Formellt skarpt och snyggt VETENSKAPLIGT SKRIVANDE Vad ska
- Slides: 12
Formellt, skarpt och snyggt – VETENSKAPLIGT SKRIVANDE
Vad ska vi göra? �Det här är ett skrivmoment där vi framförallt tränar oss på att vara formella i text – att skriva precist och inte personligt. �Först kommer vi studera vetenskapliga texter. �Vi kommer också träna på att producera skarpa texter som bygger på andra texter. �Vi ska öva oss i att välja ut passande texter för vårt ämne och vår vinkel, det vill säga vår frågeställning. �Du kommer i slutet av momentet att skriva ett pm – en typ av vetenskaplig text.
Vad är en vetenskaplig text? �Vi läser de två textutdragen och diskuterar: Syftet med texterna? Hur är tolkningsbar är texten? Vad bygger texten på, var hämtar den sin information? Hur skulle du beskriva språket i de olika texterna?
Gemensamma drag i vetenskapliga texter • Utgångspunkt: ett problem/en frågeställning som ska • • • utredas/ska besvaras Given disposition och struktur (inledning, syfte & frågeställning, bakgrund, metod & material, resultat, diskussion med slutsatser, källförteckning etc) Genomskinlighet (läsaren får följa med i undersökningens alla delar. Inget döljs) Baseras på källor som redovisas rättvisande Sakliga och opersonliga Språkligt koncentrerade och inte ”pratiga” Objektiva förutom i slutsatsen
Sakprosa – vetenskaplig text • PM • Uppsats • Essä • Populärvetenskap Läs på om ”ditt begrepp” i 5 minuter och beskriv det för varandra i gruppen. Jämför likheter och skillnader. Anteckna ner detta och lägg i mappen.
Att bygga en vetenskaplig text �Grunden i texten är innehållet. Utmärkande för vetenskapliga texter är att de bygger på fakta - ofta andra texter. Sedan skapar man en ny text utifrån dessa texter.
Att källhänvisa – referera och citera �För att detta textbygge ska fungera behöver man tydligt visa var fakta kommer från. Man måste hänvisa, peka på andra texter/källor. �Det gör man genom att referera och citera.
Varför källhänvisningar? Görs för att 1. läsaren ska kunna skilja på vad som är dina åsikter och vad som är skrivet/sagt av någon annan. 2. 3. • • läsaren ska kunna hitta de källor som du använt för att själv läsa. Grundregeln är att man i en källhänvisning ska få reda på: Boken/artikelns namn Författarens namn Förlag/tidning texten publicerats i Vilket år/datum texten gavs ut
Hur ser källhänvisningarna ut? �Oftast skrivs källhänvisningarna ut i texten. Vi tittar på uppsatsexempel. Denna gång utifrån hur det källhänvisas i texten. Var finns källhänvisningar? I vilka delar? Var står de i texten? Är det något ni är förvånade över?
Referat • En sammanfattning av något du läst, sett eller hört. • Handlar om att ta ut det viktigaste i en noggrant läst och förstådd text • Använda dels egna ord för att sammanfatta, dels ordagranna citat ut texten där det är lämpligt • Redovisa källan på korrekt sätt så att läsaren kan hitta den • Använda referatmarkörer �(Enligt Larsson…, Larsson skriver vidare att… Larsson beskriver i sin text…) • Vara neutral, saklig och rättvis mot källan. Inte tillåtet att lägga in egna åsikter eller kommentarer
Exempel på referatmarkörer �En referatmarkör visar att det är någon annan som säger/tycker eller påstår något: �Här får du exempel: Anser, menar, tycker, påstår, hävdar, understryker, förklarar, diskuterar, belyser, utreder, påminner om, framhäver, betonar, försäkrar, påtalar, gör gällande, insisterar, meddelar, berättar. I längre referat kan man behöva påminna om att det är ett referat. Se i uppsatsem:
När du refererar Skriv med egna ord och formuleringar 2. Var neutral och utan att vinkla/tolka 3. Citera ”…. ” 4. Ange källa: 1. I artikeln ”Brottsligheten ökar” (Dagens Nyheter, 2012 -12 -12) skriver Larsson om…
- Urkund exempel
- Churchill citat champagne
- Referatmarkörer källhänvisning
- Formellt brev exempel
- Tjock och smal liten och stor
- Hinduismen helig skrift
- Komplementhändelse
- Huvudsats schema
- Vad är skillnaden mellan reklam och information
- Syror och baser i vardagen
- Vad är segregation och integration
- Manne sjöstrand
- Interjektioner