Akademiskt skrivande sprk och stil Sprkhandledningen vid Gteborgs

Akademiskt skrivande språk och stil Språkhandledningen vid Göteborgs universitet Lina Larsson lina. larsson@gu. se www. gu. se

Vem är du som språkanvändare? www. gu. se

Vem är du som språkanvändare? • Tycker du bäst om att skriva eller tala om ett ämne? Uppfattar du dig själv som en duktig skribent? Varför/ varför inte? • Har du haft lätt för att skriva under skol- och studietiden eller har det varit slitsamt? Vad har du gillat och vad har du ogillat? www. gu. se

Vem är du som språkanvändare? • Vet du vilket slags skrivande som förväntas av dig på din utbildning? Vilka är likheterna och skillnaderna jämfört med de texter du skrivit tidigare? • Vilken sorts texter tror du att du kommer behöva skriva i din framtida sysselsättning? www. gu. se

Innehåll • Strategier – skrivprocess • Krav på en akademisk text • Struktur, organisation, sammanhang • Referenser www. gu. se

Att komma igång www. gu. se

Hur gör erfarna fackskribenter? • De skriver under hela forskningsprocessen • De vet att de kommer att rensa bort mycket av det de skrivit • De har en plan innan de börjar skriva sitt första utkast, men är också beredda att förändra planen • De skriver så sammanhängande de kan utan att bry sig om formaliteterna i början • De vet att de kommer att få nya insikter medan de skriver • De ber att få feedback från läsare under skrivandets gång Dysthe, Olga (2011). Skriva för att lära, s. 25 www. gu. se

Materialinsamling • Skrivuppgiften – gör en analys • Överblick över facklitteraturen och relevant material • Anteckningar från kurslitteratur och föreläsningar • Grupparbeten • Skrivanvisningar • Övrigt material www. gu. se

Att komma igång Tankeskrivande - fackdagbok-utforskande för att få fram idéer och komma igång, ett tankeredskap - för dig själv Presentationsskrivande - utkast-som omarbetas stegvis till en slutgiltig version - för ”offentligheten”, examinator (fritt efter Dysthe m. fl. Skriva för att lära, 2011, s 42) www. gu. se

Att komma igång Tankeskrivande sker i den kreativa fasen • Okritiskt skrivande • För att få ner tankarna på pappret Presentationsskrivande sker i den kritiska fasen • Strukturerar • Ändrar • Reviderar www. gu. se

Att komma igång • Gör en preliminär disposition – vilka delar måste finnas med? • Gör en disposition – även tidsmässigt • Börja med det som du tycker är roligt • Skriv vad som helst (fritt efter Dysthe m. fl. Skriva för att lära, 2011 s. 47 -49) www. gu. se

Konstruktiv planering • • • Klargör syftet med texten. Vem är mottagare av texten? Efter vilka kriterier ska texten bli bedömd? www. gu. se

Krav på en akademisk text Sträva efter att göra din text • Koncentrerad • Korrekt • Organiserad • Enkel • Akademisk (fritt efter Studentens skrivhandbok. Schött m. fl. 2007, sid 113 f) www. gu. se

Koncentrerad • Håll dig till saken • Undvik att vara ”pratig” • Kan en hel mening ersättas med ett par ord? • Vad kan jag ta bort? www. gu. se

Koncentrerad ”hur kunderna möter de olika delarna av apoteksområdet och hur kunderna uppfattar och förstår det som man arbetar med där” ”apoteksverksamheterna ur ett kundperspektiv” www. gu. se

Från pratigt till koncentrerat • Det besvärligaste problemet som dök upp, var det som vi anade från start, nämligen att det visade sig vara mycket svårt att få tag på informanter och också när vi lyckades med detta, hade de ofta inte tid att svara på våra frågor. • Det besvärligaste problemet som dök upp var som vi anade från start, nämligen att det var mycket svårt att få tag i informanter, och också när vi lyckades, som hade de ofta inte tid att svara på våra frågor. • Det besvärligaste problemet var att det var mycket svårt att få tag i informanter som hade tid att svara på våra frågor. • Svårigheten var att få tag i informanter med tid att besvara frågorna. www. gu. se

Korrekt • Innehållsmässigt och språkligt • Faktauppgifter • Rättstavningskontrollen • ”Svenska skrivregler”, ”SAOL” www. gu. se

Organiserad • Fungerande disposition på alla nivåer • Tydligt språk, syftningar och sammanhang • Visa läsaren hur du lagt upp texten – den viktiga röda tråden ------------ www. gu. se

Enkel • Skriv inte svårare än du behöver • Nivå - dina kurskamrater www. gu. se

Akademisk • Hög innehållspackning = koncentration • Specifikation • Formalitet – objektiv, saklig, opersonlig www. gu. se

Formalitet Jag? Personlig Opersonlig www. gu. se

Akademiskt språk? ”Jag upptäckte att lärarna ville hjälpa till så att barnen skulle förstå nya saker. De berättade för mig att de alltid arbetade med att förbereda barnen för det nya och att det var viktigt att bearbeta det efteråt också. ” ”I syfte att ge varje barn en möjlighet att alltid förstå det nya stoffet har lärarna i undersökningsklassen arbetat mycket med både förförståelse och efterarbetning”. (Axelsson 2000 s. 5) www. gu. se

Styckeindelning • Delar in texten i logiska enheter • Gör texten rytmisk och sammanhängande • Underlättar för läsaren – och skribenten www. gu. se

Styckeindelning ”Det finns två sätt att markera nytt stycke: Indrag Blankrad (Svenska skrivregler, 2008, utgiven av Språkrådet) www. gu. se

Styckeindelningen? utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella kvalitativa intervjuer som för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan strukturerades med hjälp av ett antal frågor det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle detta för att vi skulle kunna observera både oss själva i rollen som intervjuare och informanten det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället vi beslutade vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm i de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå under vilka informanten kunde reflektera över sina svar www. gu. se

Blankrad Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar. www. gu. se

Indrag Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar. www. gu. se

Undvik ”FALSKA INDRAG” Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar. www. gu. se

UNDVIK Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. www. gu. se

Ett tankeled – ett stycke! • Något nytt förs in i texten (men inte helt nytt) • En ny aspekt av ämnet • Ett nytt argument www. gu. se

Samband i ett stycke • Det viktiga först - annars tappar läsaren lätt koncentrationen och missar det väsentliga • Kärnmening -sammanfattar huvudtanken i stycket - gör texten överskådlig, lättläst och pedagogisk - efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom detaljer, förklaringar och exempel www. gu. se

Kärnmening Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. www. gu. se

Stycken och kärnmening 1. Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning… 2. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material…. 3. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning… www. gu. se

Struktur, organisation, sammanhang kännetecknar välskrivna texter ”Kan man lära sig att skriva? Jag förmodar det. Kanske kan man lika litet tala om en medfödd skrivarförmåga som en medfödd talang i att snickra stolar. Övning, arbete, är här som på varje område den enda säkra metoden. ” Olof Lagercrantz www. gu. se

”Det är inte nog med att du ska skriva så att dina vänner, om de bemödar sig, förstår vad du menar. Du måste skriva så att dina ovänner, även om de bemödar sig, inte kan missförstå dig. ” www. gu. se

Tydliga samband • I Ströms undersökning av exporten poängteras det viktiga faktum att en förskjutning av transporterna mot en ökad miljövänlig profil bör ske gradvis så att exportindustrins intäkter inte minskar. Den visar också att. . . • Den = ? www. gu. se

Tydliga samband Exempel på lösning: • Upprepning I Ströms undersökning av exporten /. . . /. Undersökningen visar också. . . • Denna, dessa, detta (den här. . . ) + upprepning I Ströms undersökning av exporten /. . . /. Denna undersökning visar också. . . www. gu. se

Tydliga samband • Sambandsord binder ihop texten • Ger texten flyt • Visar läsaren din avsikt www. gu. se

Sambandsord • Tid - för det första - för det andra - först, sedan, därefter, till sist - när, innan • Orsak - därför att, på grund av, detta beror på att www. gu. se

Sambandsord • Jämförelse - som, i likhet med, på samma sätt, å ena sidan – å andra sidan • Motsats - men, däremot, i motsats till, trots att Tips: Synonymordbok www. gu. se

Sambandsord • Tillägg - och, också, dessutom, vidare, ytterligare www. gu. se

Vad är typiskt för akademisk text? • Objektiv • Analytisk och kritisk • Logiskt strukturerad • Utveckla en central problemställning • Diskutera dvs. redovisa olika teorier/skolor • Argumentera i förhållande till vad andra har skrivit/sagt • Sammanfoga teori och empiri • Dra slutsatser • Referera www. gu. se

Varför används referenser? Att referera eller summera betyder att återberätta något med egna ord. Fördelar: • Referat värderas högre • Visar på högre grad av akademisk självständighet • Visar tydligare att du har förstått källtexten • Gör texten kortare www. gu. se

Referatteknik • Hur börjar man? • Hitta styckets kärnmening. • Stryk under nyckelord, fraser, begrepp eller definitioner du måste använda för att referatet skall bli förståeligt. • Lägg bort originaltexten och försök formulera referatet. Kom ihåg att du måste förstå originaltexten för att kunna skriva ett bra referat. Slå upp alla ord du inte är säker på! www. gu. se

Citera eller referera? • Var sparsam med citat Men citera de ord som du inte hittar egna för, t. ex. centrala begrepp och termer eller kärnfulla formuleringar. • Referera gärna men använd då dina egna formuleringar i en enkel neutral sammanfattning. www. gu. se

Citat • Du får inte ändra något i ett citat. • Förutom författarens efternamn och år måste du ange sida. • Korta citat (1 -3 rader): ”. . . . ” i den löpande texten. Lundberg menar att ”språk är källan till allt” (Lundberg, 2008, s. 107). www. gu. se

Citat • Långa citat (mer än 3 rader): eget stycke med extra indrag, ofta mindre eller annan stil. I detta sammanhang menar Ström att målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. (Ström, 2004, s. 25) Detta menar jag är den bästa modellen även för… www. gu. se

Läsaren ska inte behöva gissa Vem • Markera tydligt vems tankar det är X skriver menar, visar, påstår hävdar att, X fokuserar på, framhäver, observerar, har i sin undersökningar visat att Enligt X, enligt X: s undersökningar… • Markera tydligt också vad som är dina tankar Detta håller jag med om. I min undersökning… Författaren X har vissa poänger i sitt resonemang… Jag ställer mig dock tveksam till att X: s resonemang… www. gu. se

Läsaren ska inte behöva gissa Varför • Läsaren ska inte heller behöva gissa varför ett citat eller en referens finns med, dvs du bör tala om vad du anser om det som skrivs där eller det bör tydligt framgå hur det hänger ihop med det du skriver om www. gu. se

Redovisa i Källförteckning • Använd många relevanta källor men redovisa samtliga i texten och i referenslistan. • Alla referenser (oftast efternamn) som finns med i texten måste finnas i referenslistan. • I referenslistan ska det bara finnas de efternamn (eller annat) som du skriver som referens i texten. www. gu. se

Exempel APA • I TEXTEN • I REFERENSLISTAN • Dessa elever har svårt att gissa utifrån sammanhanget och för sådana elever menar Nation (2001) att lexikon kan vara en stor hjälp. …… Eftersom man inte har obegränsat med tid anser jag att det vore bättre att låta dem använda den lexikonform de anser lätt och snabb, nämligen datorn. Enligt Nesi och Boonmoh (2009) kan också att lättheten att slå upp ord göra att man fortsätter leta efter ords betydelse tills man finner svar. Andra forskare (Andrén & Johansson 2005) påpekar dock att eleverna ibland är för snabba att slå upp ord utan att försöka gissa orden först. • Andrén, E. , & Johansson, P. (2005). Språket i läroboken. Stockholm: Liber • Nation, P. (2001). Learning Vocabulary in Another Language. Cambridge: Cambridge University Press. • Nesi, H. , & Boonmoh, A. (2009). A Close Look at the Use of Pocket Electronic Dictionaries for Receptive and Productive Purposes. I: Fitzpatrick, T. , & Barfield, A. (red. ), Lexical Processing in Second Language Learners. Bristol: Multilingual Matters. www. gu. se

Plagiering • Du plagierar om du lämnar in någon annans arbete som ditt eget. • Du plagierar om du, utan att ange referens – kopierar fraser, meningar eller stycken från någon annans arbete, vare sig du använder citatmarkering eller inte – skriver om en passage från någon annans arbete med egna ord – använder någon annans idé, teori, metod eller data – kopierar bilder, diagram eller tabeller – kopierar ur datorprogram, musikkompositioner, multimedia (ljud, filmer). www. gu. se

• Du riskerar att plagiera, om du gör ett referat och låter din text följa originalet för nära, trots att du anger korrekt referens till originalarbetet. Till exempel om du – endast byter ut några få ord mot synonymer – behåller originalarbetets formuleringar ordagrant, utan att markera citat – översätter ordagrant från ett annat språk utan kommentar om att det rör sig om en översättning. • Även om du har angett referens och skrivit om texten med egna ord, alternativt markerat citat, får du inte låta din text helt och hållet bygga på andra källor. Du måste även bidra med egna kommentarer och reflektioner. Citerad källa: Refero –Antiplagieringsguiden www. gu. se

Källor, Litteraturtips • Dysthe, O. , Hertzberg, F. & Løkensgard Hoel, T. , 2010. Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. • Jarrick, J. & Josephsson O. , 1996. Från tanke till text. Lund: Studentlitteratur. • Schött, K. , Melin, L. , Strand, H. & Moberg, B. , 2007. Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber. • Språkrådet 2008. Svenska skrivregler. Stockholm: Liber • Strömquist, S. , 2008: Konsten att tala och skriva. 4 uppl. Malmö: Gleerups www. gu. se

Lästips • Dysthe, Olga. Hertzberg, Fröjdis. & Løkensgard Hoel, Torlaug. (2011), Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur • Schött, Kristina. Melin, Lars. Strand, Hans & Moberg, Bodil. (2007), Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber • Strömquist, Siv. (2008), Konsten att tala och skriva. 4 uppl. Malmö: Gleerups • Språkrådet (2008), Svenska skrivregler. Stockholm: Liber www. gu. se

Boka en tid - Hur går det till? • Mejla oss på språkhandledningen och boka en tid • Skicka en text innan vårt handledningsmöte som vi sedan träffas och diskuterar • Språkhandledare samfak: • lina. larsson@gu. se • soren. andersson@svenska. gu. se • margit. nelson-wareborn@svenska. gu. se • joakim. jahlmar@sprak. gu. se (engelska) • jenny. mattsson@sprak. gu. se (engelska) www. gu. se