Atomen och periodiska systemet Atomens byggnad Gran Sellberg
Atomen och periodiska systemet Atomens byggnad Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Historia Fem män § § § Demokritos Dalton Joseph John Thomson Ernest Rutherford James Chadwick Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Demokritos § 400 -t f. Kr. § ”Atomos”=odelbar § Allt uppbyggt av osynliga smådelar § Stort motstånd! Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Dalton • • 1700 -t Demokritos idéer återuppstod Massiva kulor Olika tunga kulor Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Joseph John Thomson 1856 -1940 § Upptäckte elektroner 1897 § Nobelpriset 1906 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Ernest Rutherford § Atomen har en positivt laddad kärna § Elektronerna bildar ett hölje Göran Sellberg och Annika Adolfsson
James Chadwick § Upptäckte neutronen 1932 § Fick Nobelpriset i fysik 1935 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Niels Bohr § Dansk fysiker § Nobelpriset 1922 för sin modell av atomen (Bohr-modellen) § Förbättrade Rutherfords teori - elektronskal Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atomens byggnad § Består av tre olika partiklar (elementarpartiklar) § Protoner laddning +1 § Neutroner ingen laddning 0 § Elektroner laddning -1 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Var finns vad? Atomkärnan §Protoner (+1) §Neutroner (0) Atom kärna Höljet (skalen, molnet) §Elektroner (-1) Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atomen är neutral § I en atom finns alltid lika många protoner (plusladdade) som elektroner (minusladdade). § Atomen är alltså elektriskt neutral. Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atomnummer § § Antalet protoner bestämmer vilket ämne det är. Väte har 1 proton Helium har 2 protoner Antalet protoner kallas atomnummer Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atomnummer § § Atomnumret är antalet protoner i kärnan. Varje grundämne har ett eget antal protoner. Elektronerna ska vara lika många som protonerna i en atom. Atomnummer = antalet protoner = antalet elektroner. Masstalet är summan av neutroner och protoner i atomen. Antalet neutroner kan vara olika hos varje grundämne. Atomer av samma grundämne men med olika antal neutroner Göran Sellberg och Annika Adolfsson kallas isotoper
Atommassa § Atommassan = Summan av protonernas och neutronernas massa i en atom. § Eftersom antalet neutroner är olika i ett grundämnes isotoper så är g. rundämnets atommassa = medelvärdet av isotopernas atommassa Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Isotoper § Antalet neutroner kan variera hos varje grundämne. § Vissa isotoper är radioaktiva exempelvis kol-14 § Vätets isotoper Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atommassa i praktiken Alla grundämnen har flera isotoper Kol består t. ex. till 99 % av och till 1 % av Den genomsnittliga massan hos ett stort antal kolatomer är därför 12, 01 g Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atommassa i praktiken Klor består till 75 % av och till 25 % av Atommassan för Cl är 0, 75 35 g + 0, 25 37 g = 35, 5 g x x Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atommassa § 600 000 000 väteatomer (6 x 1023 st) väger 1 gram § Gram är alltså ingen praktisk enhet här! § Enhet för atommassa är u= unit § 1 atom 12 C väger 12 u Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Formelmassa § § § En väteatom väger 1 u En syreatom väger 16 u Vad väger en vattenmolekyl? Svar: 2 x 1 + 16 = 18 u (2 väteatomer + en syreatom) Vattnets formelmassa är 18 u. Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Mol § När man väger används mol. § Massan av 6 x 1023 atomer kallas 1 mol. § 1 mol kol= 6 x 1023 kolatomer=12 g § 1 mol järn= 6 x 1023 järnatomer=55, 8 g Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Bohrs atommodell �Elektronerna kan bara finnas i vissa bestämda banor eller skal runt kärnan �Det ryms bara ett visst antal elektroner i varje skal �Det innersta skalet kallas K-skalet sedan kommer Lskalet, M-skalet o. s. v. K-skalet rymmer 2 e. L-skalet rymmer 8 e. M-skalet rymmer 18 e. N-skalet rymmer 32 eo. s. v. (Formeln är 2 n 2) Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Elektronerna bestämmer de kemiska egenskaperna: 8 De visar varför vissa ämnen reagerar med varandra. 8 De visar varför vissa ämnen liknar varandra. Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Valenselektroner § Innersta skalet (K-skalet) har som mest 2 elektroner. § De andra skalen kan ha som mest 8 elektroner om de är det yttersta skalet. § Elektronerna i yttersta skalet kallas för valenselektroner. § Förutom i K-skalet strävar alla atomer att ha 8 elektroner i sitt yttersta skal. Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Heliumatomen Väteatomen Kolatomen Göran Sellberg och Annika Adolfsson Syreatomen
Att rita en atom enligt Bohrs atommodell masstal 16 atomnummer 8 O Antal neutroner = masstal – atomnummer Dvs 16 – 8 = 8 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
- Slides: 25