SOCIOLOGI I GLOBALISERINGENS TID Samhllsvetarprogrammet delkurs 2 frelsning

SOCIOLOGI I GLOBALISERINGENS TID Samhällsvetarprogrammet, delkurs 2 föreläsning I, 2008 -09 -25 Malinda Andersson, doktorand malinda. andersson@soc. uu. se

SYFTET MED SOCIOLOGIMOMOMENTET • Vad är ett sociologiskt perspektiv? • Inblick i aktuella teoretiska diskussioner • Koppla teori till konkreta exempel • Simon Lindgren: Sociologi 2. 0 (2008) • Sverige och omvärlden i det internatioaliserade samhället

SOCIOLOGINS FÖDELSE • 1800 -1900 -talen • Modernisering i Västeuropa och Amerika • Utveckling och förändring • Individ – kollektiv – samhälle • A. Comte – ’Sociologi’ • Förklara den sociala världen

VAD VILL SOCIOLOGIN UTFORSKA? • Individ – samhälle • Regelbundenheter – förändring • Vardagsliv – globala maktrelationer • Att studera det som är taget förgivet

ATT TÄNKA SOCIOLOGISKT • C. W. Mills: Den sociologiska visionen (1959) • Förfrämligande av vardagen • Generella mönster i specifika händelser

SOCIOLOGISKA DILEMMAN • Struktur – aktör • Konsensus – Konflikt • Genus

FEMINISTISK SOCIOLOGISK KRITIK • Situerad kunskap • Forskarens sociala position har betydelse • Sociologin baserad på manligt subjekt • Synliggöranden och omskrivningar • ”Mer än bara kvinnor och män!” Klass, etnicitet, sexualitet, funktionsförmåga

VAD ÄR EN VETENSKAPLIG TEORI? • Tolkningsram, system av antaganden • Förklarar fenomen, händelser och handlingar • Underbyggd genom undersökning • Positivism vs. Socialkonstruktionism • Lindgrens ambition: kritisk hybridisering • Situerad kunskap

ATT LÄSA SAMHÄLLET • Läsa = analysera, tolka • Text = livsvillkor, bilder, ljud, beteenden ”Vi ser något. Vi tar hjälp av sociologisk teori. Vi tar hjälp av den egna erfarenheten. Vi tänker några varv och förfinar våra resonemang. Slutligen kan vi presentera en analys av något. ” (Lindgren 2008: 37)

OLIKA TYPER AV TEORIER • Tid: Klassiska – Moderna • Mål: Deskriptiva – Normativa • Analysnivå: Mikro (aktör) – Makro (struktur) • Fokus: Konsensus – Konflikt • Kritisk teori

EXEMPEL: NORMATIV/KRITISK ANSATS ”Slutligen bör det framhållas att den sociologiska analysen alltid bör utmärkas av ett kritiskt förhållningssätt. Med detta menas att det är ett självändamål för forskningen att vara kritisk. Den ska sträva efter att finna problem, motsägelser, svårigheter, ojämlikheter, maktförhållanden och – i det ideala fallet – också blottlägga och visa på vägar runt dessa. Även här menar jag alltså att engagemang i någon mening ska ha företräde framför objektivitet i den ändå ouppnåeliga bemärkelsen. ” (Lindgren 2008: 33)

SOCIOLOGINS KLASSIKER • Karl Marx (1818 -1883) 1960 • Max Weber (1864 -1920) 1930 • Émile Durkheim (1858 -1917) 1930 • Georg Simmel (1858 -1918) 1990 Hur upprätthålls samhället i en tid av förändring?

PROBLEM MED KLASSIKERNA • (Döda), vita, europeiska män (DWEMs) • Ej ”objektivt” urval • Anpassade för specifikt samhälle – ej universella, trots universella anspråk!

MARX: ARBETE OCH KAPITAL • Kapitalismens ursprung och utveckling • Relationen mellan ekonomi, samhälle, politik och kultur • Klassamhällets upprätthållande • Klassamhällets förändring

WEBER: RATIONALITETENS ERA • Varför uppstod kapitalismen i västvärlden? Teori om den protestantiska etiken • Varför handlar människor som de gör? Teori om handlingstyper • Vad kännetecknar moderna organisationer? Teori om organisationsformer?

DURKHEIM: SAMHÄLLE OCH SOLIDARITET • Samhällen som existerande i sig själv • Vad är social sammanhållning? • Förmodern likhet – mekanisk solidaritet • Modern olikhet – organisk solidaritet • Den hotande individualiseringen • Svagare kollektivt medvetande

SIMMEL: KULTUR OCH SOCIALA FORMER • Samhället som en händelse • Fokus på sociala och kulturella uttryck • Pengalogiken och nya sociala samspel • Konsumtionssamhällets överflöd • ”Kulturens tragedi” – Objektiv kultur • Den blaserade attityden

POSTMODERNITET I SOCIOLOGIN • Fr. o. m. senare delen av 1900 -t • Lyotard (1979) – The Postmodern Condition • Skepsis mot ”de stora berättelserna”: Utveckling, framsteg, rationalitet • Fokus på kultur och språk • Makt på alla nivåer och i alla sociala relationer

VAD MENAS MED POST? • Post = Efter • Post = Bortom • Nytt samhälle eller nya sätt att läsa samhället?

SAMHÄLLSTEORI - SAMTIDSKULTUR • Meningsbärande uttryck och livsformer idag • Kultur som process och praktik • Litteratur, film, mat, teater, mode, musik… • Cultural Studies/Kulturstudier som fält • Populärkultur, subkultur

ATT FÖRSTÅ MAKT SOCIOLOGISKT • Centralt samhällsvetenskapligt begrepp • Vad är makt? Var utövas makt? • Klassisk definition: Hur individer och grupper uppnår sina mål i kamp med andra individer och grupper • Social makt

MICHEL FOUCAULT (1926 -1984) • Makt och kontroll i det moderna samhället • Social kategorisering: normalitet/avvikelse • Totala institutioner, sexualitet etc • Politisk aktivist

FOUCAULTS MAKTANALYS • ”Makt finns inte, makt utövas” • Makten är produktiv • Makten är pluralistisk • Där makt finns, finns motstånd!

FOUCAULTS DISKURSBEGREPP • Framställningsordning Hur framställs ett visst fenomen i ord och bild vid en viss tidpunkt? • Ramar för vad som ses som sanningar • Makten att definiera

EXEMPEL 1: ’KLIMATHOTET’ • Vem definierar problemet? • Hur beskrivs orsakerna? • Vilka åtgärder anses lämpliga? • Vem bär ansvar?

VAD ÄR GLOBALISERING? • Sammanlänkning – ’den globala byn’ • Varor, kapital, människor, information, idéer och risker rör sig över gränser • Maktperspektiv

EKONOMISK GLOBALISERING • Integrerad världsmarknad - IT • Global produktion: MNF och risker • Staternas makt över ekonomin mindre Globaliseringen resultat av politiska beslut!

POLITISK GLOBALISERING • Internationellt samarbete (EU, FN, VB) • Icke-statliga organisationer, NGO: s (GP) • Nya politiska gemenskaper (Attack)

EKOLOGISK GLOBALISERING (David Goldblatt) • Gränsöverskridande miljöförstöring • Miljöberoende: orsak + effekt skilda/globala • Försämring av gemensamma resurser

KULTURELL GLOBALISERING • Informationsteknologi • Global kommunikation • Internationell migration och turism • Global medvetenhet?

GLOBAL KULTUR • Inte en global kultur • Föränderlig, pluralistisk och hybrid • Kultur som ”föreställda gemenskaper” • Skapandet av ’Vi’ i relation till ’De andra’ • Migration - Vem är västerländsk?

’GLOBAL SCAPES’ (A. Appadurai) • ’Scapes’ – dimensioner av globaliseringen • Ethnoscapes: resenärer av olika slag • Technoscapes: IT, övrig teknologi • Finanscapes: det globala kapitalet • Mediascapes: bilder, idéer, nyheter • Ideoscapes: politiska värden Den socioekonomiska utvecklingen oförutsägbar!

GLOKALISERING (R. Robertson) • Globalt - lokalt • Globaliseringen är rumslig • Kulturspecifika tolkningar av fenomen T. ex Hip Hop

GLOBALISERING SOM MODERNISERING • Globaliseringen konsekvens av modernitet Vi lever i en ’reflexiv modernitet’ snarare än en postmodernitet

ANTHONY GIDDENS: SENMODERNITET • Åtskiljandet av tid och rum • Reflexivitet • Förändrade sociala relationer • Otrygghet och risk

ULRICH BECK: RISKSAMHÄLLET • Risk Society (1986) • Global miljöförstöring – intima relationer • Samhället måste anpassas till nya hot