Karlskoga Folkhgskola Ett flexibelt vrme och ventilationssystem En

Karlskoga Folkhögskola Ett flexibelt värme- och ventilationssystem En fallstudie inom projektet Samverkan för hållbara byggnader i en koldioxidsnål ekonomi

Agenda 1. 2. 3. 4. 5. Fastighetsnätverket och fallstudie Syfte och mål Potential till energieffektivisering Bakgrund Resultat • Åtgärdsförslag • Energieffektivisering • Lönsamhet 6. Slutsatser 7. Nästa steg 8. Var finns mer underlag?

Syfte och mål • Kartläggning av potential till energieffektivisering genom anpassning av värme- och ventilationssystemet • Potential till energieffektivisering för tre olika nivåer på omfattning (lågt, normalt, högt) • Framtagande av beslutsunderlag

Potential till energieffektivisering • Problem med värme- och ventilationssystem sedan tidigare • Systemen jobbar mot varandra • Besparingspotential el: • Besparingspotential värme: • Minskad CO 2 -utsläpp: 44, 4 MWh/år 352 MWh/år 396 MWh/år 37, 8 ton CO 2/år Förutsättningar: värme- och ventilationssystemet behöver anpassas, sektioneras och förnyas genom ombyggnad och anpassning av systemen till varandra. Spridningspotential: fastighetsnätverkets hemsida, Karlskoga Folkhögskolas hemsida, plattformsträffar, Rörelseägda intresseorganisationer (RIO), fastighetsnätverkets medlemmar

Bakgrund

Bakgrund • Karlskoga Folkhögskola består av två fastigheter med totalt 17 byggnader • Vuxenutbildning, konferenser/läger, matcatering, studerandeinternat och vandrarhem • Huvudbyggnad med lektionssalar, kontor, konferenslokaler och storkök • Internatboende och vandrarhem, idrottshall och Mediecenter • Lektioner huvudsakligen dagtid, men även olika kväll-, helg- och lovaktiviteter • Ventilation i Huvudbyggnaden i stort sett antingen på eller av

Bakgrund Elanvändning totalt: 478 MWh (okt 2016 – sep 2017) 2016 be r em i se pt au gu st li ju ju ni aj m ap ril s ar m ar i br u fe ar i ja nu m be r de ce m be no ve to be ok r 50, 000 45, 000 40, 000 35, 000 30, 000 25, 000 20, 000 15, 000 10, 000 5, 000 0 r k. Wh Elanvändning Karlskoga Folkhögskola 2017 Skillnad sommar – vinter: motorvärmare, ytterbelysning, ventilation dels med eldrivna värmebatterier, elradiatorer

Bakgrund Fjärrvärmeanvändning Huvudbyggnad: 1 183 MWh (2015) Fjärrvärmeanvändning normalårskorrigerad - Huvudbyggnaden 120, 000 100, 000 k. Wh 80, 000 60, 000 40, 000 2014 2015 2016 Ökande trend i fjärrvärmeanvändningen r r be be de ce m m ve no ok to be r r m se pt e au gu s be ti li ju ni ju aj m ril ap s ar m ri br ua fe ja nu ar i 0

Bakgrund Urval av tidigare genomförda åtgärder: • Byte av lyktstolpar till LED-armaturer (energieffektivisering med 50 – 70 %) • Installation av solceller på både Huvudbyggnad och Idrottshall (70 k. W installerad effekt) • Byte av termostater och ventiler i Huvudbyggnaden • Byte av fönster i Vandrarhemmet till treglasfönster • Belysning och ventilation i Idrottshall närvarostyrd • Byte till belysning av T 5 -armaturer i idrottshallen Fokus i fallstudien på åtgärder kopplat till värme- och ventilationssystemet. Avgränsning: eventuella andra åtgärder har inte utretts vidare i detalj.

Bakgrund Förutsättningar för mätning/utfall: • Underlagsinhämtning statistik som ligger till grund för jämförelse av energianvändning nu och efter åtgärdernas genomförande • Lägga med åtgärder i budget samt prioritering • Ta in projekteringsunderlag och offerter • Genomförande av åtgärder • Installation av eventuell mätutrustning • Uppföljning av resultat och jämförelse med energianvändning innan

Åtgärdsförslag Huvudbyggnad – Injustering av värmesystem samt rätt inställd värmekurva Injustering som tidigare gjorts (2012) visar inte önskad effekt, därför bör ses över det. Samtidigt bör värmekurvan kunna minskas. Inga ombyggnationer krävs, åtgärd av enklare karaktär (byggnadstekniskt). Besparingspotential värme: 40 MWh/år Minskad driftkostnad: 30 tkr/år

Åtgärdsförslag Vandrarhem – Injustering av värmesystem samt sänkning av framledningstemperatur Ingen värmeinjustering gjorts efter byte av termostater och fönster. Värmeinjustering bör göras och samtidigt bör värmekurvan kunna minskas. Inga ombyggnationer krävs, åtgärd av enklare karaktär (byggnadstekniskt). Besparingspotential värme: 48 MWh/år Minskad driftkostnad: 36, 5 tkr/år

Åtgärdsförslag Huvudbyggnad – Modernisering och sektionering av ventilationssystem Ventilationssystem består av gamla remdrivna aggregat, dels från byggåret. Ventilation i stort sett antingen på eller av. Underhåll av systemet krävs i alla fall. Nytt ventilationsaggregat med värmeåtervinning samt sektionering föreslås så att enskilda rum kan ventileras. Större ombyggnationer krävs, åtgärd av komplexare karaktär. Besparingspotential värme: 260 000 MWh/år Besparingspotential el: 35 MWh/år Minskad driftkostnad: 233 tkr/år

Åtgärdsförslag Mediecenter – Injustering av ventilationssystem Flera system jobbar mot varandra i dagsläget. Systemet bör ses över och åtgärdas på ett sätt att systemen jobbar tillsammans. Ev. krävs mindre ombyggnationer, åtgärd av enklare karaktär (byggnadstekniskt). Besparingspotential värme: 3, 8 MWh/år Besparingspotential el: 1, 3 MWh/år Minskad driftkostnad: 4, 3 tkr/år

Åtgärdsförslag Idrottshall – Installation av LED-belysning Genom att installera LED-belysning beräknas energianvändningen kunna minskas med ca 60 %. Ombyggnationer i form av nya armaturer krävs, åtgärd av enklare karaktär. Besparingspotential el: 8, 2 MWh/år Minskad driftkostnad: 9, 1 tkr/år

Sammanställning av åtgärdsförslag för energieffektivisering Åtgärdsförslag Potential till energieffektivisering Fjärrvärme El [k. Wh/år] Minskad driftkostnad Investering [kr/år] [kr] Injustering värmesystem huvudbyggnad - 40 000 30 000 119 000 Injustering värmesystem vandrarhem - 48 000 36 500 145 000 35 000 260 000 233 400 1 500 000 1 250 3 800 4 300 13 000 8 150 - 9 100 45 000 44 400 351 800 313 300 1 822 000 Modernisering ventilationssystem huvudbyggnad Injustering ventilationssystem mediecenter LED-belysning gymnastikhallen Summa

Åtgärdsförslagens lönsamhet

Slutsatser Positiva sidoeffekter: • Minskade driftkostnader • Förbättrad inomhusmiljö med positiv effekt för anställda och studenter • Mindre slitage och längre livslängd genom bättre omhändertagande av värme- och luftflöden, dvs. kortare drifttider, lägre temperaturnivåer och luftflöden i balans) Negativa sidoeffekter: • Ombyggnationer kan kortvarigt störa studenter och anställda • Systemen behöver stängas av under ombyggnaden (minskas genom att genomförande sker under lektionsfria tider) Horisontella kriterier: • Horisontella kriterier har tagits hänsyn till och åtgärdsförslagen ger förbättrad inomhusmiljö som bidrar till bättre och mer likvärdig arbetsmiljö för alla.

Slutsatser Erfarenheter för att förbättra och effektivisera arbetet framöver: • Väldigt bra underlag från Göran Edel • Längre startsträcka första fallstudie • Omfattande system som gäller att förstås, ev. hade det räckt med en byggnad och/eller ett system • Ett till platsbesök under resans gång hade varit bra för att fånga oklarheter eller frågor • Svårt att förstå komplexa system på kort tid som inte fullständigt har förståtts av någon sedan 20 år

Nästa steg • Kostnader för åtgärder kunde inte läggas med i budget pga. att det saknades info om kostnader • Enklare åtgärder som kräver mindre investering kommer att genomföras under året • Kostnadsintensiva åtgärder kommer troligtvis inte kunna genomföras i år men planeras in under nästa år • Kompletterande utvärdering av faktiskt utfall planeras påbörjas nästa år Spridning av resultat: • • • fastighetsnätverkets hemsida Karlskoga Folkhögskolas hemsida Fastighetsnätverkets plattformsträffar Rörelseägda intresseorganisationer (RIO) fastighetsnätverkets medlemmar

Var hittar jag mer information? www. fastighetsnatverket. se