Periodiska systemet Grupp 1 Alkalimetallerna Har 1 valenselektron

Periodiska systemet • Grupp 1 Alkalimetallerna. Har 1 valenselektron. Reagerar häftigt med vatten. T. ex. natrium och väte. • Grupp 2 Alkaliska jordartsmetaller. Har 2 valenselektroner. Reagerar häftigt med syror. T. ex. kalcium och magnesium. • Grupp 7(17) Halogenerna. De har 7 valenselektroner. Reagerar mycket lätt med andra ämnen och bildar ofta salter. Har en stickande lukt. Har färg i gasform. T. ex. Fluor och klor. • Grupp 8 (18) Ädelgaserna. Har fullt yttre skal. Reagerar ogärna. T. ex. helium och neon.

Atomnummer • • I periodiska systemet En karta över alla kända grundämnen Alla atomer har ett atomnummer Atomnumret talar om hur många protoner det finns i atomkärnan

Masstal • Antalet neutroner och protoner sammanlagt. Det ökar med stigande atomnummer eftersom ju större atom desto fler neutroner finns det i kärnan.

Grupper De lodräta raderna i periodiska systemet anger antalet valenselektroner

Atomen • Är neutral d. v. s. det finns alltid lika många protoner som elektroner i en atom • Elektroner är negativt laddade • Protoner är positivt laddade • Neutroner är neutrala

Period De vågräta raderna talar om antalet skal , K, L, M, N, O, PQ

Atom • I mitten av atomen finns en atomkärna. • Atomkärnan består av protoner (positivt laddade) och neutroner (ingen laddning, neutral). • Runt om kärnan kretsar elektroner (negativt laddade) • Det finns lika många protoner (positiva laddningar) som elektroner (negativa laddningar) i en atom. • Laddningarna tar alltså ut varandra och gör så att atomen i sin helhet är elektriskt neutral.

Väteatom, H +

Heliumatom (2 protoner, 2 neutroner och 2 elektroner)

Kolatom (6 protoner, 6 neutroner och 6 elektroner)

Zinkatom

molekyler • Två eller flera atomer som sitter ihop • Vanliga molekyler: H 2 O, CO 2 O 2, N 2 • Siffran talar om hur många av atomslaget som sitter i hop

Molekyl • När ett grundämne är bundet till ett annat grundämne kallas gruppen (den kemiska föreningen) för en molekyl. + - + De gemensamma elektronerna kretsar då runt båda atomkärnorna

Vatten, H 2 O Syre (O) Väte (H)

Vatten, H 2 O + - -- + - 2 väteatomer, 2 H -- -- ---- Syreatom, O -- Vattenmolekyl, H 2 O + - ---- -- -- + -

Metanmolekyl, CH 4 + - 4 st Väteatomer, H - -- --+ - -- -- Kolatom, C -+ - -- + -

Syrgas, O 2 -- -- ----- -- Dubbelbindning två elektroner kretsar runt båda atomkärno

Kemiska beteckningar för molekyler • Varje atom betecknas med sitt kemiska tecken • Antal atomer betecknas efter atomens kemiska tecknet – CO 2 (koldioxid) – CH 4 (metan) • Antal molekyler betecknas innan molekyl beteckningen – 2 CO 2 – 3 CH 4

VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD PÅ 2 O OCH O 2? • 2 O betyder att det finns två syreatomer. • O 2 betyder att syreatomerna sitter ihop i en kemisk förening, molekyl.

VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD PÅ 2 O OCH O 2? • 2 O betyder att det finns två syreatomer. • O 2 betyder att syreatomerna sitter ihop i en kemisk förening, molekyl.

Kemisk reaktion • Nya ämnen bildas genom att molekylerna sätts ihop eller tas isär. • Atomerna försvinner aldrig! Lika många atomer finns innan och efter reaktionen. • En kemisk reaktion kan beskrivas med en reaktionsformel Ämne + Ämne Nytt Ämne

Kemisk reaktion Knallgas + värme bildar vatten O 2 + 2 H 2 O

Kemisk reaktion mellan magnesium och syre

Kemisk reaktion mellan järn och svavel REAKTIONSFORMEL När man skriver en reaktionsformel använder man ämnenas kemiska tecken. Fe + S Fe. S

OBS! • Det ska alltid finna lika många atomer av varje grundämne på båda sidor om pilen! • En järnatom + en svavelatom en järnsulfidmolekyl • Fe. S Fe + S

Reaktionsformel steg för steg Om vi vill skriva reaktionsformeln för järn (Fe) och svavel (S) går vi tillväga på följande sätt: • Steg 1: Fe + S – Skriv de ämnen du har från början (Fe och S) – Sätt ett plustecken mellan ämnena. • Steg 2: Fe + S – Rita en pil efter ämnena • Steg 3: Fe + S Fe. S – Till höger om pilen skriver du det eller de ämnen som bildats.

Reaktionsformler • Reaktionsformeln för när magnesium brinner i syre: • 2 Mg + O 2 2 Mg. O • Varför ser formeln ut så?

Svaret kommer här. . • 2 Mg + O 2 2 Mg. O • Syre förkommer i luft som en gas, syrgas, vilket betyder att syret är bundet till ett annat syre. • Syrgas består av syremolekyler och ska därför skrivas O 2. • Vid reaktionen delar syremolekylen upp sig till två syreatomer

Fortsättning. . 2 Mg + O 2 2 Mg. O • Syreatomerna förenar sig sedan med varsin magnesiumatom. • Nytt ämne som har bildats kallas magnesiumoxid (Mg. O).

• 2 Mg + O 2 2 Mg. O • Eftersom syret har två stycken syreatomer som sitter ihop i en molekyl på vänster sida om pilen så måste det finnas med två syreatomer även på höger sida om pilen. • För att det ska vara jämvikt och reaktionen kunna äga rum måste det finnas lika många magnesiumatomer som syreatomer, eftersom att det är syret och magnesiumet som reagerar. • Därför sätter man dit en 2: a framför Mg.

En annan kemisk reaktion

Joner- hur bildas de? • Om atomer krockar så flyttar elektroner över från en atom till en annan och elektriskt laddade joner bildas.

Vad är Joner • Joner är partiklar med en elektrisk laddning. • Skapas genom att en atom antingen tar upp eller avger elektroner (e-). • En positiv jon bildas genom att en atom avger en eller flera elektroner. • En negativ jon bildas genom att en atom tar upp en eller flera elektroner. • Exempel på joner är: – Li+ Litiumjon – laddning 1+ – Mg 2+ Magnesiumjon – laddning 2+ – Cl. Kloridjon – laddning 1– O 2 Oxidjon – laddning 2 -

Positiva joner • Atomer med få valenselektroner (elektroner i sitt yttersta skal) kan släppa iväg de elektronerna och få en ädelgasstruktur. • Då bildas positiva joner eftersom de har fler positiva protoner i kärnan än negativt laddade elektroner i skalen. L M K L K 11 p+ Natriumatom 11 p+ Natriumjon, Na+ + 1 elektron

Negativa joner • Atomer med många valenselektroner (elektroner i det yttersta skalet) kan ta upp elektroner och få ädelgasstruktur. • Då bildas negativa joner eftersom de har fler negativt laddade elektroner i skalen än positivt laddade protoner i kärnan. L L K K 11 p+ Syreatom + 11 p+ 2 elektroner Oxidjon, O 2 -

Sammansatta joner • Det är inte bara atomer som kan släppa iväg eller ta upp elektroner. Det kan även hela molekyler – sådana kallas för sammansatta joner. • En av de vanligaste är hydroxidjonen, OH-. Den består av en syreatom och en väteatom som tillsammans har en extra elektron och därmed laddningen 1 -.

Jonbindning • Joner med motsatt laddning kan bilda ämnen med väldigt starka bindningar – jonbindningar. • Salter är exempel på ämnen som hålls ihop med hjälp av jonbindningar. • Salter är därför ofta hårda kristaller med höga smältpunkter. • Vanligt koksalt (natriumkklorid) måste värmas till 801 ºC innan det smälter.

Vanliga joner i salter… Vanliga positiva joner i salter • • Natriumjon, Na+ Kaliumjon, K+ Kalciumjon, Ca 2+ Järnjon, Fe 2+eller Fe 3+ Vanliga negativa joner i salter • • Kloridjon, Cl. Nitratjon, NO 3 Sulfatjon, SO 42 Karbonatjon, CO 32 -