Akademiskt skrivande Sprkhandledningen vid Gteborgs universitet www gu

Akademiskt skrivande Språkhandledningen vid Göteborgs universitet www. gu. se

Disposition • Skrivandet är en process. • Före • Medan • Efter www. gu. se

Materialinsamling • Skrivuppgiften • Dubbla anteckningar från kurslitteratur och föreläsningar = interaktion med författarna • Loggbok från VFU www. gu. se

Dubbla anteckningar Anteckningar från texter Citat eller omformuleringar Författare, boktitel, sida Föreläsares namn, datum Nyckelord, kommentarer, reflektioner, associationer Korta kommentarer: Enig/oenig, stämmer inte, viktigt, kolla upp Frågor Referenser till annan litteratur Vidareutveckling av tankar www. gu. se

Övning • Läs en textsida i en kursbok och gör dubbla anteckningar. www. gu. se

Att komma igång • Gör en disposition – även tidsmässigt. • Börja med det lättaste. • Skriv varje dag. • Var stilmedveten. • Träningsskriv runt ett nyckelord. • (fritt efter Dysthe mfl 2002, sid 44 -45) www. gu. se

Textens utformning - Rapportens olika delar och texttyper - Delarnas längd - Styckeindelning (ny tanke: nytt stycke) - Referenser www. gu. se

Exempel på rapport 1. Inledning med en preciserad fråga. (metatext) 2. Undersökning (t ex beskrivning av en situation på VFU) 3. Analys av situationen utifrån olika perspektiv 4. Svar på den inledande frågan (diskussion) www. gu. se

Disposition • Följ instruktionen för uppgiften • Planera med mind map eller graphic organizer www. gu. se

Öva att göra mind maps eller graphic oraganizers • Tänk på en situation under VFU: n. • Frågeställning? • Gör en tankekarta. • Stryk, lägg till och numrera. www. gu. se

Samband i ett stycke • Det viktiga först - annars tappar läsaren lätt koncentrationen och missar det väsentliga • Kärnmening -sammanfattar huvudtanken i stycket - gör texten överskådlig, lättläst och pedagogisk - efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom detaljer, förklaringar och exempel (Studentens skrivhandbok) www. gu. se

Styckeindelning • Kan ett nyckelord i din mind map bli ett stycke eller bör flera nyckelord sammanföras till ett stycke? www. gu. se

Koncentrerad • Håll dig till saken. • Undvik att vara ”pratig”. • Sträva efter det mest träffande ordet och uttryckssättet. www. gu. se

Enkel men akademisk stil • Skriv inte svårare än du behöver • Komplicerade begrepp när du skriver om komplicerade saker • Nivå - dina kurskamrater www. gu. se

Exempel på akademisk stil • Vi skiljer i den här boken mellan tankeskrivande och presentationsskrivande. Det första är ett informellt, utforskande skrivande där det primära syftet är att få fram idéer och komma vidare i tänkandet kring ett visst tema, medan det andra är ett skrivande som syftar till att kommunicera och presentera ett material för läsare. Det handlar inte om någon absolut åtskillnad, och övergångarna kan vara glidande. Men eftersom det trots allt handlar om skrivformer med olika karaktärer, är det lämpligt att skilja mellan dem. (Dysthe m fl, 2000, s. 39) www. gu. se

Styckeindelning • ”Det finns två sätt att markera nytt stycke: indrag och blankrad” (Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden, § 8) www. gu. se

Styckeindelningen? utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella kvalitativa intervjuer som för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan strukturerades med hjälp av ett antal frågor det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle detta för att vi skulle kunna observera både oss själva i rollen som intervjuare och informanten det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället vi beslutade vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm i de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå under vilka informanten kunde reflektera över sina svar www. gu. se

Blankrad Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar. www. gu. se

Indrag Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar. www. gu. se

”FALSKA INDRAG” Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar. www. gu. se

UNDVIK Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. www. gu. se

Kärnmening Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. www. gu. se

Tydliga samband • I Ströms undersökning av exporten poängteras det viktiga faktum att en förskjutning av transporterna mot en ökad miljövänlig profil bör ske gradvis så att exportindustrins intäkter inte minskar. Den visar också att. . . • Den = ? www. gu. se

Tydliga samband Exempel på lösning: • Upprepning I Ströms undersökning av exporten /. . . /. Undersökningen visar också. . . • Denna, dessa, detta (den här. . . ) + upprepning I Ströms undersökning av exporten /. . . /. Denna undersökning visar också. . . www. gu. se

Tydliga samband Sambandsord • Sambandsord binder ihop texten • Ger texten flyt • Visar läsaren din avsikt www. gu. se

Sambandsord • Tid - för det första - för det andra - först, sedan, därefter, till sist - när, innan • Orsak - därför att, på grund av, detta beror på att www. gu. se

Sambandsord • Jämförelse - som, i likhet med, på samma sätt, å ena sidan – å andra sidan • Motsats - men, däremot, i motsats till, trots att Tips: Synonymordbok www. gu. se

Sambandsord • Tillägg - och, också, dessutom, vidare, ytterligare (Fritt efter Skrivhandboken, Siv Strömqvist (2005) sid 92 -97) www. gu. se

Tempus • Använd presens så långt det är möjligt. • Imperfekt kan användas när du berättar vad du gjorde i din undersökning. www. gu. se

Korrekturläs • Textbindning: sambandsord, varierad meningslängd, korrekt ordföljd • Ordval - lexikon i Word. Finder • Skiljetecken: punkt, komma, frågetecken, … • APA-manualen (Google) www. gu. se

Källor/referenser • Alla källor som finns med i löpande text måste finnas i referenslistan. Omvänt ska det i referenslistan finnas enbart de verk som åberopas i texten. www. gu. se

Referenser • Respekt för tidigare forskning • Respekt för idéer och resultat • Synliggöra källor • Bygger upp din trovärdighet inför läsaren (Fritt efter Skriva för att lära och Studentens skrivhandbok) www. gu. se

Låt någon annan läsa och kommentera texten. Gör nytt utkast. Formulera problemet. Gör en preliminär layout Fyll på med text. Skriv slutmanus. Kontrollera: Fokus Formuleringar Rättskrivning Referenser Lämna texten till: Opponent Basgrupp Lärare www. gu. se

Sammanfattning Tanke Ord Mening Stycke Kapitel Hel text www. gu. se

Skrivhandböcker • • Backman, Jarl (2009). Rapporter och uppsatser Ask, Sofia (2006). Hållbara texter Dysthe, Olga m. fl. (2002). Skriva för att lära Schött, Kristina (red. ) (1998 eller senare). Studentens skrivhandbok Strömquist, Siv (2000 eller senare). Skrivboken Strömquist, Siv (1993 eller senare). Skrivprocessen Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap www. gu. se