Kvantitativa forskningsmetoder Sociologi A Ilkka Henrik Mkinen momentansvarig

Kvantitativa forskningsmetoder Sociologi A Ilkka Henrik Mäkinen (momentansvarig) 3 -1025 Ilkka. Makinen@soc. uu. se HT 2014

Kvantitativa och kvalitativa metoder • Kvantitativa metoder är nyttiga när man… – … undersöker relativt många enheter med hjälp av t ex enkäter eller registerstudier – numeriska data är lättare att organisera och analysera. • Kvalitativa metoder behövs i… – …”case studies” (fallundersökningar) där relativt få observationer undersöks ”på djupet”. Ostrukturerade intervjuer och deltagande observation är de viktigaste datainsamlingsmetoderna. Insamlad information tolkas i ord.

Kvantitativa forskningsmetoder i sociologi mm. , A-nivå • Målsättning: • Under detta kursmoment presenteras några grundläggande kvantitativa forskningsmetoder samt det tänkande som förknippas med deras användning. Vi börjar med tänkandet och tar sedan successivt upp olika pusselbitar som tillsammans utgör den kvantitativa forskningsprocessen.

Kvantitativa forskningsmetoder i sociologi mm. , A-nivå • Metoder: • Litteraturläsning (Hjerm & Lindgren, kap 1 -4) • Tre föreläsningar • Två seminarier

Kvantitativa forskningsmetoder i sociologi mm. , A-nivå • Examination: • Seminarier • Salstenta

”Forskning” är… • … en intellektuell verksamhet som systematiskt söker svar på frågor av allmän karaktär • Kumulativ: tar hjälp av andra, samlar och/eller organiserar kunskap • Teoretisk: använder sig av vetenskapligt språk (begrepp och termer, definitioner + exakthet)

”Forskning” är… • Empirisk: ”verkligheten fäller avgörandet” • Systematiska och hederligt tillämpade metoder (”vetenskapen är tillvägagångssättet”!) • Intersubjektiv, dvs. genomskinlig, forskaroberoende – och värderingsfri?

”Forskning” vill… • Ge svar på frågor genom att beskriva och/eller förklara • Ge generella svar, uttala sig om det allmänna (nomotetisk, ej idiografisk stil)

Vetenskapliga frågeställningar • Deskriptiva (beskrivande) – Hur många? – Hur stor andel? – Hur mycket? – Hur länge? • Analytiska (förklarande) – Analysera samband mellan olika fenomen

Goda frågeställningar är… • Generella: om regler, inte om undantag • Klara och precisa • Möjliga att pröva empiriskt • Fria från värderingar så långt det går: ”vad är”, inte ”vad bör vara” (dock: ”hur skall vi göra för att uppnå x”)

Exempel… • Varför är svensk lönesättning orättvis? (sämre) • I vilken utsträckning utgör diskriminering en del av inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden? (bättre)

Att söka forskningsproblem • • Inomvetenskapliga och samhällsrelevanta problem Olösta problem? ”Försummade” områden? Replikation? Korsbefruktning från andra områden? Generalitet! Intresse – tid - kostnad

Analysenhet • Även känd som: observation, fall • Valet av enhet påverkas av vår frågeställning – och datatillgången, t. ex. – – – Individer Skolklasser, fackföreningsavdelningar Kommuner, län Länder Tidningsartiklar, kontaktannonser, TV-reklamsnuttar, svensktoppslåtar – Relationer (mellan människor, länder, företag. . . )

Variabel • Något som kan variera… – – Kön (man [1] – kvinna [2]), ålder (antal år) Klass (t. ex. arbetare [1], tjänsteman [2], akademiker [3]) Inkomst (t. ex. kr/månad) Attityd (t. ex. ”På en skala mellan 1 och 10, vad tycker du om EMU? ”) – På kollektiv nivå: andelen kvinnor, medelålder, medelinkomst… – Relationens jämlikhet (t. ex. ensidig /ömsesidig; jämlik/ojämlik) • I analysen betraktas variablerna antingen som oberoende eller beroende. • Beroende på mätningen befinner sig variabler på olika skalnivåer som avgör vilka kvantitativa metoder vi kan analysera dem med.

Datamatris / ”dataset” Person Kön Ålder Klass Inkomst Attityd 1 1 37 3 32000 8 2 1 20 1 17500 6 3 2 26 2 18000 3 4 1 56 1 22000 3 5 2 43 3 28000 4 6 2 24 1 16500 6 7 1 29 2 23000 7

Analysenheter Variabler Person Kön Ålder Klass Inkomst Attityd 1 1 37 3 32000 8 2 1 20 1 17500 6 3 2 26 2 18000 3 44 1 56 56 1 22000 3 5 2 43 3 28000 4 6 2 24 1 16500 6 7 1 29 2 23000 77 Variabelvärden

Nyttan med ”variabeltänkandet” • Vi måste precisera de fenomen vi undersöker och hålla isär dem • Vi måste precisera de samband vi tänker råder mellan de fenomen vi undersöker • Vi måste bedriva vår datainsamling och analys systematiskt

Operationaliseringar Innan man börjar samla in data måste man operationalisera de begrepp man använder sig av. Det betyder att man översätter ett teoretiskt definierat begrepp till något konkret och mätbart. Hur mäter vi t. ex. tillhörigheten till en social klass hos en individ? • • • Utbildning? Yrke? Inkomst? Social status? Annat?

Variabelbeskrivning: centralmått • Centralmåtten ger oss en uppfattning var mittpunkten i materialet ligger • Typvärdet – det oftast förekommande värdet i materialet • Medianen – det mittersta observationsvärdet • Medelvärde – summan av alla observationers värden, delad med antalet observationer (n)

Centralmått – om medianen • OBS. medianen räknas olika för jämnt och udda antal observationer: om materialet (ordnat material) har ett udda antal fall, t ex 2, 2, 5, 6, 7, 8, 12, tar vi helt enkelt den mittersta observationens värde (=6). Om vi har ett jämnt antal, t ex 2, 2, 3, 5, 6, 9, räknar vi var mittpunkten mellan de två mittersta observationerna ligger, här (3+5)/2 = 4.

Men… • I båda dessa material är medelvärdet nästan detsamma… vad skiljer dem åt?

Variabelbeskrivning: spridningsmått • Spridningsmåtten ger oss en uppfattning om hur spridda eller samlade observationerna är kring medelvärdet • Räckvidden (variationsvidden) – avståndet mellan det lägsta och det högsta värdet • Kvartilavståndet (efter att materialet rangordnats och delats in i fyra delar, kvartiler) – avståndet mellan den första och tredje kvartilen • Variansen s 2 - summan av alla observationers kvadrerade avstånd från medelvärdet, delad med antalet observationer • Standardavvikelsen (s) – roten av variansen

Spridningsmått - räkning • OBS. att kvadrera = att höja till andra potens, t ex 2 kvadreras till 22 = 4. Man kvadrerar vanligtvis för att slippa negativa tal (alla kvadrerade tal är positiva) i beräkningar. • OBS. kvartil: dels namnet på en fjärdedel av ett rangordnat material, t ex i 2 4 8 11 14 46 56 66 är 2 och 4 tillhör 2 och 4 den första kvartilen; dels den punkten mellan kvartilerna, t ex är värdet på första kvartilen i materialet ovan (4+8)/2 = 6 • OBS. ”roten” (eller kvadratroten): roten av talet x är det tal som multiplicerat med sig självt ger x, roten av 9 är t ex 3, eftersom 3*3=9