Modern systemutveckling Ngot helt annat n vanlig systemutveckling

Modern systemutveckling Något helt annat än vanlig systemutveckling © Per Flensburg

Min bakgrund 13 år vid Lunds universitet n 10 år vid Handelshøjskolen i København n 4 år vid Växjö universitet n Ledstjärna: Maximalt användarinflytande n Starkt filosofiskt intresse n Vissa provokativa tendenser n © Per Flensburg 2

Kontaktinformation Tel: 0470 -708925 (arbete) n 046 -211 01 26 (hem) n per. flensburg@msi. vxu. se (säkrast!) n http: //www. msi. vxu. se/~per/ (hemsida) n OBS: Ingen mobiltelefån! n © Per Flensburg 3

Bakgrundsmaterial Denna presentation (ungefär) finns på min hemsida: pkt 19 ”Presentations” n Bakgrundsmaterial finns på n – http: //www. msi. vxu. se/~per/Natverksorg. pdf – http: //www. msi. vxu. se/~per/nat/ – © Per Flensburg http: //www. msi. vxu. se/~per/Presentation. PF/ 4

Vanlig systemutveckling Effektivisering och ökad kontroll av befintlig verksamhet n Stabil och rutinartad verksamhet n Arbetsdelning n Användaren betjänar systemet n Mycket noggrann analys n Kravspecifikation styr utveckling n Masstransaktioner n © Per Flensburg 5

Kontroll av arbetet Datasystemet bestämmer vad användaren skall göra. n Användaren betjänar systemet. n Men någon måste mata in informationen i datasystemet. n Och någon är tänkt att använda den information som kommer ut. n © Per Flensburg 6

Rationaliseringspotential Vanlig systemutveckling – obsolet! Systemgeneration © Per Flensburg 7

Affärssystem De transaktionsbaserade informationssytemen som är resultatet av traditionell systemutveckling. n I dessa system finns samtliga data om samtliga affärshändelser, i regel i en databas. n Därför ytterst värdefulla system. n © Per Flensburg 8

Output Standardrapporter n Sammanställningar på olika ledningsnivåer (MIS) n Hellre för mycket än för litet n Användaren dränks i information n © Per Flensburg 9

Att styra informationsflödet Den information man behöver finns inte! n Rapportgeneratorer som sköts av användarna (End User Computing) n Egna lokala informationssystem på avdelningarna n Data warehouse, data mining n Information Resource Management n © Per Flensburg 10

Information – en strategisk resurs Genom att använda den information som redan finns tillgänglig kan verksamheten skaffa sig konkurrensfördelar, nya affärsmöjligheter öppnas. n Kräver att man är smart och före konkurrenterna och har en god affärsidé. Ex: Upptäcka att försäljning av öl och blöjor korrelerar. n © Per Flensburg 11

Två olika sorters system Stategiska system Transaktionsbearbetning, Grundläggande databaser © Per Flensburg 12

Konceptuell modell Den modell av organisationens verksamhet, som ligger till grund för informationssystemet. n Kallas även för objektsystem, verksamhetsmodell, användarfall etc. n Men den moderna beteckningen är affärsprocess n © Per Flensburg 13

Traditionell affärsprocess Lager Tillverkning Inköp Försäljning n n Ekonomi © Per Flensburg Ekonomi Många interna transaktione r, billiga Få externa, dyra Uppdelat i funktioner Ekonomi skilt från affärer 14

Affärsprocess mellan företag n n n Lagerpåfyllning önskas Order beräknas Leverantör utses Order skickas till leverantör Orderbekräftelse erhålles n n n Leveransbesked beräknas Varor och följesedel levereras Faktura beräknas Faktura skickas till kund Påminnelser etc. Manuellt © Per Flensburg 15

Transaktionskostnader n n Ordern skrivs ut på papper Skickas till leverantören Leverantören matar in den i sitt datasystem Orderbekräftelse skrivs ut på papper n n n Skickas till kunden Kunden matar in den i sitt datasystem Fakturan skrivs ut på papper Skickas till kunden Kunden matar in den i sitt datasystem Detta är rena snurren! © Per Flensburg 16

Reducering av dessa Man kan lika gärna skicka ett meddelande till den andre partens dator och vid leveransen överföra ett belopp mellan deras konton i banken. n Blir elektronisk handel Business to Business, B 2 B n Det leder till maximal kontroll! Inga människor behövs. n © Per Flensburg 17

Mappning mellan affärsprocesser Om detta ska fungera måste de båda företagens system kunna överföra information mellan varandra. n Det måste vara alldeles 100%-igt klart vad denna infomation innebär. n Lagersaldo: Fysisk kvantitet i lager n Lagersaldo: Det som är möjligt att sälja av det som fysiskt är i lagret. n © Per Flensburg 18

E-handel – inget nytt E-handel är inget nytt. Det har förekommit i bilbranschen sedan 80 talet. n Men då hade man inget allmänt nätverk utan använde ofta förhyrda telelinjer. n Dyrt och skräddarsytt för varje firma n © Per Flensburg 19

E-handel och internet Med internet blev merkostnaden per datorstyrd transaktion nära noll kronor oavsett ursprung. n Detta blev grundbulten i ”den nya ekonomin” n © Per Flensburg 20

Ny affärsprocess Lager Tillverkning Inköp © Per Flensburg Infobrooker Inköp Försäljning Ekonomi 21

Ny, mer utvecklad affärsprocess Lager Tillverkning Inköp Försäljning Infobrooker Inköp Försäljning Kreditkontroll Ekonomi Bokföring © Per Flensburg Fakturering 22

Nätverk - ingen kontroll n n n Det finns ingen som kan kontrollera den komplexa organisationen i föregående bild, därför måste man lita på varandra Man får också möjlighet att göra det man helst vill göra, därför blir man fri. Paradoxalt leder den totala kontrollen över i den totala friheten © Per Flensburg 23

Informationssystemets roll Informationssystemet får en alldeles ny roll i dessa typer av organisationer. n Det förmedlar information istället för att styra ett förlopp. n Ett befintligt informationssystem kan övergångsvis även göra detta. n Men det blir ineffektivt. n © Per Flensburg 24

En mängd nya problem Hur överför man information från ett affärssystem till ett annat? n Hur beskriver man affärsprocessen? n Vem ”äger” denna beskrivning? n Hur kan ett funktionsorienterat system översättas till ett processorienterat? n © Per Flensburg 25

Överföring n Tekniskt oberoende – – – n Versionsoberoende Plattformsoberoende Systemoberoende Är bara en fråga om dataformat Konceptuellt oberoende – – © Per Flensburg Gemensam beskrivning av affärsprocess Metaspråk 26

Beskriva affärsprocess n Traditionell strategi för detta – – n Den starkare parten bestämmer (som tex inom EDI) Branschberoende (ex Odette inom bilindustrin) Beskrivningsspråk – © Per Flensburg XML i olika varianter 27

Ny beskrivningsstrategi krav Billig n Snabb n Allmängiltig n Pålitlig n © Per Flensburg 28

Exempel på beskrivningsmetoder Biztalk n Soap n eb. XML n UDDI n Alla kan ses som ett mellanting mellan en generell beskrivnings-metod, typ UML, och en beskrivning av en specifik affärsprocess. n © Per Flensburg 29

Typ- och förekomstnivå Artikel: Beställd kvantitet: À pris: Kund: Certifierare: Leveranssätt: Betalningsvillkor: Betalningssätt: © Per Flensburg 30

Typ- och förekomstnivå Artikel: Fluminhållare, mallingsvingare. . . Beställd kvantitet: À pris: Kund: Certifierare: Agent A, B, . . . Leveranssätt: SJ, ASG, Internet Betalningsvillkor: Betalningssätt: E-cash, f-bank, . . . En del av fälten har fördefinierade värden, som alla måste rätta sig efter. © Per Flensburg 31

Vem äger beskrivningen? En central agentur på nätet, som tillhandahåller ”middleware”, som gör översättningarna. n Beskrivningen följer med transaktionen så den som gjort ett steg vet vart den ska sändas sedan. n Parterna kommer överens peer-to-peer. n © Per Flensburg 32

För- och nackdelar Central agentur är enklast, men kräver att företagen explicit ansluter sig. Ger ingen dynamisk lösning (SOAP, eb. XML) n Beskrivningen som följer med är mycket flexibel, men kräver att det ”den nästkommande” är tillgänglig (UDDI) n Peer-to-peer är dyr med säker. n © Per Flensburg 33

Funktionsorientering => Processorientering Kräver reengineering av systemet n Handlar om systemförvaltning n Är en sorgligt försummad del av utbildningen. n © Per Flensburg 34

Informationsbehov och åtkomst Det behövs operativ information för att genomföra affärsprocessen. Säkerställs genom procedurerna ovan. n Man behöver också information om affärspartnerna, pålitlighet etc. Den lagrar varje part eller så tillhanda-hålls den delvis genom en agentur. n © Per Flensburg 35

Kännetecken Informationen är mycket mera speciell och mindre generell. n Den används också på ett indivi-duellt vis. n Alltså bör den enskilde parten själv samla, lagra och åtkomma denna information. n Det blir ett personligt erfarenhetssystem. n © Per Flensburg 36

Andra typer av information Förutom den formaliserade informationen finns information i form av ”berättelser” om t. ex. vilka problem som uppstått, hur man löst dem och annat som kan vara bra att komma ihåg. n Detta lagras också i det personliga erfarenhetssystemet. n © Per Flensburg 37

Nätverk Delar av det egna personliga erfarenhetssystemet kan göras tillgängligt för andra. n På så sätt sprids erfarenheterna och den enskildes kunskaper (och därmed värde) utökas. n Det är inte informationen i sig som är viktig utan den kunskap man får av den, det man gör med den. n © Per Flensburg 38

Nätverksinformationssyste m Affärstransaktioner Central databas Personliga erfarenhetssystem © Per Flensburg Personliga erfarenhetssystem 39

Affärsstruktur Lager Tillverkning Inköp Leveransbevakning Marknadsföring Kreditkontroll Marknadsundersökning Ordermottagn. Bokföring Fakturering © Per Flensburg 40

Vad behöver man kunna? Affärsprocessbeskrivning på en högre nivå än UML n Informationsstrukturering, som innebär att informationen sätts in i olika strukturer och skapar därmed olika kunskaper. n Säkerhetsfrågor n © Per Flensburg 41

Informationsstrukturering Först måste vi reda ut vad som menas med ”data”, ”information” och ”kunskap” n Sedan det märkliga begreppet ”information i en struktur”. n © Per Flensburg 42

Data, information och kunskap 1 n Data är symboler utan mening, t. ex. , knbx, #€ 5, ±|6 S, 31, fokularin, Härlanda, november, fängelse © Per Flensburg 43

Data, information och kunskap 2 Sätter vi in data i en syntax, en struktur blir det information. n Ex: ”Den 31 november 2000 satt det 42 fokulariner i Härlanda fängelse. ” n Samma data kan sättas in i olika strukturer. Förhållandet mellan data och information är ett till många n © Per Flensburg 44

Exempel © Per Flensburg 45

Kunskap Informationen sätts in i ett sammanhang och tolkas av en människa. Den blir kunskap. n Samma information kan av samma människa sättas in i olika sammanhang och tolkas olika. n Samma information tolkas olika av olika människor. n © Per Flensburg 46

Exempel (DN) I DN hittar vi följande tabell: Tabell 2. Läget fängelserna 31/11 2000 © Per Flensburg 47

Exempel (Anticimexjournalen) I Anticimexjournalen hittar vi: Tabell 2. Läget fängelserna 31/11 2000 Denna syntax är densamma som i förra bilden. © Per Flensburg 48

Tolkning vs kunskap I de båda exemplen tolkas informationen olika även om både data och struktur är densamma. n Men då vi inte vet vad ”fokulariner” är får vi ingen kunskap. n Det finns alltså ett mellanläge mellan kunskap och information. n © Per Flensburg 49

Men vad är ”fokularin”? Medlem i en katolsk ”världslig klosterorden”, som genom sitt exempel ska sprida Guds budskap i världen. n De är mycket snälla, harmlösa och heliga. n Det finns ca 50 st i hela Skandinavien. n © Per Flensburg 50

Kunskap n Utsagan ” ”Den 31 november 2000 satt det 42 fokulariner i Härlanda fängelse. ” kan då ge följande kunskap: – – Fakticitet, att förhållandet verkligen är så. Att man hade möte i fängelset. Att det är olagligt att vara fokularin Att fokularinerna plötsligt blivit militanta © Per Flensburg 51

En rimlig tolkning Utsagan är inte korrekt! Det satt inte 42 fokulariner i Härlanda fängelse den 31 november 2000! Dessutom har november bara 30 dagar! © Per Flensburg 52

Vad lär vi oss av detta? n Kunskapen är det viktiga. Data Information Kunskap © Per Flensburg 53

Med andra ord Samma upplysning tolkas olika av olika människor. n Den tolkas också olika av samma människa beroende på sammanhang. n Data betyder således alltid olika saker. n © Per Flensburg 54

Sammanfattning Sammanhang Syntax D A T A Information Kunskap © Per Flensburg 55

Informationsstruktur Om man sätter ett antal syntaktiska strukturer (information) i en ny struktur så får vi helt enkelt n En berättelse! n Dvs en kontext som preciserar den avsedda kunskapen. n © Per Flensburg 56

Hur håller man reda på informationen? Hur håller man reda på en berättelse? n Hur håller man reda på 1000 berättelser? n Med hjälp av informationslogistik! n © Per Flensburg 57

Informationslogistik? Logistiker är jätteduktiga på att hålla reda på fysiska saker. n Informationslogistik håller reda på information med hjälp av logistikernas metoder. n En 160 p utbildning i Ljungby. n Ett forskningsprogram allt i samar-bete med Halmstad. Växjö och Jön-köpings högskolor. n © Per Flensburg 58

Övrig forskning Inom området affärsprocessmodellering, mappning och verktyg för att hålla reda på informationen pågår ett forskningsprojekt i Växjö, n Det är i samarbete med ett antal företag, n En kurs i modern systemutveckling kommer att integreras i projektet. n © Per Flensburg 59

Speciellt problem: Säkerheten Man vill inte tala om för mycket för sina konkurrenter. Av det man får reda på i dessa affärsprocesser kan mycken hemlig information utletas. n Hur undviker man det? n Kan man packa information med bibehållet värde? n © Per Flensburg 60