Samverkan fr god och jmlik hlso och sjukvrd

Samverkan för god och jämlik hälso- och sjukvård Sydöstra sjukvårdsregionen

Region Östergötland • 450 000 invånare • 13 000 medarbetare Region Jönköpings län • 350 000 invånare • 10 000 medarbetare Sydöstra sjukvårdsregionen Region Kalmar län • 243 000 invånare • 7 000 medarbetare

God vård • • • Kunskapsbaserad Säker Individanpassad Effektiv Jämlik Tillgänglig Sydöstra sjukvårdsregionen

Sammanhållet system för kunskapsstyrning – ett lärande system Kunskapsstöd En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Stöd för uppföljning, Öppna jämförelser och analys Sydöstra sjukvårdsregionen Stöd för utveckling och ledarskap

Tillfälliga satsningar Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Strukturerad vårdinformation Nationella primärvårdsrådet Nationella samverkansgrupper (NSG) Öron-, näsa- och halssjukdomar Ögonsjukdomar Äldres hälsa Tandvård Sällsynta sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Reumatiska sjukdomar Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin Psykisk hälsa Medicinsk diagnostik Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Nervsystemets sjukdomar Lung- och allergisjukdomar Levnadsvanor (Regionalt värdskap) Kvinnosjukdomar och förlossning Infektionssjukdomar Hud- och könssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Endokrina sjukdomar Cancersjukdomar (utgörs av RCC i samverkan ) Barn och ungdomars hälsa Akut vård Nationella Programområden (NPO) Respektive NPO speglar hela vårdkedjan: prevention, primärvård, specialistvård, rehabilitering, omvårdnad etc.

Värdskap Nationella programområden/primärvårdsrådet Norra • Endokrina sjukdomar • Levnadsvanor Sydöstra • Barn- och ungdomars hälsa • Kvinnosjukdomar och förlossning • Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin Stockholm/Gotland • Hud- och könssjukdomar • Infektionssjukdomar • Medicinsk diagnostik • Reumatiska sjukdomar • Sällsynta sjukdomar • Ögonsjukdomar Sydöstra sjukvårdsregionen Uppsala/Örebro • Akut vård • Hjärt- och kärlsjukdomar • Äldres hälsa • Öron-, näsa-, halssjukdomar Södra • Nervsystemets sjukdomar • Njur- och urinvägssjukdomar • Tandvård Västra • Lung- och allergisjukdomar • Mag- och tarmsjukdomar • Rörelseorganens sjukdomar SKL/Vilande värdskap • Cancer (RCC i samverka) Ø Vilande värdskap Norra • Primärvårdsrådet Ø Vilande värdskap Södra • Psykisk hälsa Ø Vilande värdskap Västra

Patienten Sydöstra sjukvårdsregionen Tillsammans gör vi varandra framgångsrika

Styrgrupp för nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Nationella programområden Nationella samverkansgrupper Nationella arbetsgrupper Statliga myndigheter Patientorganisationer Professionsföreningar Sydöstra sjukvårdsregionen Regionsjukvårdsledningen och regionala kunskapsråd Regionala samverkansgrupper Regionala medicinska programområden Regionala arbetsgrupper Region Jönköpings län Sydöstra sjukvårdsregionen Region Kalmar län Region Östergötland Kommuner

Marine Sturesson – Norra Eva Stjernström – Uppsala – Örebro Catharina Nygren Deboussard – Stockholm – Gotland Stefan Bragsjö, Ordförande – Sydöstra Ann Sörbo – Västra Fredrik Johansson – Södra Siv Folkhammar Andersson, processledare- Sydöstra sjukvårdsregionen

Första uppgifterna för nationella programområden Syfte: Att bidra till jämlik hälsa och vård av hög kvalitet genom minskade variationer i vården inom området för respektive nationellt programområde Övergripande mål 2019 – Identifiera vad som ska ingå i respektive nationellt programområde – Identifiera gap och behov samt prioritera – vilka insatser har störst effekt för att åstadkomma en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen – Baserat på kartläggningen – ta fram en verksamhetsplan för det nationella programområdet. Verksamhetsplanen sträcker sig över mandatperioden. Sydöstra sjukvårdsregionen

12 mars - professionsförbund Sveriges Arbetsterapeuter Dietisternas Riksförbund Fysioterapeuterna Svenska Logopedförbundet Svenska Läkarförbundet, Specialistföreningar Sveriges Psykologförbund Vårdförbundet, Svensk sjuksköterskeförening, Specialistförening Sydöstra sjukvårdsregionen

”Rehabilitering är ett brett begrepp som spänner över alla åldrar, diagnosgrupper samtliga vårdnivåer. ” Socialstyrelsens (2009) definition på begreppet rehabilitering lyder; ”Med rehabilitering avses insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet”. I socialstyrelsens kommentarer och användningsområden, kopplat till rehabiliteringsdefinitionen, heter det vidare att; ”Rehabilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår”. Socialstyrelsens termbank Sydöstra sjukvårdsregionen

Nästan halva befolkningen har minst en kronisk sjukdom Andel av befolkning Procent Ingen vårdkontakt 2011 26 44 Ingen kronisk diagnos Minst en kronisk diagnos 30 Not: Gruppen personer med kronisk sjukdom inkluderar personer som fått kronisk diagnos under perioden 2009 -2011 och som gjort minst ett fysiskt besök i sjukvården under 2011. Personer som inte haft någon fysisk vårdkontakt under 2011 antas inte ha kronisk sjukdom Källa: VIP i vården? - Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom 13

Personer med flera kroniska diagnoser står för hälften av de totala sjukvårdskostnaderna Andel av totala vårdkostnader fördelat på antal diagnoser person Procent 0 1 2 3 4 0 18% 1 31% 23% 2 15% 8% 5 3% >5 2% Total Kostnad person* fördelat på antal diagnoser person Tusentals kronor ~50% av totala kostnader 3 4 5 >5 100% * Sjukvårdskostnad person för de personer som haft vårdkontakt under studieåret. Det innebär att denna kostnad är högre än för befolkningen i stort. Källa: Vårdkonsumtionsdata från ett landsting, år 2011 14 7 25 45 67 97 124 162

Men är vården ändamålsenligt organiserad för att möta utvecklingen? Frisk/Årlig Enkel Procedurmässig Kronisk Komplex Frisk / årliga kontroller En åkomma som enkelt kan diagnostiseras och behandlas Vård fokuserad på enskild process för en enskild diagnos En eller flera kroniska sjukdomar som kräver upprepande behandling Flera sammanhängande sjukdomar som kräver flera specialister och samordning av vård och omsorg. Blandning av planerat och akut. Not: anpassat efter förlaga från Mayo clinic 15

Sverige är sämre än andra länder på att koordinera vården för patienterna ? Andel personer som svarade ”i alltid/ofta” Hur ofta hjälper din ordinarie läkare eller någon på din läkares praktik till att koordinera eller planera den vård du får från andra läkare och ställen? Källa: IHP 2014 16

Sverige är sämre än andra länder på information till patienten vid utskrivning från sjukhus ? Drygt 50 procent har fått skriftlig information om symtom och vad de ska göra när de kommer hem från sjukhuset Källa: IHP 2014 17 Andel personer som svarade ”ja”

Förhållandvis få i Sverige med kronisk sjukdom har fått en behandlingsplan Andel personer som svarade ”ja” Stora skillnader i Sverige mellan sjukdomsgrupper Källa: IHP 2014 18

Om undersökningen • Undersökningen genomfördes som en totalundersökning (N=1 937) • Svarsfrekvensen blev 21 procent • Vår bedömning är att undersökningen är av stort värde då många chefer svarat • Resultatens giltighet för den totala populationen bör tolkas med viss försiktighet • Motsvarande undersökning gjordes åren 2003 och 2007 • Den handlar om…

Medarbetarnas goda idéer och att arbetet inte fungerar optimalt är viktigaste drivkrafterna förändring I vilken grad har följande varit drivkrafter i ert förbättringsarbete under de senaste 12 månaderna? n= 276 - 472 Medarbetarnas goda idéer Det dagliga arbetet fungerar inte. . . Personal- eller arbetsmiljöproblem Problem med tillgänglighet Hantera anmälningar och klagomål Stärka patientens ställning Annan drivkraft Beslut från högre chefer Problem med ekonomin Statens prestationsbaserade. . . Ersättningssystem eller andra. . . Lagstiftning och myndigheters. . . Problem med patientsäkerhet Patientens utökade valmöjligheter Nya/reviderade nationella riktlinjer Medicinska innovationer Öppna jämförelser av hälso- och. . . Genomförandet av patientlagen Förekomsten av tillsyn Viljan att ta en större marknadsandel Dåliga utfall i nationella. . . 1 Inte alls 2 3 4 I hög grad

Störst potential ligger i ett utåtriktat arbete Hur stor förbättringspotential anser du att din verksamhet har avseende: Effektivisera administrationen i det. . . Vårdkedjor mellan kommuner och. . . Den egna organisationens vårdkedjor Tillvarata patienters upplevelser (t ex i. . . Medarbetartillfredsställelse Verksamhetens organisation och struktur Införandet eller utveckling av. . . Medicinska resultat av vård- och. . . Ledningssystem för kvalitet Att stärka patienternas ställning Patientsäkerheten Genomförandet av patientlagen Användning av nationella. . . Tillgänglighet (kontakt, vård inom. . . Ekonomin Hantering av patienters anmälningar oc. . . Annat n= 226 - 480 1 Inte alls 2 3 4 I hög grad

De största potentialerna förbättring prioriteras inte Vad har du i huvudsak lagt tid och resurser på för att förbättra din verksamhet under de senaste 12 månaderna? n= 276 - 472 Patientsäkerheten Verksamhetens organisation och struktur Den egna organisationens vårdkedjor Medarbetartillfredsställelse Tillgänglighet (kontakt, vård inom. . . Ekonomin Medicinska resultat av vård- och. . . Hantering av patienters anmälningar oc. . . Ledningssystem för kvalitet Effektivisera administrationen i det. . . Införande eller utveckling vårdprogram Vårdkedjor mellan kommuner och. . . Att stärka patienternas ställning Annat Användningen av nationella riktlinjer Tillvarata patienters upplevelser (tex i. . . Genomförandet av patientlagen 1 Inte alls 2 3 4 I hög grad

Exempel från implementeringsforskningen Interventioner som syftar till att förändra beteenden hos professionella i vården Interventioner med ingen eller liten effekt • Interventioner med varierande effekt • Interventioner med effekt • • • Utbildningsmaterial (skicka ut rekommendationer, clinical practice guidelines, filmer, elektroniska publikationer) Föreläsningar och andra utbildningsmöten Granskning och feedback (eller någon form av sammanställning av prestationsmått) Använda lokala opinionsledare för påverkan Lokala koncensusprocesser Patientdrivna interventioner Besök hos vårdgivarna, påminnelser, kombinationer av interventioner: granskning och feedback, påminnelser, lokala konsensusprocesser, marknadsföring Källa: 7(8) in BMJ series: Closing the gap between research and practice: an overview of interventions to promote the implementation of research findings

Exempel på potentialer som inte infrias Delar av patientlagen, som gällt cirka 30 år, har ännu inte genomförts fullt ut Patientlagen i praktiken - en baslinjemätning, Vårdanalys 2015 Potentialerna i nationella riktlinjer utnyttjas inte fullt ut för patienter Lång väg till patientnytta– utmaningar för nationell kunskapsstyrning i ett decentraliserat system, Vårdanalys 2015 Bristande kunskapsstyrning kan leda till omotiverade skillnader i vården mellan befolkningsgrupper En mer jämlik vård är möjlig-Analys av omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande, Vårdanalys 2014 Väntetiderna kan kortas genom bättre arbetssätt och effektivare användning av tillgängliga resurser Varierande väntan på vård. Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin, Vårdanalys 2015 Sverige presterar sämre än andra länder inom patientcentrering Vården ur patienternas perspektiv - Jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder, Vårdanalys 2015 Stora skillnader i resultat inom och mellan landsting Öppna jämförelser

Samverkansnämnden (SVN) Regionsjukvårdsledningen (RSL) Regionsjukvårdsledningens stab Kunskapsråd Kirurgi och cancer Hälsa och rehabilitering Medicin och akut vård Diagnostik och sinnen Regionala samverkansgrupper (RSG) Regionala medicinska programområden (RMPO) Barn och ungdomars hälsa Hälsofrämjande Primärvård Psykisk hälsa (RCPH) Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin Äldres hälsa Cancersjukdomar (RCC) Hud- och könssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Akut och perioperativ vård Endokrina sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Infektionssjukdomar Lung- och allergisjukdomar Nervsystemets sjukdomar Reumatiska sjukdomar Regionala arbetsgrupper (RAG) Sydöstra sjukvårdsregionen Medicinsk diagnostik Sällsynta sjukdomar (CSD) Tandvård Ögonsjukdomar Öron, näsa, halssjukdomar Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Forskning, Life science Läkemedel, medicinsk teknik Patientsäkerhet Hållbar utveckling e. Spir Upphandling

Regionala medicinska programområden Akut och perioperativ vård* Barn och ungdomars hälsa Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar* Hjärt- och kärlsjukdomar Hud- och könssjukdomar* Infektionssjukdomar* Kvinnosjukdomar och förlossning Hälsofrämjande Lung- och allergisjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Medicinsk diagnostik *nya områden Sydöstra sjukvårdsregionen Nervsystemets sjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Primärvård Psykisk hälsa Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin Reumatiska sjukdomar* Rörelseorganens sjukdomar Sällsynta diagnoser Tandvård* Äldres hälsa* Ögonssjukdomar Öron- näsa och halssjukdomar

Nationellt uppdrag till RMPO • Genomföra behovsinventering och bidra till det nationella programområdets behovsanalys och omvärldsbevakning • Initiera frågor för nationell samverkan • Skapa regionala tillämpningar av nationella kunskapsunderlag och beslutsstöd • Ta emot, anpassa och omsätta nationell kunskap för att det ska nå ut till patientmötet • Stödja spridning och implementering av bästa möjliga tillgängliga kunskap • Samverkan med regional registercentrumorganisation + specifika regionala uppdrag Sydöstra sjukvårdsregionen

Regionalt uppdrag till RMPO • • Följa upp, analysera, rapportera och åtgärda Vara sakkunnig i samverkan Utveckla, samverka och kommunicera Konkretisera löftena till invånarna Respektive RMPO tillsätter regionala arbetsgrupper (RAG) efter behov. Sydöstra sjukvårdsregionen

Våra löften Som patient i Sydöstra sjukvårdsregionen ska du • erbjudas vård som är lätt tillgänglig för kontakt, bedömning och besök • erbjudas diagnostik och behandling och uppföljning enligt bästa kunskap i varje möte • vara delaktig och välinformerad genom hela vårdkedjan • få tillgång till jämlik vård • erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram • få tillgång till patientsäker vård • erbjudas kostnadseffektiv vård I Sydöstra sjukvårdsregionen prioriteras patientnära forskning. Sydöstra sjukvårdsregionen

Vad betyder löftena? RMPO tar fram mätbara mål och konkretiserar vad patientlöftena betyder för respektive område. Våra löften till invånarna Cancersjukdomar • Behandling inom fyra veckor • Best practice • Välinformerade och delaktiga • God palliativ vård oavsett bostadsort • Hälsofrämjande insatser/screening • Patientnära forskning Sydöstra sjukvårdsregionen Kvinnosjukdomar och förlossning • Mål 1 • Mål 2 • Mål 3 … Psykisk hälsa • Mål 1 • Mål 2 • Mål 3 … Programområde • Mål 1 • Mål 2 • Mål 3 …

Regionala samverkansgrupper, RSG De regionala samverkansgrupperna är en del av Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård med uppdrag att stödja de regionala programområdena. Samverkansgrupperna bemannas med verksamhetsföreträdare och sakkunniga från de tre regionerna. Samverkansgrupperna för upphandling, hållbar utveckling och e. Spir saknar motsvarighet i det nationella systemet. Sydöstra sjukvårdsregionen • • • e. Spir Forskning och Life Science Hållbar utveckling Kvalitetsregister Läkemedel och medicinteknisk utrustning Metoder för kunskapsstöd Patientsäkerhet Strukturerad vårdinformation Uppföljning och analys Upphandling

Kunskapsråd • Ersätter tidigare centrumråd • Är länken mellan RSL och RMPO • Följer upp och stödjer RMPO: s arbete kopplat till våra patientlöften Bemanning • Två ledningsrepresentanter per region samt sekreterare • Ordförande i ingående RMPO • Representant för RMPO primärvård • Rollen som ordförande och sekreterare roterar mellan regionerna Sydöstra sjukvårdsregionen

Kunskapsrådens uppdrag • • Ansvarar för att arbetet i ingående RMPO har förutsättningar för framgång Utser ordförande i ingående RMPO Följer upp RMPO: s arbete utifrån våra patientlöften och RMPO: s uppdragsbeskrivning genom handlingsplan och årsrapport Är länken mellan RMPO och RSL Hanterar samverkansfrågor som inte kan hanteras av ett enskilt RMPO Utgör plattform för utbyte mellan ingående RMPO Ger representanten för RMPO primärvård möjlighet att säkra primärvårdsperspektivet och samverkan med ingående RMPO Sydöstra sjukvårdsregionen

Mejla Sydöstra sjukvårdsregionen r pu ö f l a i r mate blice rjl. se @ d r a v chsjuk o a s l a folkh ring till

Sydöstra sjukvårdsregionen

Sydöstra sjukvårdsregionen

www. sydostrasjukvardsregionen. se Sydöstra sjukvårdsregionen