DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET BIOLOGISK PSYKOLOGI Biologisk psykologi omfattar

DET BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

BIOLOGISK PSYKOLOGI Biologisk psykologi omfattar både kropp och ”själ” Vad sitter egentligen själen? Människan som en fysisk varelse Handlar i första hand om människans nervsystem (inklusive hjärnan). Läran om nervsystemet kallas neurologi. Inom biologisk psykologi behandlas den del av neurologin som har direkt koppling till tankar, känslor och beteenden.

NERVSYSTEMET - NERVCELL http: //www. 1177. se/Skane/Tema/Kroppen/Nervsystemet-ochsinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/

NERVSYSTEMET Information skickas vidare genom nervcellen via elektriska impulser. Det finns en klyfta mellan varje nervcell (synapsklyftan), där signalen omvandlas till en kemisk signal istället. Den elektriska impulsen släpper ut signalsubstanser (transmittorsubstanser) – beroende på vilken substans har de olika funktioner NERVCELL

NERVSYSTEMET SIGNALSUBSTANS Dopamin –Låga halter i basala ganglierna kan leda till muskelsjukdomen parkinsons sjukdom (muskelstelhet). Höga dopaminhalter i samma område leder till en annan muskelsjukdom som kallas huntingtons sjukdom (danssjuka) (ofrivilliga kroppsrörelser). För höga halter i det limbiska systemet förknippas med den psykiska sjukdomen schizofreni. Höga halter av dopamin i samma system kan även framkalla lyckokänslor och lustkänslor. Många droger har sin verkan där. hjärnans belöningssystem, kontrollerar njutning, frisätts när vi äter, dricker, har sex, motionerar, lyssnar på musik. Seratonin – påverkar rädsla aggressivitet och impulsivitet, reglerar stämningsläge och depressioner, låg dos aggressiv och impulsiv, hög dos lugn och glad, Azetylkolin – används av det parasympatiska nervsystemet Noradrenalin - vakenhet och rädsla, används av det sympatiska nervsystemet Depression verkar en obalans råda mellan system som använder transmittorsubstanserna noradrenalin, seratonin och dopamin.

NERVSYSTEMET - DROGER http: //www. hjarnguiden. se/index. php? option=com_content&view=article&id= 56&Itemid=30 På denna länk kan ni se vad som händer med hjärnan vid ett beroende, tex kokain som frisätter dopamin och kan få en känsla av eufori (dopamin viktig för hjärnans belöningssystem), eller när ni röker och nikotinet ger en kick – har samma funktion som acetylkolin som verkar triggande, och i korta loppet kan nikotin verka koncentrationshöjande men i långa loppet är det cancerframkallande. Kolla in och se vad alkohol gör med er!

NERVSYSTEMET Nervsystemet länkar samman kroppens delar till en helhet och tack vare den information som färdas längs med nervsystemet blir du en del av omgivningen Exempelvis att kunna läsa – nervsystemet koordinerar dina ögonrörelser så att du kan läsa texten. Ögonen registrerar bokstäverna och informationen når din hjärna som kodar orden, som i sin tur sätts samman till meningar. Meningarna bearbetas slutligen till ett innehåll som hjärnan (du) förhåller sig till, vilket skapar ett beteende eller en känslomässig reaktion. Nervsystemet består av olika system som har skilda funktioner i olika delar av kroppen.

Nervsystemet Centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) Perifera nervsystemet (Nerverna utanför hjärnan och ryggmärgen) Det somatiska nervsystemet (viljestyrt) Det autonoma nervsystemet (icke viljestyrt) Sympatiska nervsystemet (aktiverar kroppen för kamp eller flykt) Parasympatiska nervsystemet (lugnar ner kroppen)

NERVSYSTEMET CENTRALA Centrala nervsystemet: Omfattar nervcellerna i hjärna och ryggmärg Hjärnan skapar beslut om när, hur och vilka kroppsdelar som ska röra sig. Ryggmärgen: en omkopplingsstation för de nervbanor som löper till och från hjärnan. Vissa beslut tas av ryggmärgen, tex vid smärtförnimmelse (bränner handen då reagerar ryggmärgen)

NERVSYSTEMET PERIFERA Perifera nervsystemet: nervcellerna som befinner sig utanför hjärnan och ryggmärgen Tack vare detta system kan vi få information från utsidan och kan skapa ett gensvar via våra muskler Det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet samarbetar, tex när vi läser – informationen från våra sinnen (ögon) färdas via nervcellerna till ryggmärgen som fungerar som en omkopplingsstation. Perifera nervsystemet kan delas in i det somatiska nervsystemet och det automatiska nervsystemet.

http: //www. 1177. se/Skane/Fakta-ochrad/Sjukdomar/Polyneuropati-en-sjukdom-i-flera -nerver/? ar=True

NERVSYSTEMET – DET SOMATISKA NERVSYSTEMET Det somatiska nervsystemet: viljestyrt (kan styra det med vår vilja) Innehåller sensoriska nerver som skickar information från syn, hörsel, lukt, smak, känsel till ryggmärgen och hjärnan. Innehåller även motoriska nerver som skickar information från hjärnan och ryggmärgen till muskler som styr frivilliga rörelser. Det somatiska nervsystemet gör att jag kan uppfatta och svara på min omgivning – tex när jag läser är ett samarbete mellan sensoriska nerver i mina ögon som skickar impulser till hjärnan, och motoriska nerver som gör att jag kan flytta på mina ögon och följa texten.

NERVSYSTEMET – DET AUTONOMA NERVSYSTEMET Det autonoma nervsystemet: icke viljestyrt (kan inte styra det med vår vilja) Kontrollerar insidan av kroppen och de inre organen, såsom hjärta och andning, eller matsmältning. Detta system är involverat i hur vi mår emotionellt, motivation, stress Det autonoma nervsystemet kan delas in i det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet.

NERVSYSTEMET – DET SYMPATISKA NERVSYSTEMET det sympatiska nervsystemet: aktiverar kroppen i stressfyllda situationer Detta nervsystem förbereder kroppen för kamp eller flykt. Det förbereder kroppen för att kunna hantera den stressiga situationen tex hjärtat slår snabbare så att musklerna kan få mer blod, pupillerna vidgas så att de kan ta in mer ljus och förbättra synen, saktar ner matsmältningen så att blodet kan åka till musklerna, ökar andningen. Signalsubstans: noradrenalin

NERVSYSTEMET – DET PARASYMPATISKA NERVSYSTEMET det parasympatiska nervsystemet: Lugnar ner kroppen efter stressfylld situation Hjärtat slår långsammare, andningen lugnar ner sig, matsmältning börjar fungera, pupillerna dras samman. Det sympatiska och parasympatiska nervsystemet samarbetar och håller kroppen på en balanserad nivå. Bägge systemen behövs även vid situationer och beteenden som inte kräver en sabeltandad tiger, tex vid samlag där det parasympatiska nervsystemet skapar erektion hos mannen och det sympatiska nervsystemet skapar ejakulation. Signalsubstans: acetylkolin

https: //foodbyamanda. wordpr ess. com/2015/03/14/ut-med- / eat-go-in-med-eat-and-stay

HJÄRNAN http: //www. 1177. se/Skane/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-ochnerver /

HJÄRNAN - HJÄRNSTAMMEN Hjärnstammen: Primitiv del av hjärnan. Hjärnstammen innehåller viktiga områden som bland annat styr kroppens hormonsystem, andning, hjärtverksamhet, kroppstemperatur, ämnesomsättning och vakenhet. Påverkas utav alkohol - akut alkoholförgiftning kan leda till att andning upphör. Thalamus – en omkopplingsstation - All information från våra sinnen, utom luktsinnet som når storhjärnan, färdas via thalamus, som skickar vidare den till lämpliga ändstationer (skador i thalamus kan innebära förvirrande sinneserfarenheter, tex hallucinationer) RAS (retikulära aktiveringssystemet) - reglerar hjärnans aktivitetsgrad. Betydelsefull för sömn, medvetenhet och koncentration. I olika situationer kräver olika grader av vakenhet – vakenhetsgraden regleras beroende på vi skall sova eller vakna. Vid koncentrationsproblem är RAS inställt på en nivå som inte stämmer överens med situationens krav. Hindrar även viss information att gå vidare för att hjärnan inte skall bli överbelastad.

HJÄRNAN - LILLHJÄRNAN Lillhjärnan: är en viktig del av det motoriska systemet – viktig för balans och finreglering av våra rörelser, samt kroppshållning Den tar emot information från våra sinnen och andra organ och samordnar det motoriska systemet (information kommer från storhjärnan om vilka viljestyrda rörelser som skall göras) och korrigerar eventuella avvikelser mellan planerad och utförd rörelse – rörelserna blir mer finstämda Vid kraftiga alkoholpåverkan gör sig lillhjärnan viktiga funktion sig påmind. Då blir lillhjärnans samordnande funktion mer eller mindre utslagen Skador på lillhjärnan kan resultera i hackiga rörelser, och exempelvis svårigheter med att gå

Storhjärnan Hjärnbalken Thalamus Hypothalamus Amygdala

HJÄRNAN – (CEREBRUM) STORHJÄRNAN storhjärnan (cerebrum): består av två halvor som styr varsin kroppshalva. Hjärnhalvornas nervtrådar korsas och går till respektive kroppshalva. Detta innebär att vänster hjärnhalva tar emot information från och styr höger kroppshalva, på samma sätt är höger hjärnhalva sammanlänkad med vänster kroppshalva, t. ex. vänster hjärnhalva knyter höger hand. Höger och vänster hjärnhalva kommunicerar med varandra genom bryggan som sammanbinder dem – hjärnbalken. Den består av miljoner nervtrådar som gör storhjärnan till en samverkande enhet. Hjärnhalvorna har olika funktioner.

HJÄRNAN – (CEREBRUM) STORHJÄRNAN Vänster hjärnhalva: vänster hjärnhalva är duktig på att hantera språket och på att analysera och organisera. höger hjärnhalva: Höger är känslosam, musikalisk, påhittig, och vi använder den när vi läser kartor eller talar om för någon hur man hittar till den där gatan som ligger fyra kvarter bort. talförmåga rumslig förmåga läsförmåga känslor skrivförmåga kreativitet matematisk förmåga musikalitet

HJÄRNAN – (CEREBRUM) STORHJÄRNAN Hjärnbarken (cortex): består av storhjärnans skal. Detta lager består av en 3 -6 millimeter tjock ansamling av nervcellkroppar och är den del av hjärnan som har utvecklats senast under evolutionen. Hjärnans veck kallas för vindlingar (skallbenet har inte hängt med utan hjärnbarken har veckats sig). Hjärnbarken tar hand om hjärnans mest avancerade funktioner. Bakre delen fungerar som en mottagare av syn-, hörsel-, känselintryck. Främre delen är verkställande och viktig för personligheten. Hjärnbarken består av grå hjärnsubstans och innanför detta finner vi vit substans (därför att nervtrådarna är täckta utav vita myelinskidor).

HJÄRNAN – STORHJÄRNAN Limbiska systemet (storhjärnan) bananlikande struktur – avgörande för minne och känslor. Här befinner sig ett antal nervcellskärnor: Hippocampus och mamillarkroppen är viktiga för minnet. Om dessa kärnor skadas får det konsekvenser förmågan att lagra nya minnen (förbindelsen bryts mellan korttidsminnet och långtidsminnet. Vi minns alltså inte det vi gör. Hypothalamus är en struktur som styr det autonoma nervsystemet. Den är något av hjärnans överlevnadscentral, kungen över hunger, sexualitet, kamp och flykt. Accumbenskärnan tillsammans med hypothalamus är intressant angående drogberoende – dessa nervcellskärnor verkar vara viktiga för lyckokänslor och utgör sk belöningstrukturer. Att stimulera dessa – hjärnan vill bara ha mer och mer. Amygdala: använder sig av noradrenalin. Denna del av hjärnan ingår i hjärnans alarmsystem och håller utkik efter signaler som tyder på att det är fara och färde. Utan amygdala hade du inte kunnat hoppa undan i sista stund om man upptäcker att en bil håller på att köra på dig. Aggression och rädslor. Sannolika skador i amygdala försvinner känslornas färg, upplever det som om man vore levande död.

HJÄRNAN – SYSTEMET DET LIMBISKA http: //www. mhhe. com/biosci/ap/ mediaphys 2_inprogress/data/ne rvous/041/index. html

HJÄRNAN – STORHJÄRNANS LOBER Hjärnbarken (cortex) är indelad i olika lober: Pannlob, tinninglob, hjässlob och nacklob Loberna har olika ansvarsområden Brocas area Wernickes area

STORHJÄRNAN Pannloben: bakre delen styr kroppsrörelser (viljestyrda muskelrörelser), skador leder till förlamningar. Brocas area, denna del viktig för språkförmågan – att verkställa språket, att tala. Skador i Brocas area på vänster hjärnhalva leder till motorisk afasi, vilket innebär att det blir svårt att prata. Talet blir trögt och telegramliknande. Högersidiga skador däremot leder till att talet blir robotliknande (saknar melodi). Främre delen av pannloben betydelsefull för vår ”mänskliga intelligens”. Kan resonera i tid och rum. Problemlösningsförmågan blir nedsatt vid skador här. Nedre delen av främre pannloben gör att vi kan kontrollera våra känslor. Det är denna del av hjärnan som står för impulskontroll. Det är viktigt att kunna ta hänsyn till långsiktiga konsekvenser. Om du blir riktigt förbannad på någon får du kanske list att klappa till personen i fråga (impuls) med din förmåga att fundera över konsekvenserna leder till impulskontroll. Detta är viktigt för att kunna fungera i ett samhälle.

HJÄRNAN – STORHJÄRNANS LOBER Nackloben: syncentrum. Den registrerade informationen från ögonen färdas hit. Den bild som projiceras på näthinnan återskapas i synbarken. En skada i denna del leder ofta till att synen försvinner utan att det är fel på ögonen (ögonen har ingenstans att sända sin information). Bilden skapas genom att olika delar av hjärnbarken bearbetar och tolkar informationen så den blir begriplig. Det finns ett område i hjärnan specialiserat på att känna igen ansikten. Prosopagnosi – känner ej igen ansikten.

HJÄRNAN – STORHJÄRNANS LOBER Tinningloben: hörselcentrum. Hörselorganen skickar information till ett område i tinninglobens hjärnbark och skador kan leda till att man blir döv även om öronen fungerar. Skador på Wernickes area (vänstra sidan)- drabbas man av sensorisk afasi som innebär att man blir ”orddöv” - förstår inte vad andra säger. En skada i Wernickes högra area får istället följden att melodin i talet inte uppfattas. När vi pratar betonar vi vissa ord eller uttrycker intresse, glädje, ilska genom att använda olika tonfall (hör entoniga robotar). Skador i en annan del av tinningloben som bearbetar synen (som kommer via nackloben) leder till att man inte kan uppfatta rörelser, världen blir då som stillbilder som byts med jämna mellanrum. Kan t. ex. inte hälla upp en kopp kaffe utan att spilla.

HJÄRNAN – STORHJÄRNANS LOBER Hjässloben Centralfåran – längs med centralfåran finns ett sensoriskt område som tar emot känslointryck från kroppen, skador leder till känselbortfall (känslointryck och smak)

SPEGELNEURON När man tittar på något och kan bokstavligen känna själv hur det är, att kunna känna glädje eller sorg, eller avsky genom att titta på andra, se på en film och leva sig in i rollen. En spegelneuron som inte kan skilja på att göra eller att se. Spegelneuron anger impulser när vi utför en handling och de avger impulser när vi ser en annan individ utföra en handling. På så sätt kan man säga att denna typ av nervcell speglar andras handlingar som om man själv utförde dem. De aktuella nervcellerna befinner sig i brocas area samt i undre delen av hjässloben. Att kunna leva sig in i en annans situation När man har autism är det svårt att förstå vad andra vill eftersom det ibland kräver att man läser av andras ansiktsuttryck och det har visat att ju svårare autism desto färre spegelneuroner. De som är duktiga på att läsa av ansiktsuttyck har många aktiva spegelneuroner.

HJÄRNAN KONTRA MILJÖ Om en gravid kvinna dricker alkohol under graviditet kan fostret drabbas av hjärnskador Nyfödda barn som masseras och blir smekta på regelbunden basis visar på snabbare neurologisk utveckling Kronisk alkoholism skadar kroppen att skapa nya nervbanor – påverkar inlärning, minne och andra kognitiva funktioner.