Vga frga Utbildning i vld i nra relation
Våga fråga! Utbildning i våld i nära relation Anette Eriksson Ingela Widell jan 2016
Våld i nära relation – olika begrepp • Kvinnofrid • Våld i nära relationer • Mäns våld mot kvinnor • Våld i samkönade och HBTQ relationer • Hedersrelaterat våld
Vad är våld i nära relation? ”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. ” FN: s definition av våld mot kvinnor
Vad är våld i nära relation? • Fysiskt våld • Psykiskt våld • Sexuellt våld • Materiellt våld En breddad våldsdefinition är viktig för att synliggöra våldet
Ett omfattande samhällsproblem som drabbar främst kvinnor 17 100 polisanmälda fall där förövaren var i nära relation med offret (2014) 76 000 kvinnor utsatta för sexualbrott (2014) Mörkertalet för våld i nära relationer beräknas till omkring 80% Källa: BRÅ 2014
Ställ frågan om våld! Sjukvården kan möjliggöra för våldsutsatta personer att få hjälp genom att rutinmässigt fråga om våld
Hälso- och sjukvårdens ansvar Hälso- och sjukvården ska: • Ha rutiner för att utveckla och säkra kvaliteten med våldsutsatta och barn som bevittnat våld • Ha rutiner för hur anmälningsskyldigheten om barn som far illa skall göras • Rutiner för skyddat id • Samverka med övriga aktörer • Dokumentera • Informera om vad vi kan hjälpa till med (SOSFS 2014: 4)
Våldets mekanismer - varför är det så svårt att lämna en våldsam relation? Normaliseringsprocessen: Med tiden börjar den våldsutsatta betrakta våldet som ett förväntat och i viss mån accepterat inslag i vardagen. Uppbrottsprocessen: Det finns en risk för ökat, värre och tätare våld ju längre man lever i det.
Våldets mekanismer - ansvarsförskjutning Ansvarsförskjutning hindrar förövare att bryta sitt våldsamma beteende Ansvarsförskjutningen hindrar omvärlden att se våldet Den utsatta tar ofta på sig skulden för våldet och skyddar förövaren
Indikationer på våldsutsatthet • Bakom de flesta symtom kan våldsutsatthet gömma sig • Om barnmisshandel sker - blir kvinnan utsatt för våld? • Om djurmisshandel sker - utsätts andra i familjen för våld? • Patienten vägrar undersökning eller har svårighet med att genomgå rektalpalpation • Mångbesökare
Indikationer på våldsutsatthet • Oförmåga att vistas i trånga utrymmen, MR, CT • Uppgiven orsak till skadan stämmer inte överens med skadans utseende • Kvinnan har väntat länge med att söka vård • Våld i nära relationer kan vara dold bakomliggande orsak till en del sjukskrivningar Mer exempel på iakttagelser finns på Ltkalmar. se
Mäns våld mot kvinnor – uppmärksamma särskilt • • Unga kvinnor/gravida kvinnor Kvinnor med minderåriga barn Äldre kvinnor Mångbesökare Funktionshindrade kvinnor Missbrukande kvinnor Samkönade relationer Hedersrelaterat våld
Bevittna våld = upplevt våld Barn är särskilt utsatta!
Barn som far illa • Fysisk misshandel eller hot om misshandel • Psykiskt våld: att barn upplever våld i sin när miljö genom att se, höra och/eller känna • Sexuella övergrepp • Bristande omsorg: gäller alla aspekter av ett barns fysiska hälsa och utveckling • Psykisk försummelse: är när barnets psykiska hälsa skadas eller äventyras
Anmäl när barn far illa! Har du fått kännedom om att barn far illa? Anmäl genast till Socialnämnden Rådfråga polis eller socialtjänst anonymt Mer om hur du gör på Ltkalmar. se Anmälan om barn som far illa finns även i Cosmic
Hedersrelaterat våld och förtryck • Utförs kollektivt • Är i vissa fall socialt accepterat inom en begränsad gemenskap • Finns i många kulturer och i de flesta religioner • Ofta välplanerat • Både flickor/kvinnor och pojkar/män kan utsättas • Riktar sig mot den som öppet utmanar eller trotsar normer.
Vem är förövaren? Förövaren ansvarar själv för sitt eget agerande! Behöver få hjälp utifrån för att bryta sitt reaktionsmönster och hitta verktyg för sin aggression Våldet utövas av män från alla samhällsskikt
Våga fråga!
Våga fråga om våld! Tänk på: • • • Ställ frågan när den utsatta är ensam Ställ öppna frågor Fråga på ett empatiskt och icke dömande sätt Var varsam med hur våldet beskrivs genom att inte använda för starka ord – den utsatte behöver känna igen sig Gör frågan till en rutin – människor tar inte illa upp
Våga fråga om våld! Exempel på frågor: ”Det är vanligt att kvinnor har erfarenhet av att bli utsatta för våld och hot och det ger effekter på hälsan. Därför har vi börjat fråga alla rutinmässigt om detta. Är det okej? ” ”Lever du i en trygg miljö? ” ”Har du blivit utsatt för våld av någon i din familj? ”
Hur och vad ska vi göra? Bra bemötande och professionellt omhändertagande Enskilt möte, även för de unga vid misstanke om hedersrelaterat våld Identifiera våldsutsatthet. Våga fråga om våld! Om barn finns i familjen gör en anmäl till socialtjänsten
Hur och vad ska vi göra? Erbjud inläggning, samverka med andra Ge information om vart den våldsutsatta kan vända sig Ge information om var mannen kan få hjälp Dokumentera under sökordet ”Våldsutsatthet” Använd checklistan som finns på Ltkalmar. se!
Mer information finns på Ltkalmar. se/for-vardgivare/vald-i-nara-relation • • • Länkar till utbildningsmaterial, filmer och litteratur Checklistor för omhändertagandet av våldsutsatt Information om dokumentation Samverkan Diagnoskoder
Diskutera tillsammans! Åtta utbildningsfilmer: Att ställa frågan om våld (välj den film som passar din verksamhet) Film: Barn som far illa – om anmälningsskyldighet
Exempel på diskussionsfrågor Vilka fördelar finns det med att ställa frågan om våldsutsatthet till alla patienter? Hur bemöter man patienter som blir upprörda av att få frågor om våld? Vad kan det bli för olika reaktioner på frågan om våldsutsatthet? Hur skulle du själv reagera om du var patient?
Kontakta gärna oss om ni vill veta mer! Samordnare våld i nära relation: Anette Eriksson Sjuksköterska, Västervik 0490 - 860 91 anette. eriksson 2@ltkalmar. se Ingela Widell Kurator, LSK Kalmar 0480 - 811 77 ingela. widell@ltkalmar. se
- Slides: 26