TOBINSKATTEN Ett medel sker sitt ml Klas Eklund

TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål Klas Eklund Maj 2001

FINANSMARKNADERNA • Finansmarknadernas uppgifter – Utjämnar sparande, förmedlar krediter – Ger effektivare betalsystem – Omfördelar och sprider risker • Har vuxit snabbt • Både antalet transaktioner • Och antal anställda: – Sverige 80. 000 personer – 4 % av BNP

VALUTAMARKNADEN • Fram till 1970 -talet: Bretton Woods, fasta kurser, regleringar • Numera: Avreglerade marknader, rörliga kurser (mellan större valutablock) • Snabbt växande transaktionsvolym – Två valutatransaktioner för varje annan transaktion (varor, tjänster, värdepapper) – Största delen av handeln är defensiv • Handlarna söker fördela valutarisken

ÖKAD VALUTAHANDEL Daglig omsättning, mdr USD

HUR FUNGERAR VALUTAHANDELN? • Ikeasson säljer lastbilar till USA • Vill växla USD till SEK – Kan ske på spotmarknaden – eller på terminsmarknaden • • FSEB genomför dollarköpet mot 0, 02% FSEB tar på sig valutarisken Sprider den genom att växla vidare …varpå andra motparter växlar vidare i sin tur

VARFÖR SVÄNGER VALUTORNA? • Alla finansmarknader är osäkra - priset baseras på förväntningar • Valutan särskilt osäker - så oerhört många osäkra faktorer • Ibland uppstår bubblor • Människor är inte så rationella: Ofullständig information, selektivt utnyttjad • Flockbeteende

VALUTASPEKULATION • Utgångspunkten: En valuta är felvärderad • Den som tror på devalvering kan tjäna pengar på en sådan - och bidra till den • Sälj valutan (och köp på termin) • Ger stort valutautflöde • Centralbankerna kan ej stå emot • Spekulation kan vara mycket lönsamt – men är inte vardaglig handel – grundas ofta på långsiktiga överväganden

EN OMÖJLIG UPPGIFT? • Valutasystemet skall ge – stabilitet – likviditet och effektivitet – nationell självständighet • Men inget hittills prövat system klarar det: – Bretton Woods gav stabilitet och finanspolitisk autonomi - men ej likviditet – Rörliga kurser ger likviditet och penningpolitisk autonomi - men ej stabilitet – Valutaunioner ger stabilitet och likviditet men ej autonomi

TOBINSKATTEN • Nackdelen med rörliga kurser: Volatilitet • Tobin 1972: Bästa receptet vore färre valutor (en världsvaluta) • Second best: Transaktionsskatt – 1978: Sammanlagt 0, 1% på alla spottransaktioner, skulle slå mot kortsiktighet – 1996: Interbank exkluderas, derivat inkluderas • Ofta utrett • Aldrig implementerat

1. INTE ALLS SÄKERT ATT SKATTEN GER LÄGRE VOLATILITET • Inga belägg för att ökad volym ger större svängningar • Volatiliteten i stort sett konstant sedan 70 -talet • Medan däremot omsättning och likviditet ökat - och spreadar minskat • Tyder på att marknaden är både djup och likvid

ÖKAD VOLATILITET?

INGEN ÖKAD VOLATILITET Standardavvikelse

2. INTE SÄKERT SKATTEN SLÅR MOT “SPEKULANTERNA” • • Jo, korta affärer blir dyrare Men vem är “spekulant? ” De flesta affärer är korta Även “långsiktiga” placerare handlar kort - i syfte att sprida risker • Omöjligt för lagstiftaren att skilja mellan spekulativ och långsiktig handel

3. SKATTEN DRABBAR FEL FLÖDEN • Volatiliteten kan öka, när tröskeleffekter införs • Kan drabba daglig försäkring och handel mer • Skatten skulle inte hindrat de stora valutakriserna • - som oftast drivits av fundamenta, inte kort handel!

4. TUDELAD SKATT ETTER VÄRRE • Förslaget förutsätter fasta växelkurser • Alla tekniska problem förvärras • Vem avgör valutans rätta värde och bandets bredd? • Ska verkligen penning- och valutapolitiken avgöras av skatterna? • Förslaget inbjuder till spekulation

5. SKATTEN MÅSTE VARA GLOBAL • Skattebasen är rörlig • Lätt att fly • Frestande undvika lägga på skatt för att locka till sig finansiella marknader • Den sorgliga historien om valpskatten • Uppslutning krävs från (minst) USA, UK, EMU, Schweiz, Japan och IMF

6. EXTREMT SVÅRT UTFORMA SKATTEN • Rörlig skattebas - inte bara geografiskt • Skattebasen blir full av undantag: Vem sätter reglerna? Hur? • Marknaden är påhittig. Hur beskatta derivathandeln? • Starka drivkrafter att undgå skatten • Allvarliga bieffekter • Expertutredningar uppgivna

7. OSÄKRA SKATTEINTÄKTER • Skattebasen är rörlig • Mycket små marginaler ger priskänslighet • Kraftig ökning av transaktionskostnaderna ger påtagligt lägre volym • Extremt osäkra effekter • Intäkterna blir lägre än förespråkarna hävdar

8. INGA PROGRESSIVA EFFEKTER • Skatten betalas av de valutaväxlare som har svårast undkomma den - dvs de små • Företagen kan övervältra kostnaden på kunder och anställda • Ökade transaktionskostnader slår mot hela samhällsekonomin • Svårare sprida risker • Jämställdhetsargumentet nys!

9. KRÅNGLIGT DRIVA IN OCH FÖRDELA • Överenskommelser krävs • Intäkterna går till länder med stora finansiella centra • Nationell suveränitet över skattemedlen måste ges upp • Vem bestämmer? • Hur fördela?

10. KRÄVER ALLVETANDE OCH FILANTROPISKA POLITIKER • De ska sätta rätt skattesatser på olika instrument • De ska vara snabbfotade • De ska komma överens på global nivå • De ska bygga ett administrativt system • De ska komma överens om indrivning och fördelning

SLUTSATS: ETT DÅLIGT MEDEL • Inga belägg för att volatiliteten minskar • Inget som säkerställer att “spekulanterna” betalar • Extremt svår att implementera • Osäkra intäkter

I STÄLLET: • Frihandel på jordbruksvaror • Ökat bistånd • Bättre fungerande finansiell “arkitektur” – Bättre genomlysning, nya kapitaltäckningsregler, samordning av övervakning • Ibland: Tillfälliga regleringar • Färre valutor - vilket var Tobins första förslag. . .