Kvalitativa forskningsmetoder Bertil Lundberg Institutionen fr hlsovetenskaper Innehll

Kvalitativa forskningsmetoder Bertil Lundberg Institutionen för hälsovetenskaper

Innehåll �Vad är kvalitativ forskning? Vad skiljer den från kvantitativ forskning? �Svårigheter/möjligheter/begränsningar �Den kvalitativa forskningsprocessen �Innehållsanalys �forskningsintervjun

Kvalitativ forskning är. . �”. . en undersökning utförd med kvalitativ metodansats, där avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter. Ofta är avsikten också att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller). (Willman m. fl. 2006)

Kvalitativ forskning… �Analys av lågt strukturerade data exempelvis från intervjuer eller enkäter med öppna svar

Varför kvalitativ forskning? �Sjukdomar handlar inte enbart om biologiska tillstånd utan också om upplevda tillstånd som stör kroppens välbefinnande (Toombs 2001) �Fysiologisk nivå �Upplevelsenivå – studieområde kvalitativ forskning �Beteendenivå

Vad undersöks? Naturvetenskap kvantitativ forskning Humanvetenskap Kvalitativa forskning �Mäter funktioner som �Undersöker är biologiskt eller fysiologiskt mätbara �Variablerna bestäms av forskaren �Instrument: enkäter, skalor, mätinstrument (t ex blodprov) Nyckelord: Förklaring deltagarnas upplevelser och erfarenheter, beskrivna med informantens egna ord �Innehållet bestäms av informanten �Nyckelord: Förståelse

Naturvetenskap & Humanvetenskap Naturvetenskapligt paradigm Humanvetenskapligt paradigm �Verkligheten är faktisk. �Verkligheten är Det finns en ”riktig” värld som drivs av reella orsaker/grunder. �Forskare och deltagare oberoende av varandra. �Förklara, förutsäga, kontrollera händelser subjektiv, konstrueras mentalt av individer. �Forskaren interagerar med deltagarna. Fynden skapas i mötet. �Beskriva, tolka mening i historiskt, kulturellt sammanhang

Syftet avgör metoden Förklarande (kvantitativ) Beskrivande (kvalitativ) Generella samband och skillnader genom att mäta. Ett fenomens karaktär eller egenskaper genom att upptäcka mönster. t. ex. syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan rökning och lungcancer t. ex. syftet med denna studie är att undersöka anhörigas upplevelser av att leva med en person med depression

Kännetecken kvalitativ forskningöppna intervjuer �Den fokuserar på deltagarnas perspektiv �Data består av ord �Forskaren är det viktigaste instrumentet �Den innehåller en tolkning �Utgår ifrån att människan är unik �Människans verklighetsuppfattning är individuell och har betydelse

Forskningsintervjun är… �Uppgiftsorienterad: ett bestämt syfte (att besvara en frågeställning), intervjuaren har ansvaret och styr intervjun �Samspel/kommunikation mellan två personer utan jämställt förhållande �Ett sätt att nå tillförlitliga och giltiga resultat

Datainsamling � Strukturerad: enkät, schema Slutna svarsalternativ (ja/nej), bestämda svarsalternativ : inte alls”/ ”lite grand” /”mycket � Semistrukturerad: intervjuguide, teman Flera frågor/teman besvaras med informantens egna ord � Ostrukturerad: explorativt möte Öppna frågor/följdfrågor, baserade på informantens svar. Kan du berätta hur du upplevde att få beskedet om att du har diabetes? Följdfrågor utifrån informantens svar. v. Pilotintervju: testa & modifiera efter behov.

Källa: http: //comp. uark. edu/~abridges/Research 10. jpg

Urval �Val av informanter: Vem besvarar frågan bäst? Hur får man tag på informanter? Hur många informanter behövs för att få svar på frågeställningen? Maximal variation – bredd och djup.

Undersökningsobjekt � Dagligt liv, livssituationer Människans upplevelser och handlingar i specifika situationer T ex. undersöka en persons erfarenheter av att leva med t ex en sjukdom eller viss läkemedelsbehandling

Praktiska aspekter � Tid och plats Bekvämlighet, avskildhet, lugn och ro, närhet, ersättning för transport, etc. � Placering i rummet � Dokumentation Anteckningar (stödord, citat) Ljudinspelning (dubbelkolla teknisk utrustning) � Transkribering Ordagrant, redigerat, anteckningar av kroppsspråk/skratt/tystnad/suckar, etc. Tidskrävande, men kommer nära materialet.

Förberedelser Förbered dig väl genom att vara förtrogen med… �Studiens syfte �Inspelningsutrustningen (testa, batterier, …) �Lokalen Förberedelser gör det lättare att fokusera på uppgiften och ta emot informanten på ett avslappnat och förtroendeingivande sätt! �Informerat samtycke (etiska aspekter)

Vad är studiens syfte? Förklara (Positivism) • • • Kausala samband Förutsägelse och kontroll Generaliserbar Jämförelser/skillnader Manipulation/intervention Siffror/skalor (mätbarhet, kvantifierbar data) • Ex: påverkar antalet intagna kalorier vikten? (kvantitativ studie) Förstå (Hermeneutik) Upplevelser (subjektiv) Finna mönster Överförbarhet Variationer Innebörd/mening Ord/uttryck/metaforer Ex: Hur påverkar din diabetes vardagen? (kvalitativ studie)

Planering av kvalitativ studie • Planering: vad är syftet? identifiera kunskapsluckor + definiera vilket fenomen det behövs kunskap om. Formulera forskningsfrågan. Utforma studiens design. • Formulera frågeställning: v Var (kontext)? v För vem (perspektiv)? v Vad (fenomen som studeras)? v Vilket resultat (utvärdering av process och resultat)? • Datainsamling: avser att fånga fenomenet (rätt data) hos rätt kunskapskällor (urval) i rätt kontext (omgivning). • Analys: avser att hantera data så att fenomenet kan framträda och låta sig beskrivas/tolkas utifrån studiedesignens avsikt och i beaktande av forskarens förförståelse.

Intervjuaren: �Förmedlar intervjuns syfte och ramar innan intervjun startar. �Frågorna ska vara tydliga, lättbegripliga �Leda tillbaka om samtalet hamnar utanför ämnet �Intervjuaren är känslig för det som sägs, öppen, lyhörd för den intervjuades gränser och intresserad, lyssnar aktivt

Forts. intervjuaren �Har en förmåga att fånga och följa upp vad som är viktigt i samtalet �Att vara tålmodig, låta den intervjuade tala färdigt �Värdera tystnaden �Clarifiera, fördjupa –har jag förstått dig rätt ? …. �Öppna frågor – undvik dikotoma frågor (ja/nej) �Undvik ledande frågor –”blev du arg då? ” �Undvik värderande frågor

… före intervjun… Skapa kontakt, förtroende och orientering �Informera om studiens syfte och upplägg �Berätta vad du är intresserad av (informantens upplevelser, tankar, känslor, etc. ) �Inget rätt eller fel �Informera om när inspelning pågår �Hur insamlad data behandlas �Konfidentialitet �Frågor eller oklarheter?

…under intervjun… Skapa ett gott samtalsklimat �Visa intresse, förståelse och respekt �Lyssna uppmärksamt och aktivt med både ögon och öron (verbala uttryck + kroppsspråk) �Uppträd obesvärat �Var fokuserad och målinriktad (ta reda på det du vill veta)

… avrunda intervjun. �Fråga informanten: har du något mer att tillägga? �Gör eventuellt en kort sammanfattning och fråga informanten om du uppfattat henne/honom rätt möjlighet till rättelse/komplettering �Berätta när du stänger av ljudupptagningen! �Hur data behandlas (studiens syfte, redovisning, …) �Eventuell återföring till informanterna

Analys - Vad undersöks? Explicit och konkret Implicit och mellan raderna Verbala uttryck (ord) Expressiva uttryck (t. ex. kroppsspråket, mimiken, tystnad, osv. ) Manifest analysnivå (det uppenbara) Latent analysnivå (tolkning, mellan raderna)

Databearbetning �Val av analysmetod utifrån syfte/frågeställningar �Analys beroende av datainsamlingens kvalitet �Intervjuaren som instrument �Objektiv eller subjektiv? Som man frågar får man svar!

Innehållsanalys �Forskaren läser igenom intervjuerna flera gånger s. k. ”naiv läsning” (för en övergripande förståelse) �Forskaren bearbetar texterna för att identifiera mönster, likheter eller skillnader �Meningsbärande enheter kodifieras (kod= en kortfattad beskrivning eller etikett som sammanfattar innehållet). Koder med likartat innehåll sorteras in i olika kategorier.

VÅRD KONTAKTE R FAMILJ VÄNNER ARBETE Fritid

Analysprocessens olika steg (Polit & Beck) • Förstå – inläsning för övergripande förståelse av texten. • Syntetisera – strukturanalys, identifiera meningsbärande textenheter, kondensera(förtäta), koda, kategorisera. • Teoretisera – skapa & fastställa huvud- och subkategorier/eller tema- och subtema. • Rekontextualisera– kritisk tolkning då fynden sätts i sitt sammanhang i R/T annan forskning/teorier

Kvalitetskriterier Tillförlitlighet (trustworthiness) �Trovärdighet (credibility) - val av informanter, genomförande, dokumentation, utskrift, resultatredovisning �Pålitlighet (dependability) – intervjuguidens kvalitet, genomförande av intervjun, etc �Överförbarhet (transferability) – kan resultaten överföras till en annan population/situation?

Sätt att stärka trovärdigheten (credibility) • Långvarigt engagemang och ihärdig observation (rik och djup data) • Externa granskare: oberoende forskare, informanterna • Leta efter bevis som säger emot resultaten • Forskarnas trovärdighet, t. ex. i form av kompetens, erfarenhet, kontakter inom undersökningsområdet (Polit & Beck)

Sätt att stärka neutraliteten (Confirmability) �Eftersträva att sätta sin förförståelse* inom parantes �Reflekterande dagbok/memos �Dokumentation av material för extern granskning av studien �Dokumentation av regler för de beslut som tagits under analysen (Polit & Beck)

* �Preunderstanding/förförståelse = Det vetande, den erfarenhet och den grad av förståelse som man har när man ger sig i kast med att förvärva nytt vetande, eller öka sitt vetande på ett område som man redan har viss förtrogenhet med. �Det är speciellt i humanistiska ämnen, i psykologi och samhällsvetenskap som förförståelse har en speciell innebörd: att den förståelse av mer eller mindre djup som man redan har inverkar på hur man fattar och förstår på ett nytt sätt vid fortsatt studium av samma område, händelseförlopp, tankegångar, principer med mera. (Psykologguiden)

• Hermeneutisk: bibeltolkning; Heidegger, Gadamer. Tolkning och förståelse: vad är det som visar sig och vad är innebörden i det; den hermeneutiska cirkeln där förförståelse blir förståelse och grunden för nya tolkningar. • Ex: Bemötandets och sociala relationers betydelse vid psykisk ohälsa, djupintervjuer. • Grounded theory: Glaser & Strauss, Starrin, Charmaz; sociologi, stringens & djup; studera sociala processer med avsikten att formulera en teori eller modell som förklarar ett fenomen. Datainsamling & analys sker parallellt utifrån teoretiskt urval/känslighet tills mättnad uppnås. Olika data. • Ex: Upplevelser av att vara närstående till en person med demens, intervjuer, dagböcker, skönlitteratur. . . � Innehållsanalys: kval/kvant; Patton, Graneheim & Lundman, Burnard; processen att identifiera, koda, samt kategorisera grundläggande mönster eller teman i det empiriska materialet. Induktiv

Att tänka på �Tidskrävande �Ställer höga krav på intervjuaren: Data ska spegla källan, intervjuaren! �Trovärdighet- genom noggrannhet under hela forskningsprocessen (datainsamling, databearbetning, sammanställning av resultat med noggrann beskrivning). �Noggranna förberedelser, inklusive pilotintervju

Kritisk granskning av kvalitativa studier • • • Är frågeställningen kliniskt viktig och väl beskriven? Passar metodvalet till syftet? Alternativ metod? Hur valdes deltagare och kontext? Har datainsamlingen genomförts på ett korrekt sätt och med en lämplig metod? Passar analysmetoden? Kontrollerades analysens kvalitet? Är resultaten trovärdiga och kliniskt betydelsefulla? Vad är forskarens perspektiv? Finns forskarens perspektiv med i tolkningen? Är studiens slutsatser försvarbara utifrån resultaten? Är resultaten överförbara till en annan kontext?

Roligt! �Rik och djup data. �Spännande att möta människor och ta del av deras livsöden. Lycka till!

Litteraturtips � Dahlberg K (1993). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur. � Miles & Huberman (1994). Qualitative data analysis: An expanded sourcebook. Sage Publications, Thousand Oaks, CA. � Patton MQ (1987). How to use qualitative methods in evaluation. Sage, London. � Polit & Beck (2009). Essentials of Nursing Research: Appraising Evidence for Nursing Practice. Lippincott Williams & Wilkins � SBU (2011). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – En handbok. Diarenr 2011 -561. � Intervjuteknik: Kvale S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studenlitteratur. � Kitzinger J (1994). The methodology of focus groups: the importance of interactions between research participants. Sociology of Health and Ilness, 16: 103 -121. � Kitzinger J (1995). Qualitative research. Introducing focus groups. British Medical Journal, 311(7000): 299 -302. � Krueger RA (1994). Focus groups: A practical guide for applied research. Thousand Oaks, Sage Publications, CA. � Morgan DL (1997). Focus groups as qualitative research. Sage Publications, California. � Morgan DL (1998). The focus group guidebook. Thousand Oaks, Sage Publications, CA. � Fenomenologi: Dahlberg K, Drew N. A lifeworld paradigm for nursing research. Journal of Holistic Nursing 1997; 15(3): 303 -17. � Giorgi A (1997). The theory, practice, and evaluation of the phenomenological method as a qualitative research procedure. J Phenomenological Psychology, 28: 235 -260. � Innehållsanalys: Graneheim & Lundman (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105– 112. � Burnard P (1991). A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11(6): 461 -466. � Grounded theory: Glaser & Strauss (1967). The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research. Aldine, Chicago. � Glaser B (1978). Advances in the methodology of grounded theory: theoretical sensitivity. Sociological Press, Mill Valley. � Strauss & Corbin (1990). Basics of qualitative research: grounded theory procedures and techniques. Mc. Graw Hill: NY. � Charmaz K (1990). Discovering chronic illness: using grounded theory. Soc Sci Med, 30: 1161 -1172