Vga frga om knsstympning Amina Ali Mohamad Skolskterska

Våga fråga om könsstympning! Amina Ali Mohamad Skolsköterska Sandeklevsskolan

Upplägg • Definition • Klassifikationer • Förekomst globalt • Hur/när/varför • Komplikationer • Lagar internationellt/nationellt • Förekomst Sverige • Bemötande/vård • Tips

WHO Omfattar alla kirurgiska ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke medicinska skäl.

WHO klassifikationer

Typ II TYP III

Klitoris • Ett nervrikt organ • Ytter delar: Skaft, ollon och förhud • Inre delar: Skänklar med svällkroppar

Svårt att identifiera de olika formerna beroende på…. • Ålder vid ingreppet? • Vilka instrument/verktyg användes? • Var gjordes det, sjukhus, landsbygd? • Kunskap hos utföraren?

Incidens >200 miljoner 3 miljoner flickor /år 30 miljoner i riskzon 30 länder 80% typ II 15% Typ III

Country Prevalence Somalia 98% Ethiopia 74% Yemen 23% Guinea 96% Mauritania 69% Tanzania 15% Djibouti 93% Liberia 66% Benin 13% Egypt 91% Guinea. Bissau 50% Iraq 8% Eritrea 89% Chad 44% Ghana 4% Mali 89% Ivory Coast 36% Togo 4% Sierra Leone 88% Kenya 27% Niger 2% Sudan* 88% Nigeria 27% Cameroon 1% Burkina Faso 76% Senegal 26% Uganda 1% Gambia Central African Republic 24% 76% Note: Data from the Republic of the Sudan only. Data not collected from South Sudan. Source: Unicef

• Humanitarian News and Analysis a service of UN office for the coordination of humanitarian News. Yemen] FGM is believed to be performed on approximately one quarter of all girls. SANA'A, 14 November 2005. WHO (2008) prevalence 30% Unicef (2013) 97% av flickorna genomgår kks inom första levnadsmånaden.

Kurdistan Irakiska delen. In the study, there is evidence for a trend of general decline of FGM. It seems that nowadays less than 50% of the young girls are being mutilated. http: //www. stopfgmkurdistan. org/

När? • Majoriteten av flickorna stympas vid 4 -14års åldern.

Hur? • Avsaknad av: - Medicinsk utbildning - Bedövning - Sterila instrument • Enkla instrument • Enskilt eller i grupp

Varför? • Kontrollera kvinnans sexualitet • Ej religöst påbjudet • Kulturellt • Hygien/smutsigt • Kvinnlighet • Vackert underliv • SOCIAL ACCEPTANS

—I was circumcised when I was nine years old. And although I knew in advance from my older sisters that it would happen to me, how and when it would happen, was kept a secret. The ceremony was held in our house, there were a few more girls as well as me. From the outside it all looked like a festival, there were dances, drum rhythms and very tasty food. Then, one by one, they began to take us away. I will never forget the pain. https: //birdinflight. com/inspiration/project/20170606 -female-genital-mutilation-ashamiles. html Sainabou Bah, 19 years

Amie Sowe, 19. I do not remember anything about the ceremony of circumcision, I was not even a year old. About what it did to me, I only found out when I was older. I remember that I was so upset and offended by my mother that I did not talk to her for a very long time. I already knew by then that it was bad. We were told about this in school, and on television I heard more than once. I’m glad that today the operation is banned.

Kortsiktiga komplikationer • Smärta • Blödning • Infektion • Sepsis • Dödsfall

Långsiktiga komplikationer Blödningsbesvär Urinbesvär - UVI, “inkontinens” Samlagssmärtor - Vaginism, Komplikationer vid läkning Abscessbildning, keloid, cystbildning

Psykiska effekter • PTSD • Ångest/depression • Psykosexuella besvär *Vloeberghs E et al, Behrendt A et al

Förlossningskomplikationer • Förlängd förlossning • Ökad risk för postpartum blödning • Ökad risk förlossningskador/instrumentell förlossning • 30% risk att barnet dör (who 2006) *Rigmor C. Berg and Vigdis Underland. The Obstetric Consequences of Female Mutilation/Cutting: A systemic Review and Meta-Analysis. 2013

Sexuell dysfunktion - Stora delar av den erektila vävnaden finns kvar. - Sexuella dysfunktionen pga vävnadsskador men också andra faktorer.

Tänk på att. . Trygghet Berörings- och njutningshormoner Huden är vår största (njutnings)organ. Klitoris har yttre och inre delar.

Internationella lagar • Human Rights, Right to Health (1948) • Convention of Women's Rights (1994) • The Right to Life and Physical Integrity (1989) • International convention on Children's Rights (1989) • Antidiscrimination convention (1999)

Organiserat motstånd i Afrika • Afrikanska Unionen, AU, har uppmärksammat problemet med kvinnlig könsstympning genom olika avtal och deklarationer. Bland annat finns inom ramen för AU ett regionalt avtal för att stoppa könsstympning. • IAC (Inter-African Committee on traditional Practices Affecting the Health of Women and Children) bildades 1984 av en rad afrikanska kvinnor och är rådgivande organ till FN. IAC består idag av 28 nationella kommittéer i Afrika, samt 15 sektioner i Europa, USA, Kanada, Japan och Nya Zeeland, och arbetar för att avskaffa könsstympning.

Afrikanska länder som förbjuder FGM • Benin (2003) • Burkina Faso (1996) • Central African Republic (1996, 2006) • Chad (2003); • Cote d'Ivoire (1998) • Djibouti (1994, 2009) • Egypt (2008) • Eritrea (2007) • Ethiopia (2004) • Ghana (1994, 2007) • Guinea (1965, 2000) • Sudan Guinea Bissau (2011) • Tanzania (1998) Kenya (2001, 2011) • Uganda (2010) • Mauritania (2005) • Gambia (2015) • Niger (2003) • Nigeria (19992002) • Senegal (1999) • Somalia (2012) • South Africa • • • Togo (1998) • Zambia (2005, 2011)

Majoriteten vill att traditionen upphör 67% United Nations Children’s Fund, Female Genital Mutilation/Cutting: A global concern, UNICEF, New York, 2016. 63 %

Sverige • 38 000 Kvinnor • 7 000 under 18 år • 19 000 riskpopulation *Socialstyrelsen (2015) Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning – en uppskattning av antalet; www. socialstyrelsen. se/publikationer 2015/2015 -1 -32

År 2015 Socialstyrelsen rapport där de på uppdrag av regeringen har gjort en uppskattning av förekomsten av kvinnlig könsstympning och storleken på riskgruppen. Enligt rapporten uppskattas att närmare 38 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha varit utsatta för könsstympning, varav cirka 7000 är flickor under 18 år. Riskpopulationen 19 000 flickor har uppskattats genom en beräkning av antalet flickor med en moder som är född i ett land där könsstympning är vanligt förekommande. Alla flickor i riskpopulationen befinner sig inte i riskzonen för att bli utsatta för könsstympning.

Prevalens/capita Land Sverige Norge England Frankrike Tyskland USA Population Total FGM / 100 000 9. 7 m 38. 000 5. 1 m 17. 500 60. 8 m 120. 000 66. 6 m 65. 000 80. 7 m 60. 000 320. 2 m 120. 000 390 343 197 97 74 37

Lag (1982: 316) med förbud mot könsstympning av kvinnor "Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. "

Lagen i Sverige • 1982: Förbud mot könsstympande ingrepp • 1999: Skärpning av lagen En person kan dömas i Sverige för brott mot lagen, även om brottet begåtts utomlands. • För försök, förberedelse och stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott döms till ansvar enligt kap 23. brottsbalken

Anmälningar/fällande domar • 89 anmälningar i Sverige • 3 fällande domar (2006, 2018) • 50 fällande domar inom EU. • 2 -15 år fängelse

Domar • År 2006 dömdes en 41 -årig man till två års fängelse för att ha könsstympat sin dotter i sitt hemland. Föräldrarna låg i vårdnadstvist. • Samma år dömdes en 42 -årig kvinna till tre års fängelse för könsstympning och grov kvinnofridskränkning av sin dotter. • I båda fallen var det flickorna som slog larm

Intimkirurgi På en privat klinik i Stockholm • Förminskning inre blygdläppar (lokalbedövning) 18. 000 • Förminskning inre blygdläppar + förminskning av klitoriskappa (lokalbedövning) 23. 000 -25. 000 • Förminskning inre blygdläppar + förminskning av klitoriskappa (lokalbedövning + sedering) 28. 000 -32. 000 • Förminskning av yttre blygdläppar (lokalbedövning) 18. 000 -24. 000

Anmälningsskyldigheten/plikten • Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. • Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga (skola, hälso- och sjukvård och tandvård till exempel) är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. • Socialtjänstlagen (So. L) http: //www. socialstyrelsen. se/barnochfamilj/barnochungaisocialtj ansten/anmalanarbarnfarilla

Sex- och samlevnadsundervisning • Relationer • Anatomi (slidkrans, KKS) • Kroppskännedom • Vara tillgänglig vid ytterligare frågor/funderingar

Att tänka på • Ej automatisk tillit till vården • Befarar vår okunskap/reaktion • Skapa trygghet Man behöver avdramatisera frågan om könsstympning i mötet utan att för den skull bagatellisera den.

Våga fråga • Diskriminerande? • När ska jag fråga? • Vem ska jag fråga? • Vad ska jag fråga? • Hur ska jag fråga? • “Jag vet att omskärelse av kvinnor är vanligt i ditt hemland, och eftersom jag vet att sådana här problem kan uppstå efter omskärelse funderar jag på. . . ” • Vad gör jag med svaret?

BB/MVC • Samma information som till alla kvinnor • Om akut defibulerad/öppningsoperation vid förlossning, informera om annorlunda miktionsstråle • Informera om svensk lagstiftning. Öppna upp till dialog kring traditionen. Dokumentera att information är given.

Amel-mottagningen/Amelprojektet • Dr Meri Liljegren 2003 • Förfråga från HSN • Ca 150 patienter/år • Ej remisskrav • Medicinsk/kirurgisk behandling • Samtalsbehandling • Intyg

BVC • Använd tolk • Lämplig tidpunkt i samband med 6 månaders kontrollen • www. rikshandboken-bhv. se • Men tidigare om planerad resa • UVI, miktions besvär, förstoppning • Använd ordet omskärelse • Informera om lagen och anmälningsplikten. • Vårdnadshavare är alltid ansvarig.

Checklista för samtal om kvinnlig könsstympning! • Tänk att på att använda ordet omskärelse vid samtal med flickan/kvinnan • ”Jag vet att omskärelse av kvinnor är en tradition i ditt hemland och jag vet att problem kan uppstå efter omskärelse ” ”visa eventuellt” klipptecknet med handen” • Vet du om du är omskuren? • Tar det lång tid för dig att kissa? • Har någon tittat i ditt underliv? • Har du besvär som du själv tror kan vara orsakade av omskärelsen?

Observant på • Flicka som sitter länge på toaletten • Täta toalettbesök • Luktar urin • Undviker att dricka • Undviker idrottsundervisning • Förändring i beteende efter resa till hemlandet • Huvudvärk/mag-/menssmärta

Vad kan jag göra • Föreslå kontakt hos; ungdomsmottagningen/gynekologmottagningen (hjälp till med att skriva egen remiss) • Följa med som stöd • Samtalskontakt • Erbjuda gynekologisk undersökning, dokumentera det du ser • Erbjuda öppningsoperation • Smärtlindring

Lästips • Kvinnlig könsstympning – ett stöd för hälso-och sjukvårdens arbete (2016) • Internetmedicin. se • Bok: Kvinnlig könsstympning (Gothia) Elisabeth Ubbe mail: senada. lovic@gothiafortbildning. se

Lästips • Socialstyrelsen – Webbutbildning • https: //utbildning. socialstyrelsen. se/enrol/index. php? id=35 • Hedersfortryck. se • Origostockholm. se

Tips • http: //idil. se/ • Hela blomman (Facebook) • (http: //www. f-risk. org/) • http: //www. desertflower. se/konsstympning/#fgm

TACK

Amina Ali Mohamad Skolsköterska Sandeklevsskolan amina. ali. mohamad@grundskola. goteborg. se