kan sägas vara perifera deltagare. En praxisgemenskap kännetecknas av … Ett viktigt begrepp i resonemangen om akademiskt skrivande är ’literacy’. I termen literacy ligger flera sätt att förstå människans språkande i förhållande till social kontext. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Textbindning - sambandsord Sambandsord är ord som fogar samman en text och ger läsaren en vink om hur texten är uppbyggd och hur den bör läsas. De är en viktig del i skapandet av uppsatsen röda tråd. Sambandsorden • för framåt i texten • kopplar ihop meningar, stycken och avsnitt • signalerar jämförelse eller motsatser • utvecklar och sammanfattar • uttrycker allmänt samband. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Textbindning - sambandsord möjligen givetvis eventuellt för det första ……. . för det andra såsom beroende på kort sagt därför i detta sammanhang jämfört med GÖTEBORGS UNIVERSITET | slutligen ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK) trots

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Enligt en neo-liberal analys av Rysslands inblandning i Ukrainakrisen får institutioner istället en annan roll, som möjliggörare av fred och stabilitet. Samarbete genom institutioner kan skapa mervärde för samtliga medlemmar genom att de därmed kan undvika säkerhetsdilemman. Medan neo-realister ser till relativa för- och nackdelar mellan stater, så fokuserar neo-liberaler istället på absoluta fördelar och menar att internationella institutioner har potential att skapa mervärde för alla som ingår (Baylis, Smith och Owen, 2014, s. 126 -140). NATO: s och EU: s utvidgning kan genom det neoliberalistiska perspektivet därmed utgöra möjliggörare att skapa fred och stabilitet inom de länder som ingår. Att Ryssland inte är medlem kan förklaras av bristen på de nödvändiga demokratiska institutionerna inom landet, och därmed blir det här lättare att förklara Rysslands situation som skapat av Ryssland själv, snarare än utomstående aktörer. Neo-liberaler behöver dock inte vara överens om Rysslands skuld, utan en möjlighet är istället att… GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur skapar man struktur och sammanhang i texten? Enligt en neo-liberal analys av Rysslands inblandning i Ukrainakrisen får institutioner istället en annan roll, som möjliggörare av fred och stabilitet. Samarbete genom institutioner kan skapa mervärde för samtliga medlemmar genom att de därmed kan undvika säkerhetsdilemman. Medan neo-realister ser till relativa för- och nackdelar mellan stater, fokuserar neo-liberaler istället på absoluta fördelar och menar att internationella institutioner har potential att skapa mervärde för alla som ingår (Baylis, Smith och Owen, 2014, s. 126 -140). NATO: s och EU: s utvidgning kan genom det neo-liberalistiska perspektivet därmed utgöra möjliggörare att skapa fred och stabilitet inom de länder som ingår. Att Ryssland inte är medlem kan förklaras av bristen på de nödvändiga demokratiska institutionerna inom landet, och därmed blir det här lättare att förklara Rysslands situation som skapat av Ryssland själv, snarare än utomstående aktörer. Neo-liberaler behöver dock inte vara överens om Rysslands skuld, utan en möjlighet är istället att… GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

AKADEMISKT SPRÅK OCH SKRIVANDE Kort information om ASK Att skriva akademiskt Att använda källor i sitt resonemang Att argumentera och att skriva teoretisk referensram GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Referatteknik Citatteknik Röster i texten GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Referatteknik Ett referat Ø är en sammanfattning av innehållet i en text, återgivet med egna ord tillsammans med vissa nyckelord eller definitioner som inte kan ersättas med andra ord. Ø speglar huvudtanken eller kärnan i en källa. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Referatteknik • Att skriva ett referat, ett koncentrat av en text, är platsbesparande och effektivt. • För att skriva ett bra referat krävs det att man har förstått originaltexten. • När man skriver ett referat måste man källhänvisa. • När man refererar visar man alltså att man arbetar självständigt och vetenskapligt, att man har förstått källorna man använder – framför allt att man har förstått vad som är viktigt i källtexten, och man är tydlig med vem man refererar. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Referatteknik Vad är viktigt för läsaren att veta? 1. Datortäthet är i sig ingen garanti för höga studieresultat (Smith, 2015). Ren fakta: det kanske inte är huvudpoängen i stycket, eller bara ett av flera exempel. 2. Nyligen visades i en storskalig studie att datortäthet i sig inte är någon garanti för höga studieresultat (Smith, 2015). Kanske är det viktigt att påpeka att detta är helt färska resultat? Kanske har mindre studier gjorts förut, men nu finns siffror från ett större område? GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Referatteknik 3. Smith (2015) rapporterar att datortäthet i sig inte är någon garanti för höga studieresultat. Kanske är det viktigt att just Smith gjorde denna studie eftersom resultatet motsäger vad forskare tidigare har trott? Kanske vill du tydligt visa två olika forskares rakt motsatta resultat? 4. I en mycket uppmärksammad studie av brittiska tonåringars datorvanor visade Smith (2015) att datortäthet i sig inte är någon garanti för höga studieresultat. Detta kanske är din allra viktigaste källa som tydligt stödjer dina argument, eller så har den verkligen förändrat synen på något i forskarvärlden. Smith kanske är en av de mest framstående forskarna inom ditt område? GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Referatteknik Smith (2016) skriver att … … anser Smith (2016). Enligt Smith (2016) … bekräftar bevisar beskriver belyser påvisar konstaterar hävdar, anser, understryker, rekommenderar, föreslår, framhäver, försvarar, avvisar, stödjer, utmanar, tvivlar på, ifrågasätter Möjligen? Kanske? Skulle? Kunde? GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK) kommenterar fastställer noterar uppger motbevisardefinierar diskuterar poängterar

Hur använder man källor? Referatteknik Ett referatverb kan i sig innehålla värderingar. Neutralt Smith skriver att datortäthet i sig inte är någon garanti för höga studieresultat (2015). Bekräftande Smith visar att datortäthet i sig inte är någon garanti för höga studieresultat (2015). Ifrågasättande Smith hävdar att datortäthet i sig inte är någon garanti för höga studieresultat (2015). GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Referatteknik Tips! Titta i en välskriven artikel: - hur uttrycker den författaren sig? GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Referatteknik Två sätt att hänvisa till en källa när man använder något av parentessystemen: med författarnamnet utanför respektive inom parentesen. Hedenus, Persson och Sprei (2016) skriver att antropocentrismen är ett etiskt perspektiv på hållbarutveckling som anser att goda livsvillkor för människan nu och i framtiden är det mest centrala. När namnet står utanför parentesen blir det större fokus på författaren, vad just den här författaren diskuterar eller anser. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Referatteknik Antropocentrismen är ett etiskt perspektiv på hållbarutveckling som anser att goda livsvillkor för människan nu och i framtiden är det mest centrala (Hedenus, Persson & Sprei, 2016). När källan inte nämns i löptexten ligger tyngdpunkten på källans ord. Källhänvisningens funktion här är att ge påståendet större tyngd. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Referatteknik Syftet med källhänvisning är att läsaren lätt ska kunna hitta originalet för att kontrollera och läsa vidare. Sidhänvisning vid referat? Sidhänvisning vid något som kan uppfattas som kontroversiellt eller något man känner på sig att ens läsare kan vilja se med egna ögon. Sidhänvisning används inte om du sammanfattar en huvudtanke i ett helt verk, eller idéer eller resonemang som har koppling till hela källan. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Referat eller citat? Den vana akademiska skribenten väljer att referera så mycket som möjligt. Exempel på när det är befogat att citera: Ø Jämföra två källor Ø Bemöta ett påstående Ø En specifik definition eller lagtext Ø Om något i källan är så välskrivet att effekten går förlorad om man refererar GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Citatteknik Citat får inte stå helt ensamt och okommenterat, utan måste introduceras och det måste finnas egen analyserande text i anknytning till citatet: När människor blev bofasta, började bruka jorden och efter hand skapa civilisationer ökade deras påverkan på miljön drastiskt. Ett exempel på detta är det sumeriska riket i Mellanöstern (3000 -talet f. v. t. ) där jordbruksmarken blev allt hårdare exploaterad. ”Till slut skapade man en saltöken som inte ens idag, efter ca 4000 år, har kunnat återhämta sig. ” (Hedenus, Persson & Sprei, 2015, s. 4) Den viktigaste orsaken till exploateringen av jordbruksmarken är att det uppstod en ökande efterfrågan på grödor. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Citatteknik Invävt citat Hedenius et al. anser att ”tanken att våra ingrepp i naturen påverkar förutsättningarna att tillgodose framtida generationers behov” (2016, s. 12) är grundläggande för diskussionen om hållbar utveckling. Självständigt citat Grundläggande för diskussionen om hållbar utveckling är enligt Hedenius et al. följande tanke: ”våra ingrepp i naturen påverkar förutsättningarna att tillgodose framtida generationers behov” (2016, s. 12). • Vid citat ur text skall sida alltid anges. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Citatteknik Citat ska markeras typografiskt, antingen med hjälp av citattecken eller med vänsterindrag och mindre teckenstorlek blockcitat Brundtland-kommissionen definition av hållbar utveckling behöver problematiseras: För även om människor har sina grundläggande behov tillgodosedda kan de sakna tillgång till utbildning, inflytande, kommunikationsmedel och så vidare, och klyftorna mellan rika och fattiga kan vara väldigt stora. Det är därmed kanske rimligare att betrakta behov i en bredare mening och inbegripa sådant som människor anser tillhöra ett gott liv. I det fallet är det också rimligare att prata om mänskligt välbefinnande än grundläggande behov. (Hedenus et al. , 2016, s. 12) Används om citatet är längre än cirka 40 ord Källan anges inom parentes efter punkten GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Hur använder man källor? Citatteknik Särskilda fall: Citat i citat: Gör om originalets citattecken ” till ett enkelt ’: Lundgren nämner att ”en sådan strategi var ‘lotsning’, vilket innebar att läraren lotsade eleverna förbi ett problem med hjälp av språket” (2014, s. 214). Ellips: Använd /…/ för att visa att du har uteslutit en del mitt i citatet. Du får inte ta bort något som ändrar författarens originaltanke eller vinkla informationen. Stavfel/tryckfel i citat: Sätt ett [sic] direkt efter det felstavade ordet. ”Skolagen [sic] anger att. . . ” GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Röster i texten Tre röster i texten • Källans röst: Andersson (2014) anser att. . . • Din röst: Det Andersson (2014) skriver verkar rimligt, speciellt med tanke på att Petterssons (2015) och Johanssons (2015) studier visar liknande resultat. • Allmänt känd information: Eftersom grundskolan är obligatorisk i Sverige. . GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Röster i texten Att använda flera källor När olika källor har samma uppfattning: . . (Andersson 2014; Johansson 2015). En stark kultur kan leda till en högre produktivitet vilket är något som företag bör sträva efter (Adebayo, 2011). Ju starkare kultur, desto bättre förståelse medlemmarna emellan, och därför bör organisationer prioritera att utveckla kulturella uttryck som är specifika för just deras organisation (Hofstede & Hofstede, 2005). När två källor kompletterar varandra: Dock menar Adebayo (2011) att en stark kultur kan leda till en högre produktivitet varpå detta är något som företagen bör sträva efter. Ju starkare kultur, desto bättre förståelse medlemmarna emellan, och enligt Hofstede & Hofstede (2005) bör därför organisationer prioritera att utveckla kulturella uttryck som är specifika för just deras organisation. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Röster i texten Att använda flera källor När två källor har olika uppfattning: Kotter (1995), som anser att om ett förändringsarbete ska lyckas måste det genomföras i åtta standardiserade steg, har en striktare bild av implementering av nya idéer än Mintzberg & Waters (1985). De menar att strategiutveckling i organisationer kan formas enligt två olika grundprinciper. En av sakerna som Alvesson (2001) lyfter fram är att den enskilde ledaren kan utöva en form av subtil makt över sina medarbetare och att dessa tar åt sig av ledarens idéer utan att reflektera kritiskt. Detta står dock i kontrast till vad Hofstede et al. anser. De menar att… GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

AKADEMISKT SPRÅK OCH SKRIVANDE Kort information om ASK Att skriva akademiskt Att använda källor i sitt resonemang Att argumentera och att skriva teoretisk referensram GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Språkhandlingar Vanliga språkhandlingar i akademiska texter: • Beskriva/Karaktärisera/Förklara • Analysera • Reflektera • Problematisera • Diskutera • Resonera • Argumentera • Dra slutsatser GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Språkhandlingar Vanliga språkhandlingar i akademiska texter: • Beskriva/Karaktärisera/Förklara • Analysera • Reflektera • Problematisera • Diskutera • Resonera • Argumentera • Dra slutsatser GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Språkhandlingar Att beskriva och analysera är verktyg för att underlätta för läsaren att förstå din argumentation och din slutsats. Beskrivningen = grunden för analysen Analysen = grunden för argumentationen Argumentationen = grunden för slutsatsen GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Språkhandlingar Slutsats = en sammanfattande avslutning • Förtydliga resultatet av din argumentation genom att • sammanfatta det viktigaste (i några få kärnfulla meningar). GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Språkhandlingar Argumentation Två sätt argumentera: • presentera tesen först och argumenten sedan slutsatsen är en sammanfattning och ett förtydligande • presentera argumenten först och tesen sedan, som en logisk följd av argumenten det är i slutsatsen som tesen presenteras GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Språkhandlingar Argumentation Det finns olika typer av argument: • Värdeargument (bygger på känslor och värderingar) • Förnuftsargument (vädjar till läsarens förnuft: ”Det förstår ju alla att…”) • Sakargument (bygger på fakta) • Auktoritetsargument (hänvisar till forskare och auktoriteter på området) • Motargument (ett argument mot tesen som ska motbevisas) GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Språkhandlingar Argumentation Det finns olika typer av argument: • Värdeargument (bygger på känslor och värderingar) • Förnuftsargument (vädjar till läsarens förnuft: ”Det förstår ju alla att…”) • Sakargument (bygger på fakta) • Auktoritetsargument (hänvisar till forskare och auktoriteter på området) • Motargument (ett argument mot tesen som ska motbevisas) GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Språkhandlingar Argumentation • Läs dina källor. Vad säger de? • Formulera din tes. • Hämta argument och motargument från källorna. • Bestäm om din text ska utgå från tesen eller leda fram till tesen. • Skriv argumentationen med utgångspunkt i källorna. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Att skriva teoretisk referensram Ditt bidrag kopplas till tidigare forskning Tidigare forskning Klassisk kunskap, filosofi, matematik GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Att skriva teoretisk referensram Teori ”System av lärosatser (eller antaganden) inom ett ämnesområde som /…/ bildar förståelseram(ar) för ämnet. ” (Reinecker & Stray Jørgensen, 2014, 206) Teoriers funktion i uppsatsen • • som grund för metod som bakgrund, värdegrund, vetenskapsteoretisk inriktning som förklaring till undersökningens resultat som ett redskap för analysen (Reinecker & Stray Jørgensen, 2014, 207) GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Att skriva teoretisk referensram Val av teori/modell Teorier • är underordnade problemformuleringen • ska ha ett relevant perspektiv • ska kunna förklara det man vill veta något om • ska helst vara aktuella (Reinecker & Stray Jørgensen, 2014, s. 210 -211) GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Att skriva teoretisk referensram Val av teori/modell Varför väljer du denna teori när du ska undersöka detta problem? Presentera vald teorier/modell • skriv vad du använder dina teorier till; förklara, analysera Argumentera för ditt val av teori/modell • utifrån ämne, användning, aktualitet, prestige • utifrån problemformulering och syfte Argumentera för varför du valt bort andra teorier/modeller (Reinecker & Stray Jørgensen, 2014, s. 212) GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Att skriva teoretisk referensram Vald modell Vi kommer att, med utgångspunkt i demokratimodellen för direkt demokrati, föra en diskussion om en ytterligare demokratisering och därefter om önskvärdheten av en sådan. Morivering 1 Att vi valt denna modell, och varken den atenska eller den republikanska, beror på att man normalt skiljer mellan två huvudkategorier inom demokratimodellen: konkurrensdemokrati och deltagardemokrati (Bille, 1997), vilket kan sägas motsvara representativ respektive direkt demokrati (Hansen, et al. 1997). /…/ Motivering 2 Eftersom ett kännetecken hos den direkta demokratin är att folket har stort direkt inflytande på de politiska processerna, tror vi att detta kan betraktas som en mer demokratisk styrform än den representativa. Detta belyser vi genom att använda oss av Alf Ross demokratidefinition. Valet av denna kommer vi att närmare gå in på senare i uppsatsen. (Fritt efter Reinecker & Stray Jørgensen, 2014, s. 211) GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Att skriva teoretisk referensram Vald modell Vi kommer att, med utgångspunkt i demokratimodellen för direkt demokrati, föra en diskussion om en ytterligare demokratisering och därefter om önskvärdheten av en sådan. Morivering 1 Att vi valt denna modell, och varken den atenska eller den republikanska, beror på att man normalt skiljer mellan två huvudkategorier inom demokratimodellen: konkurrensdemokrati och deltagardemokrati (Bille, 1997), vilket kan sägas motsvara representativ respektive direkt demokrati (Hansen, et al. 1997). /…/ Motivering 2 Eftersom ett kännetecken hos den direkta demokratin är att folket har stort direkt inflytande på de politiska processerna, tror vi att detta kan betraktas som en mer demokratisk styrform än den representativa. Detta belyser vi genom att använda oss av Alf Ross demokratidefinition. Valet av denna kommer vi att närmare gå in på senare i uppsatsen. Fördjupad motivering senare i uppsatsen GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK) (Fritt efter Reinecker & Stray Jørgensen, 2014, s. 211)

Att skriva teoretisk referensram Två sätt att strukturera teoretisk referensram Att gå från det övergripande till det specifika - att smalna av Övergripande Specifikt GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Att skriva teoretisk referensram 4. Teori 4. 1 Kultur Att kultur är något som påverkar och styr människors sätt agera är ett fenomen som studerats under åratal. En som har bedrivit omfattande forskning inom området som bidragit till att förklara fenomenet är Geert Hofstede. /…/ 4. 1. 1 Företagskultur Organisationskultur, eller företagskultur, är ett begrepp som etablerades då företag började se en vinning i att skapa en likatänkande grupp inom företaget (Grey, 2009). /…/ • Definition av begreppet organisationskultur • Beskrivning av hur det växte fram • Kritik mot kulturstyrning GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Att skriva teoretisk referensram Värdestyrning och dess effekter För att säkerställa verksamhetens effektivitet används olika styrmedel däribland just de informella styrmedel som präglas av företagskultur, normer och andra icke finansiella styrmedel men som ändå ska tänkas bidra till ekonomiska vinster (Åkesson, 2015). /…/ • Olika forskares syn på hur en stark företagskultur gynnar effektiviteten i företaget • En stark företagskulturs negativa effekter • Värdet av symboler och symboliska handlingar GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Att skriva teoretisk referensram Att tydliggöra olika aspekter - att bredda 3. Teoretisk referensram Denna litterära genomgång grundar sig i ett interpretativt perspektiv med syfte att beskriva och tolka den existerande litteraturen rörande flexibilitet, strategiutveckling och entreprenöriellt ledarskap. Ambitionen är att tydliggöra de aspekter av det studerade området som redan är kända och därigenom belysa de möjliga bidrag till området som denna studie kan göra. /…/ • Strategiteorier • Organisatoriskt beslutsfattande • Entreprenöriellt ledarskap GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Att skriva teoretisk referensram 3. 1 Strategiteori Strategier utvecklas av företag med syftet att de ska vara riktlinjer företagets agerande i en föränderlig omvärld (Alarik, 1988). Strategiteori behandlar därmed huvudsakligen de metoder och teorier som företag tillämpar för att utforma och uppnå målsättningar företagets verksamhet och utveckling (Erikssson-Zetterquist, et al. , 2015). /…/ • Presenterar och diskuterar olika teorier om strategier utifrån olika källor. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Att skriva teoretisk referensram 3. 2 Organisatoriskt beslutsfattande En viktig roll som strategin fyller i en organisation är att fördela ansvar (Ax och Johnsson, 2009). En tydlig ansvarsstruktur ligger till grund för möjligheter att fatta snabba beslut. /…/ • Vikten av strategier för ett effektivt beslutsfattande • Konflikter rörande organisatoriskt beslutsfattande • Att ha en strategi när det gäller beslutsfattande möjliggör ansvarsutkrävande GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Att skriva teoretisk referensram 3. 3 Entreprenöriellt ledarskap Ett entreprenöriellt ledarskap ses ofta som en direkt motsats till detaljstyrda och formaliserade ledarskapet /…/. Bilden av vad en entreprenör är och vad entreprenörskap innebär diskuteras flitigt och därför inleder vi med att förtydliga de antaganden angående entreprenörskap på vilka denna rapport bygger. • Förklaring av konceptet entreprenörskap • Vad som kännetecknar entreprenörsledda företag • Vad som kännetecknar den entreprenöriella ledaren GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Att skriva teoretisk referensram 3. 3. 1 Strategiutveckling i entreprenöriella organisationer Den teoretiska relationen mellan strategi och entreprenörskap är inte oproblematisk. Strategiteori förutsätter generellt en relativt hög grad av planering, långsiktighet och uppföljning. • Hur strategier utvecklas och hur strategiska beslut fattas i mindre organisationer • Hur en kultur kring entreprenörens tankar och idéer kan utvecklas och vilka konsekvenser det kan få GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Tips för bearbetning av språket inför inlämning Gå igenom texten med Words stavnings- och grammatikkontroll. - Undersök vilka ytterligare resurser som finns. Be någon läsa texten högt för dig (från papper). - Om texten är svår att läsa högt är den troligen svår att läsa tyst också. Läs rad för rad med vitt papper som ”linjal”. - Förhindrar att ögat hoppar fram och tillbaka och missar fel. Kontrollera så att alla källor finns upptagna i referenslistan. - Använd överstrykningspenna för att markera. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

AKADEMISKT SPRÅK OCH SKRIVANDE Kort information om ASK Att skriva akademiskt Att använda källor i sitt resonemang Att argumentera och att skriva teoretisk referensram GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)

Referenslista Ask, S. (2011). Hållbara texter: grunderna i formellt skrivande. Stockholm: Liber. Dysthe, O. , Hertzberg, F. , & Hoel, T. L. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Erikson, M. G. (2015). Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Jarrick, A. , & Josephson, O. (1998). Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. Melin, L. (2009). Nyfiken på texten: textteori för textpraktiker. Stockholm: Liber. Rienecker, L. , & Stray Jørgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber. Schött, K. , Melin, L. , Strand, H. , & Moberg, B. (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber. GÖTEBORGS UNIVERSITET | ENHETEN FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE (ASK)