Systematiskt arbetsmiljarbete hot och vld Vra erfarenheter och
Systematiskt arbetsmiljöarbete - hot och våld Våra erfarenheter och lärdomar Per-Arne Spiik, Arbetsmiljöstrategerna William Rosborg och Per Martelius - BYA …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
AFS 2001: 1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete § 1 Föreskrifternas tillämpningsområde Föreskrifterna gäller alla arbetsgivare. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft § 2 Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
AFS 2001: 1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete § 3 Naturlig del i verksamheten Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. § Medverkan 4 Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
AFS 2001: 1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete § Arbetsmiljöpolicy och rutiner 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara. . . Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Policyn och rutiner skall dokumenteras skriftligt. …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
AFS 2001: 1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete § 6 Uppgiftsfördelning Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna på sådant sätt att en eller flera chefer eller andra arbetstagare får verka för att risker förebyggs och tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. . . har de befogenheter, resurser och kompetens som behövs. Uppgiftsfördelningen skall dokumenteras. …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
AFS 2001: 1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete § 7 Kunskaper Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas. . . När riskerna är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. Chefer och arbetsledare skall ha särskilda kunskaper som de behöver för sina uppgifter. . . …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
AFS 2001: 1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete § 8 Riskbedömning Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. När ändringar i verksamheten planeras, skall det bedömas om dessa ändringar medför risker. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
AFS 1993: 2 – Hot och våld i arbetsmiljön § 2 Arbetsgivaren skall utreda* de risker för våld och hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta de åtgärder som kan föranledas av utredningen. * = Utreda = kartlägga Genom att kartlägga var, när och hur risker förekommer och genom att följa upp befintlig statistik (egen intern, branschrelaterat) kan förebyggande åtgärder göras effektivare. …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
Riskbedömningsmetodik Hur gör ni riskbedömningar på era arbetsplatser – • Vilken metod – skyddsronder, andra typer av metoder? – vem/vilka ansvarar för metodik/checklistorna – att dessa utvärderas/utvecklas? • Vilka är med? • Hur dokumenteras resultatet? • Hur sprids resultatet av gjorda riskbedömningar? • Hur ser vi till att medvetandegöra/öka risk-/säkerhetstänk och säkerhetsbeteende hos alla medarbetarna? …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
Målet med riskbedömningen Målet är i första hand att eliminera identifierade risker. Dock kan alla risker inte undvikas helt, de måste då hanteras med målet att minska sannolikheten att olycka/skada inträffar och/eller att konsekvensen av risken genom varnings-/riskskyltning och/eller säkerhets-/arbetsinstruktioner att följa och/eller användning av skyddsutrustning riskmedvetenhet/kunskap om säkerhetsagerande …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
AFS 2001: 1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete § Utredning av orsaker 9 Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar, skall arbetsgivaren utreda orsakerna så att riskerna kan förebyggas i fortsättningen. Hur gör ni utredningsarbetet på era arbetsplatser – Vilka är med? Hur dokumenteras resultatet? Hur sprids erfarenheterna av utredningen? …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
En uppkommen hotsituation Den arbetslöse mannen, som beskrivs som labil och deprimerad, är nu misstänkt för olaga hot mot en kvinnlig chef vid arbetsförmedlingens kontor. Detta sedan han den 3 juni ringt in ett dödshot mot henne. 50 -åringen hade i slutet av februari fått ett utbrott vid ett av sina resultatlösa besök på förmedlingen. Mannen välte då en skärmvägg och en stor krukväxt. När tjänstemannen ropade att han skulle ringa polisen fick han också sitt skrivbord omkullvräkt. På sin väg mot utgången välte 50 -åringen även ett tidningsställ och en skrivare. Att diskutera: Med utgångspunkt från lagstiftningen krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, vilka frågor bör ställas för att kontrollera att man på arbetsplatsen hittills gjort det man borde för att minimera att det som hände och att man minimerat hotsituationer av liknande slag? Hur skulle ”ett idealt arbetsmiljöarbete” se ut för att ev förhindra att det som hände? …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
Frågor/analys av ”hotsituationen” Har man på arbetsförmedlingskontoret granskat/kartlagt sina lokaler/möblering utifrån att en våldsam/aggressiv person skulle komma in på kontoret? Har man lagt fast rutiner för hur man som medarbetare ska agera om man känner att den man möter har tecken på aggressivitet/våldsbenägenhet? Har man rutiner för hur man tar hand om ”tillbudet” – utreder händelsen för att komma fram till behov av åtgärder för att minimera risken för liknande situationer? Har man rutiner för hur man tar hand om den ”oro/rädsla som situationen” ev utlöste hos personalen på kontoret? …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
Erfarenheter från Bevakningsbranschen Det vi alltid pratar om/lyfter fram är: • Ensamarbete = snabb hjälp • Reträttväg • Rapportering • Utbildning och träning • Samverkan …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
En tillbudssituation Janne jobbar på ett medelstort bevakningsföretag. Han kör rondbil på natten och trivs ganska bra med sina arbetsuppgifter. Gruppledaren är en kompetent och rättvis tjej, med många års erfarenhet. En lördag kväll när Janne ska gå på sitt pass blir han inkallad till gruppledaren som berättar att de har fått ett nytt uppdrag. De ska rondera det gamla kommunhuset som håller på att renoveras. Instruktionen är tydlig. Bilen ska parkeras synligt utanför byggnaden och ronderingen ska ske till fots och endast på utsidan av byggnaderna. Klockan a r 02. 30 och Janne a r pa va g in mot kommunhuset, men pa va gen dit sa fa r han en ka nsla i magen som sa ger att han borde nog a ka runt med bilen ista llet fo r att ga. Sa han rullar in pa omra det och snurrar runt det gamla kommunhuset, stannar till och kollar sa att allt a r la st och fint. Pa va g ner mot den gamla fo rra dsbyggnaden pa baksidan sa ser han plo tsligt tva figurer som sta r vid en byggcontainer och smusslar. Pa beho rigt avsta nd sa ta nder han stra lkastaren och vevar ner rutan fo r och fra gar vad som pa ga r. Ma nnen som verkar pa verkade och na got nervo sa ursa ktar sig och bo rjar ro ra sig da rifra n. Precis na r Janne ska ta upp radion fo r att bega ra fo rsta rkning ho r han ett morrande ljud och ser i o gonvra n hur ett stort djur kastar sig mot hans nervevade fo nster. Han fo rsvarar sig instinktivt med radion samtidigt som han fo rso ker veva upp rutan. Han ho r hur ma nnen skriker pa hunden som efter ett par sekunder lunkar tillbaka till sin a gare. Eftera t sa ta nker Janne pa vad som kunde ha ha nt om han hade ronderat till fots. Han hade inte haft en chans mot den stora scha fern. Men eftersom Janne visste att han hade brutit mot instruktionen sa bera ttade han inte om ha ndelsen fo r na gon. Tre veckor senare sa sitter Janne och fikar med tva kollegor hos Berit pa Statoil. Na r den ena sa ger – Har ni ho rt om Micke pa andra skiftet? Han ronderade gamla kommunhuset i natt och blev attackerad av en stor ja vla scha fer. Ligger pa intensiven med 39 stygn och en spricka i armen. . . Att diskutera: Med utgångspunkt från lagstiftningen krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, vilka frågor bör ställas för att kontrollera att man på arbetsplatsen hittills gjort det man borde för att minimera att det som hände? Hur skulle ”ett idealt arbetsmiljöarbete” se ut för att ev förhindra att det som hände? …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
Frågor/analys av ”tillbudssituationen” Har ser rutinerna för tillbudsrapportering ut? Hur har man introducerat/kommunicerat ”nyttan” med tillbudsrapportering till alla medarbetare? Hur förmedlar/sprider man information från inrapporterade tillbud? _______________________ Hur får man hjälp om man blir utsatt för våld/skadad? …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
Erfarenheter från Bevakningsbranschen Det vi alltid pratar om/lyfter fram är: • Tydliga instruktioner • Syfte med uppdraget • Tillbudsrapportering • Riskbedömning • Skyddsutrustning …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
En uppkommen våldssituation En tisdagskva ll i februari uppta ckte en butikskontrollant pa Hemko p att en mansperson tog varor och gick ut genom en obemannad kassa utan att betala. I enlighet med sin instruktion ingrep butikskontrollanten inte mot mannan utan anropade via sin radio tva ordningsvakter. De tre fo ljde efter mannen och tilltalade honom ute pa Ma ster Samuelsgatan. Ordningsvakterna grep tag i mannen. Mannen gav da den ene ordningsvakten en ”skalle” som tra ffade honom i ansiktet och medfo rde att han fo ll till marken. Mannen knivho gg sedan den andre ordningsvakten (21 år gammal), som senare avled av sina skador. Da refter sprang mannen fra n platsen, men a terva nde och bo rjade jaga den ”skallade” ordningsvakten och knivho gg a ven denne samt butikskontrollanten, som fo rso kt go mma sig bakom na gra bilar. Va ktaren i A hle ns personalkontroll uppfattade att na gon blivit knivskuren och tryckte pa larm. En fja rde va ktare kom till undsa ttning med fo rsta fo rband. Polis anla nde. De skadade fo rdes till sjukhus med ambulans. Ingen av de skadade bar skyddsva st. Att diskutera: Med utgångspunkt från lagstiftningen krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, vilka ev brister kan man finna som delorsak/er till konsekvensen i händelsen? Hur skulle ”ett idealt arbetsmiljöarbete” se ut för att ev förhindra att det som hände? …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
Frågor/analys av ”våldssituationen” Orsak/frågor kring konsekvensen med dödlig utgång/knivskador: • Väktarna bar inte skyddsväst! • Var riskbedömningen (att inte behöva skyddsväst) av uppdraget tillräckligt noggrant utförd? • Fanns det tydliga regler för hur väktarna skulle hantera situationer som denna? Om ja följdes dessa? • Hade väktaren/arna tillräcklig kompetens/träning att hantera situationer som dessa? …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
“Bevakningsbranschens lärdomar” • Utbildning med arbetsmiljöfokus • Krisstödsutbildning • Konflikthanteringsutbildning/träning • Kravspecifikation på skyddsvästar • Skyddsväst på många bolag • Rapporter om arbetsmiljön och risker för olika yrkeskategorier och deras arbetssituation …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
”Det ideala rekommenderade arbetsmiljöarbetet” Det ideala/rekommenderade arbetsmiljöarbetet: • Objektsanpassade riskbedo mningar fo r va ktare/ordningsvakter i va ldsutsatta miljo er, beho ver genomfo ras med stor noggrannhet. • En viktig utga ngspunkt i dessa bedo mningar a r tillbudsrapportering och att dessa fortlöpande följs upp. • Det a r viktigt att informera alla (va ktare) om att tillbud utgo r en viktig kunskapska lla, i de riskbedo mningar som arbetsgivaren kontinuerligt ma ste go ra. • Va ktare i miljo er, da r risken fo r konfrontation med provocerande och aggressiva personer a r stor, beho ver ha flera a rs erfarenhet i yrket och ha livserfarenhet, dvs. inte vara fo r unga och oerfarna. • Va ktare i miljo er, da r det a r vanligt med alkohol- och drogpa verkade personer, ma ste ha kunskap om hur dessa droger verkar. De beho ver bl. a. ka nna till att vissa droger kan ge ka nsloma ssiga sto rningar som i ho g grad o kar riskerna fo r va ktarna. • Det beho ver framga mycket tydligt i instruktioner fo r va ktare/ordningsvakter att de inte ska fo rso ka gripa na gon som kan missta nkas vara beva pnad. Det ma ste ocksa klart framga att det inte betraktas som en merit att gripa personer som kan missta nkas vara farliga …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
“Riskbedömning i en situation” En arbetssituation – en videosekvens Uppgift: Titta på arbetssituationen…. . hur hon agerar……eventuella fel hon gör……. hur hon borde agerat etc …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
“Risker/fel” Hon var inte fokuserad på sitt arbete……genomförde privatsamtal under körningen, när hon fick uppdraget! Hon motfrågande inte sin grupp(=arbets)ledare om det var något hon behövde tänka på……trots att hon aldrig haft en liknande arbetsuppgift. Gruppledaren checkade inte av sin medarbetare och hennes erfarenhet…. . för att kunna ge enkla instruktioner om vad hon behöver tänka på. …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
“Bevakningsbranschens lärdomar” Det vi alltid pratar om/lyfter fram är: • Närvarande/uppmärksam i mottagande av uppdrag • Arbetsuppgifter efter kompetens • Juridik • Överfallslarm • Personlig skyddsutrustning • Egen riskbedömning • Rapportering • Delaktighet …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
…. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
• Bevakningsbranschen, ofta en lösning på andras arbetsmiljöproblem. • Att hantera risker, en del av yrket? • Förebygga skador, ohälsa och olyckor • Leverera kvalité • Vi är duktiga, men kan bli ännu bättre! …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
• Riskhantering • Riskbedömning • Riskanalys • Riskidentifiering • Riskvärdering • Riskuppskattning Verkar detta krångligt? …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
…. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
Riskhantering i fem steg …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
…. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
Checklistor • • • Flertal exempel Sju checklistor förankrade och anpassade till branschen Larm och åtgärder Säkerhetskontroll Värdetransport Publika miljöer Ronderande bevakning Stationär bevakning Störningsjour Enklare riskbedömning tre steg Överskådlig handlingsplan www. bya. se/arbetsmiljo …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
…. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
…. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
…. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
Enkel riskbedömning …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
…. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
Vetenskapligt belagda Riskfaktorer (Våld i arbetslivet Rapport 2010: 4) • • • Ensamarbete Kvälls- och nattetid Kundmöten Kriminellt belastade områden • Maktutövande/ingripande • Storstad • Värden (kontanter, varor etc. ) Ålder Kön Erfarenhet Yrkeskunnande Arbetsbelastning Saknar tillbudsrapportering • Dålig arbetsmiljö …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
Framgångsfaktorer: • Riskbedömningar regelbundet • Bra Instruktioner med kända risker och riskbedömning • Krisplan (Lokal, central) • Krisstöd (Kamratstöd, professionell hjälp) • Utbildning/Övning (Före, under och efter) • Kommunikation (Överfallslarm, radio, snabb hjälp, rapportering) • Utrustning (Skyddsväst, batong, knivhandskar) • Reträttväg /säker plats …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
BYA Projekt • • • Skyddsvästar Riskhantering Överfallslarm BKs Arbetsmiljö Parkeringsvakter …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
Krisstöd steg 1 – Kamratstöd Krisstöd steg 2 – Avlastningssamtal Krisstöd steg 3 - Debriefing Konflikthantering Fortbildning vart 4’e år Funktionsutbildningar Professionellt bemötande Riskhantering VU 1 + VU 2* Grundutbildningar • *Grundläggande Konflikthantering • *Självskydd • *Egen riskbedömning • *Akut sjukvård …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö
SUMMERING Vad vi inom bevakningsbranschen anser vara viktigast för att hantera ”hot och våld-risker”: • Få medarbetarna att förstå det egna ansvaret • Att vid tillbud/när man avbryter sin uppgift – göra skriftlig rapportering • Att träna sig att alltid göra riskbedömning ”i stunden” • Att förstå att skyddsväst inte skyddar allt – utan bara är ett skydd som ”ger en andra chans” – dvs kunna ta sig ur en situation Viktigast ur ett SAM-perspektiv: • Se till man får till bra/praktisk kartläggningsmetodik för den enskilda arbetsplatsen • Se till att medarbetarna förstår nyttan av tillbudsrapportering och man verkligen analyserar alla inrapporterade tillbud • Se till att man förstår och investerar tid att ”utbilda medarbetarna i risk-/säkerhetstänkande” …. för både effektivitet och bra arbetsmiljö © Ko. PAB/Per-Arne Spiik/2012
- Slides: 41