Kvantitativa forskningsmetoder Sociologi A Ilkka Henrik Mkinen momentansvarig

Kvantitativa forskningsmetoder Sociologi A Ilkka Henrik Mäkinen (momentansvarig) 3 -1025 Ilkka. Makinen@soc. uu. se VT 2015

Undersökningsdesign i teoriprövning ”Klassisk” experimentell design: • Dela analysenheterna slumpmässigt i grupper som skiljer sig åt endast i fråga om undersökningsvariabeln (som kontrolleras av forskaren) • Orsakar den någon skillnad mellan grupperna? • Mest i socialpsykologin samt ”naturliga experiment”

Undersökningsdesign i teoriprövning Statistisk design: • Samla in en stor mängd analysenheter • Söka kontrollera på statistisk väg för det att analysenheterna skiljer sig åt även i annat hänseende än i fråga om undersökningsvariabeln (som mäts av forskaren) • Finns det någon skillnad i y efter kontroller? Finns det ytterligare variabler som kan komplettera förklaringen? • Kan användas i alla typer av problem där data i större mängder (>30 fall minimum) kan insamlas

Undersökningsdesign i teoriprövning Fördelar med statistisk design: • Vi undersöker alla typer av fall – inte bara dem som passar in • Vi slipper påverkas av enstaka undantagsfall • Vi får in flera kombinationer av individuella egenskaper pga fler fall • Vi kan kvantifiera effekten/sambandet (hur många fler rattfyllerister om alkoholskatten sänks med 20%, t ex)

Datakvalitet Alla undersökningar är beroende av de data som de använder, deras duglighet, tillförlitlighet, fullständighet och generaliserbarhet. ”Garbage in, garbage out”.

Validitet (duglighet) Validitet avser undersökningens begreppsmässiga och teoretiska relevans. Har vi lyckats överföra våra teoretiska begrepp till något empiriskt mätbart? Ju större skillnad mellan det teoretiska begreppet och den praktiska mätningen, desto större risk för missvisande resultat. Brist på validitet ger systematiska fel.

Validitet (duglighet) Validitetsbrister kan endast åtgärdas genom att på förhand välja relevanta operationaliseringar.

Reliabilitet (tillförlitlighet) Med reliabilitet menas oftast undersökningens replikerbarhet, vilket betyder i vilken utsträckning vi skulle få samma resultat om vi upprepade vår undersökning. Brist på reliabilitet ger icke-systematiska fel. Reliabiliteten försäkras genom noggrannhet i varje steg av undersökningen.

Bortfall • Externt bortfall – När data om en vald analysenhet saknas helt; t ex när en person inte deltar i undersökningen han/hon blivit utvald till. • Internt bortfall – När data saknas för vissa variabler; t ex när svaret på en enskild fråga uteblir. • Bortfall är problematiskt eftersom det finns systematik i det. Det betyder att de som svarar oftast skiljer sig i genomsnitt från dem som inte svarar.

Datainsamling • Population – den samling analysenheter som undersökningen avser. – Definiera populationen! – Vilka analysenheter vill man uttala sig om? • Urval – den del av populationen som faktiskt undersöks. Upprätta en urvalsram! En förteckning över samtliga analysenheter Per Carlson 2005

Att kunna generalisera • • Obundet slumpmässigt urval (OSU) – Alla individer i populationen har samma sannolikhet att bli vald. Obundenhet innebär att varje individs chans att komma med är oberoende av om andra individer kommer med eller ej. Obundet systematiskt urrval – Välj först slumpmässigt en startpunkt (tex 20) Beräkna sedan kvoten mellan populationens storlek och urvalets storlek. Denna kvot bestämmer sedan storleken på det intervall med vilket individer dras ur populationen. Om kvoten är tex 15 så drar man sedan ”systematiskt” var femtonde individ; 20, 35, 50, 65 osv. Stratifierat slumpmässigt urval – Stratifiera (dela in) individerna i olika grupper (strata); tex. Småföretag, mellanstora företag samt storföretag. Gör sedan ett slumpmässigt urval inom varje strata. Flerstegsurval (klusterurval) – Urval av t. ex. regioner, områden och individer stegvis Per Carlson 2005

Att kunna generalisera • ”Alla slutsatser om en population som bygger på resultat från en undersökning med ett slumpmässigt urval är med nödvändighet behäftade med en viss osäkerhet” • . . . men om urvalet är korrekt (bl a slumpmässigt) gjort är denna osäkerhet möjlig att beräkna – och den bör vara liten (t ex 1% eller 5%) Per Carlson 2005

Felmarginalen? • På 5%-nivån är felmarginalen 1. 96 gånger standardavvikelsen (s) delad med antalet undersökta fall (n) • Standardavvikelsen för proportioner räknas som roten av (p gånger 1 -p) Per Carlson 2005

Datainsamlingsmetoder • Enkäter (post, grupp, besök) – – – Relativt enkelt att nå många Kan besvaras när respondenten har tid Varje enskild enkät blir ganska billig Risk för stort bortfall Frågor kan vara oklara Svårt att få svar på ”öppna” frågor

Datainsamlingsmetoder • Samtalsintervjuer (besök, telefon) – – – Svårare frågor kan ställas Oklarheter kan redas ut ”Öppna” frågor kan lättare besvaras Dyrt Intervjuareffekter

Datainsamlingsmetoder • Sekundärdata (publicerad statistik) – – – Billigt Överskådligt Ofta lågt bortfall Ibland svårt att bedöma kvalitén Ofta deskriptiv karaktär Vanligtvis redan bearbetade data

Stora sekundärmaterial • Svenska forskardatasets från Svensk nationall datatjänst (SND) vid Göteborgs universitet • European Social Survey • World Values Survey • Offentlig statistik hos SCB, Eurostat, FN osv.

Frågeundersökningens genomförande • Övertyga respondenterna om att delta – – – Följebrev, med t. ex. Presentation om undersökningen Vädjan om att ställa upp Uppgifter om hur intervjun går till Kontaktuppgifter • Påminnelser • Belöningar

Frågeformuläret • Utformning – Professionellt och enkelt intryck • Ordning och reda - T. ex. klar åtskillnad mellan frågorna och mellan svarsalternativen • Frågornas ordningsföljd - Dela frågorna in i teman/frågeområden - Uppvärmning med lätta frågor, känsliga frågor gärna i mitten • Begränsa omfånget

Att formulera frågorna • Använd redan formulerade frågor – Frågorna är då sannolikt redan granskade och diskuterade • • Konsultera böcker i ämnet Pröva frågorna på Dig själv och på medarbetare Pröva frågorna på ”vanligt folk” (= pilotstudie) Ställ begripliga frågor - Så enkelt, kort, konkret och precist som möjligt - Var uppmärksam på ledande frågor eller sammanhang! • Tänk igenom svarsalternativen - Hur många? Ömsesidigt uteslutande? ”Vet ej”? Mittenalternativ?