Regional utvecklingsplan hlso och sjukvrd fr barn och
Regional utvecklingsplan hälso och sjukvård för barn och unga Projektplan juni – december 2018
Bakgrund, syfte och mål
Bakgrund Hälso- och sjukvården för barn och unga i VGR signalerar sedan många år att det finns ett behov av ett systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete i regionen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har därför beslutat att ta fram en regional utvecklingsplan för hälso- och sjukvård för barn och unga (HS 2017 -00220). Arbetet skall följa och barnsäkra omställningen av hälso- och sjukvården. Alla regionala och kommunala verksamheter med uppdrag mot barn och unga berörs.
Syfte På sikt syftar arbetet till att skapa en god och sammanhållen hälso- och sjukvård för barn och unga, som genomsyras av barnkonventionen och tillförsäkrar alla barns och ungdomar bästa möjliga hälsa och utveckling. Barn och unga har speciella behov och vi vill utifrån en kartläggning av dessa, utveckla och förbättra hälso- och sjukvården mot målbilden och enligt omställningens principer.
Vad har gjorts och vad gör vi framåt? Vi startade i oktober 2017 och i ett första steg undersökte vi representativa grupper av barn och unga med kronisk eller långvarig sjukdom som medfört många vårdkontakter. Dessutom påbörjades arbetet med en helhetsbild av hälso- och sjukvården för barn och unga. Se delrapporten ”barn och unga – nuläge” HS 2018 -00358. Projektet förväntas efter hand ge svar på hur situationen i VGR ser ut idag, barn och ungas med närståendes behov samt hur vården kan förbättra och bör prioritera sina insatser på sikt. Förslag på lösningar skall tas fram och i lämpliga fall kommer piloter initieras och följas upp.
Vilka verksamheter berörs av uppdraget? Vårdcentraler / BVC / familjecentraler Unika verksamheter och lokala initiativ Habilitering och hälsa Kompetenscentra, ex VKV, central barnhälsovård Ungdomsmottagningar Barn som anhöriga och syskon, familjen Barn och ungdomspsykiatri Elevhälsa, förskola Barnkirurgi mfl Socialtjänst ALLA VERKSAMHETER, Kommunala verksamheter REGIONALA OCH KOMMUNALA Barnmottagningar som möter barn Rehabmottagningar SOM MÖTER BARN OCH UNGA, 0 Mödra- och barnhälsovårdspsykologer -17 ÅR, MED FAMILJER ELLER Privat vård BLIVANDE FÖRÄLDRAR. Barnkliniker, barnakuter Vuxensjukvård där barn vårdas (ex ÖNH, ögon, ortoped, trauma) Folktandvård och specialisttandvård Koncernkontoret
Projektorganisation juni 2018 Regionstyrelsen Hälso och sjukvårdsstyrelsen KL Ho. S Styrgrupp Hälso och sjukvårdsnämnderna Uppdragsgivare HSD Projektledare Programkontoret Omställningen Ho. S NPO / RPO Koncentration Operativ styrgrupp Nära vård Digitalisering Resurser från Förvaltningarna Kvalitetsdriven VU Resurser från koncernkontoret Kvalitetssäkring Programområden Externaoch nationella referenser Patient och närstående Kommunal referensgrupp
Operativa styrgruppen Peter Almgren, projektledare Niklas Segerdahl, SÄS Eva Midbjer Hammarström, BUH Maja Berndes, Närhälsan Spec vård Ulrika Mattson Köhlfelt, NU Karin Andersson, ANS Toni Reuter, MBHV Närhälsan Sven Ernstsson BUP Karin Mellgren, SU Lars Ahghnell / Suzanne Ågård ersättare BUP Maria Söderberg, SKa. S Jens Halldin, Närhälsan, VGPV Arne Nässén, Carlanderska, VGPV Lars Gelander, NPO barn och unga
Resultat delrapport 1
Vilka representativa målgrupper studerades i delrapporten? 1. Svårt sjuka barn i nyföddhetsperioden (0 -12 år) 2. Små barn med astma (0 -6år) 3. Små barn med undervikt / ätsvårigheter (0 -3 + 18 år) 4. Barn och unga med autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning (0 -17 år) 5. Kompetenstillgång i VGR – sköra områden. (0 -17 år) 6. Barn med ont i magen (0 -17 år) Startade maj 18
Signaler om problem Målgrupper 1 - 5 Brukare (WS + intervjuer) Socialstyrelsen 2017 invent. • Ojämlik hälsa och vårdutbud i VGR, ökande barnpopulation, mer differentierad vård. Kommunal omsorg, stöd i skola och samhälle varierar. • Upptäckt, insatser och uppföljning för de som behöver det försenas eller uteblir. • Föräldra- och individstöd saknas ofta. Barn/familjen inte hörda eller delaktiga. • Oro, väntan och otydlighet för den som söker vård – pga bristande samverkan och gränssnittsdiskussioner mellan vårdgivare. Helhetssyn saknas. • Bristande koordination av vård vid kroniska sjukdomar och många vårdkontakter, ineffektivt och otryggt, belastar familjen och individen. X X X X X X • Diskriminerade patientgrupper och nya överlevare vars behov inte tillgodoses. • För många hamnar felaktigt på akutmottagningarna. X X X • Överdiagnostik och/eller icke värdeskapande vård förekommer. X X X • Barn-intensivvård underdimensionerad och vårdplatser saknas. X X • Kontinuitet, barnkompetens, och konsultationsstöd varierar, avancerad vård i hemmet saknas och högspecialiserad region- och rikssjukvård svår att behålla och utveckla. X X X • Etiska och ekonomiska dilemman vid dyra läkemedel och X X
Vilka typer av problem är det medarbetare och patienter/närstående lyfter? Kategori Tema A B C D E F G H Resurser (tid, personer, ekonomi) Kompetens (rätt kompetens) Evidens och kvalitet Uppdrag, ansvar och samverkan Effektivitet / arbetssätt / kultur Individ och samhällsfaktorer Tillgänglighet / kontinuitet / trygghet Etik, mänskliga rättigheter, barnrätt Stöd och behandling / vårdmötet Teknik, informatik, system, plattformar Lagar, regler, paragrafer I J K Antal signaler 31 30 8 47 9 5 21 9 8 5 2
Övergripande data 350 000 barn 0 -17 i VGR, 51, 6% pojkar 48, 4% flickor, drygt 23 % av befolkningen. Barn och unga ökar, men äldre ökar mer. Fler barn i och kring Göteborg. Prognos till 2035. VGR är en kopia på Sverige, demografiskt, geografiskt. Barnfattigdom finns och varierar i VGR. (2 -20% av hushållen) Skolmisslyckanden (icke behöriga betyg till gymnasiet) ökar sista 15 åren, komplexa orsaker. Individuella, socioekonomiska, lokala förutsättningar, integration mm.
Vårdkonsumtion och mönster 2017 – ett första skrap på ytan. Ca 1, 6 miljon vårdkontakter totalt (10, 6 miljoner alla åldrar alla verksamheter) 1 miljon vårdkontakter inom VG primärvård (PV), 45 % BHV, 30 % akuta, 25% planerade. 0, 6 miljoner vårdkontakter specialistvård (SV), 50 % av individerna. 20 % akuta besök. Det innebär att SV har fler planerade besök än VGPV (borträknat BHV) men VGPV har flest besök totalt, 64%. Alla barn 0 -6 år har en kontakt med hälso- och sjukvården, 70% av 7 -17 år. Andel barn 0 -17 år som har läkarkontakter och vårdtillfällen sjunker sedan 2010. Barn 0 -6 år har högre konsumtion av specialistvård och sluten vård 10 % av barn inom specialistvården har 5 besök eller fler och står för 64 % av vårdkonsumtionen Ett av fem barn inom specialistvården har 3 besök eller fler / år, motsvarar 10 % i hela befolkningen. 20 % av barn inom primärvården står för 65 % av vårdkonsumtionen. 8 % av barn inom primärvården har 10 besök eller fler per år.
Generell analys barn och unga med kroniska sjukdomar och många vårdkontakter (=komplexa behov). • Definition – ingen finns för barn trots nationella utredningar!! • Prevalens – ingen vet för barn trots nationella utredningar!! • Resultat Uppskattningsvis 10 % inom specialistvård med STORA komplexa behov. 20 % med kronisk sjukdom långvarigt måttligt till stort behov? Hur ser det ut i primärvården? 20 % står för 65 % för besöken, vilka barn? Målgrupperna 1 -4 visar stort vårdbehov av många olika aktörer under lång tid, bristande tillgänglighet, i vissa fall diskriminerade och tysta grupper. • Summan av våra studerade målgrupper är ca 8 %, sedan tillkommer flera andra kroniska sjukdomar och grupper med stort behov av vård och omsorg. • Hur många individer? Samsjuklighet vanligt. • •
Projektplan juni - december
Huvudprocesser 2018 Summering nuläge och behov för barn och unga med kronisk sjukdom och många vårdkontakter i Västra Götalands regionen. • Studerade målgrupper (1 -6) och representativa andra grupper av barn och unga • Definition och fakta kring gruppen barn med komplexa och stora behov. Helhetsbild - nuläge hälsa, vård och samhälle barn och unga i Västra Götalands regionen. • Demografi, samhällsfaktorer, skola och hälsoläge. • Vårdflöden och behov. Problembild. • Uppdrag, bemanning, ekonomi - skillnader och brister Målbild, vägar framåt. Hur löser vi problemen? • Inventera och sammanställa en grön nulägesbild – lösningar som redan prövas. • Konkretiserad målbild, rekommendationer eller kravspecifikationer till verksamheterna. • Riktade uppdrag eller piloter
Delprocesser 2018 – del 1 Barn med ont i magen – nuläge o behov Kompetenstillgång – rätt och tillgänglig för alla barn - nya lösningar Barn och unga med ADHD, Autism och Intellektuellt funktionshinder – nuläge och vägar framåt Djupintervjuer föräldrar och ungdomar – kvalitativ analys Uppmärksamma följa piloter – kriterier och indikatorer
Delprocesser 2018 – del 2 Patient och närstående delaktighet – Interaktiv metod i väntrum utarbetas Barnrättsprövning – Systematiskt arbete, barnsäkra metoder och dokument. Kommunal samverkan – referensgrupp arbetsmöten i höst Omvärldsbevakning – litteraturgenomgång, rapporter, nationella data
Tidplan 2018 – huvud och delprocesser klara Uppdragsgivare Milstolpar 31/10 Koncernledning 5/11 MBL Regionstyrelsen 29/11 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) Programområden Medarbetare/chefer Patienter och närstående Kommunala referensgruppen Delaktighet och förankring löpande 18/12 beslut HSS
Hur blir jag delaktig som medarbetare / chef? Sektorsråd avvecklas men regionala programråd bildas. Utskick som detta kan diskuteras på APT eller ledningsgrupp. Bjud in oss till er förvaltning eller verksamhet Öppna möten? Workshops? Digitala tekniker för information, förankring och delaktighet, t. ex enkäter, frågor, input i appar, digitala workshops? Följ oss på hemsidan, kommentera och ge medskick Ta tag i medlem operativa styrgruppen närmast dig Andra idéer mottages tacksamt
Kontakta oss Funktionsbrevlåda: barnuppdraget@vgregion. se Vårdgivarwebben vgregion. se/barnuppdraget
- Slides: 22