Genetik Frelsning nr 1 Det biologiska arvet och
![Genetik Föreläsning nr 1 Genetik Föreläsning nr 1](https://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-1.jpg)
Genetik Föreläsning nr 1
![Det biologiska arvet och variationen • Likheter inom familjen beror på arvet • Att Det biologiska arvet och variationen • Likheter inom familjen beror på arvet • Att](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-2.jpg)
Det biologiska arvet och variationen • Likheter inom familjen beror på arvet • Att människor föder människobarn och katter föder katter beror på det biologiska arvet • Om man studerar katter ser man att teckning, färg och temperament inom en kattfamilj inte är exakt likadant. • Detta kallas variation
![Variationen beror på proteiner • Cellernas funktion beror på proteinmolekyler • Enzymer, hormoner och Variationen beror på proteiner • Cellernas funktion beror på proteinmolekyler • Enzymer, hormoner och](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-3.jpg)
Variationen beror på proteiner • Cellernas funktion beror på proteinmolekyler • Enzymer, hormoner och färgpigment byggs upp av kroppens byggstenar proteinerna. • Längden beror på mängden tillväxthormon
![Arvsanlagen • Arvsanlagen bestämmer hur proteinerna ska sättas samman. • Arvsanlagen innehåller ett recept Arvsanlagen • Arvsanlagen bestämmer hur proteinerna ska sättas samman. • Arvsanlagen innehåller ett recept](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-4.jpg)
Arvsanlagen • Arvsanlagen bestämmer hur proteinerna ska sättas samman. • Arvsanlagen innehåller ett recept för hur proteinerna ska byggas • Arvsanlagen är unika • Tvillingar har väldigt lika arvsanlag • Enäggstvillingar har nästan exakt samma arvsanlag
![Miljöfaktorer • Hur vi ser ut bestäms inta bara av arvsanlaget • Ju mer Miljöfaktorer • Hur vi ser ut bestäms inta bara av arvsanlaget • Ju mer](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-5.jpg)
Miljöfaktorer • Hur vi ser ut bestäms inta bara av arvsanlaget • Ju mer vi solar desto mer bruna blir vi • Men alla blir inte lika bruna • Ögonfärg, hårfärg och blodgrupper bestäms helt av arvet • Kroppsstorlek, solbränna och intelligens bestäms både av arvet och miljön
![Aminosyror • I människokroppen finns 20 olika sorters aminosyror • Amino, kvävegrupper • Aminosyrorna Aminosyror • I människokroppen finns 20 olika sorters aminosyror • Amino, kvävegrupper • Aminosyrorna](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-6.jpg)
Aminosyror • I människokroppen finns 20 olika sorters aminosyror • Amino, kvävegrupper • Aminosyrorna kan kombineras på olika sätt • Antal och ordningsföljd kan varieras • 30 000 olika proteinmolekyler finns i kroppen
![Kromosomer • Arvsanlagen finns i kromosomerna • Människor har normalt 46 kromosomer • I Kromosomer • Arvsanlagen finns i kromosomerna • Människor har normalt 46 kromosomer • I](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-7.jpg)
Kromosomer • Arvsanlagen finns i kromosomerna • Människor har normalt 46 kromosomer • I varje cell finns 46 kromosomer • Av dessa kommer 23 kromosomer från mamman och 23 kromosomer från pappan. • Hundar har 78 kromosomer
![XX eller XY • Det 23: e paret hos människan innehåller sk. könskromosomer • XX eller XY • Det 23: e paret hos människan innehåller sk. könskromosomer •](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-8.jpg)
XX eller XY • Det 23: e paret hos människan innehåller sk. könskromosomer • Kvinnor har två likadana XX • Män har två olika XY
![DNA och Gener • Kromosomerna finns i cellkärnan • Varje kromosom innehåller en stor DNA och Gener • Kromosomerna finns i cellkärnan • Varje kromosom innehåller en stor](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-9.jpg)
DNA och Gener • Kromosomerna finns i cellkärnan • Varje kromosom innehåller en stor molekyl som ser ut som en lång stege • Denna molekyl kallas DNA • Deoxiribonukleinsyra • I DNA finns generna • Generna innehåller ett recept för att bygga ett speciellt protein
![Watson och Crick • Nobelpriset i medicin delades 1962 ut till Watson och Crick Watson och Crick • Nobelpriset i medicin delades 1962 ut till Watson och Crick](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-10.jpg)
Watson och Crick • Nobelpriset i medicin delades 1962 ut till Watson och Crick för deras modell av DNA och den genetiska koden
![Ordningsföljden • Ordningsföljden på DNA molekylens stegpinnar bildar en kod • Den genetiska koden Ordningsföljden • Ordningsföljden på DNA molekylens stegpinnar bildar en kod • Den genetiska koden](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-11.jpg)
Ordningsföljden • Ordningsföljden på DNA molekylens stegpinnar bildar en kod • Den genetiska koden • De mindre molekylerna i stegpinnarna består av en kvävebas, en sockermolekyl och en eller flera fosfatgrupper • Dessa kallas nukleotider
![AGCT • • Adenin Guanin Cytosin Tymin A G C T • A kan AGCT • • Adenin Guanin Cytosin Tymin A G C T • A kan](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-12.jpg)
AGCT • • Adenin Guanin Cytosin Tymin A G C T • A kan bara kombineras med T • A-T eller T-A • C kan bara kombineras med G • C-G eller G-C • En gen innehåller en serie mellan 100 och 1 miljon bokstäver
![Mutationer • Om en enda stegpinne förändras kan det leda till en förändring i Mutationer • Om en enda stegpinne förändras kan det leda till en förändring i](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-13.jpg)
Mutationer • Om en enda stegpinne förändras kan det leda till en förändring i arvsanlaget • Detta kallas mutation • Mutationer sker hela tiden • De flesta mutationer sker utan påverkan • Det beror på var mutationen sker
![Mutationer • En mutation i en kroppscell kan påverka cellens proteinsyntes och personen själv Mutationer • En mutation i en kroppscell kan påverka cellens proteinsyntes och personen själv](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-14.jpg)
Mutationer • En mutation i en kroppscell kan påverka cellens proteinsyntes och personen själv • En mutation i en könscell kan påverka arvsanlaget till avkomman, barnet • Vissa mutationer gör att barnet blir dödfött • Vissa mutationer leder till en ny egenskap • Det kan vara bra eller dåligt
![Proteinsyntes Länk Proteinsyntes Länk](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-15.jpg)
Proteinsyntes Länk
![Celler förökar sig genom delning • Kroppens celler förökar sig genom att dela på Celler förökar sig genom delning • Kroppens celler förökar sig genom att dela på](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-16.jpg)
Celler förökar sig genom delning • Kroppens celler förökar sig genom att dela på sig. • Varje cell måste ha en egen kopia av DNA • Först spricker DNA upp som ett blixtlås • Fria byggstenar plockas in och skapar en exakt kopia av DNA
![Replikation Replikation](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-17.jpg)
Replikation
![Vanlig celldelning • När kroppen växer krävs nya celler • Gamla celler måste förnyas Vanlig celldelning • När kroppen växer krävs nya celler • Gamla celler måste förnyas](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-18.jpg)
Vanlig celldelning • När kroppen växer krävs nya celler • Gamla celler måste förnyas • Detta sker genom celldelning • De nya cellerna är exakta kopior av original-cellen • Alla har 46 kromosomer
![• Bilden visar celldelning (mitos). • Inför celldelningen har samtliga kromosomer och centriolparet • Bilden visar celldelning (mitos). • Inför celldelningen har samtliga kromosomer och centriolparet](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-19.jpg)
• Bilden visar celldelning (mitos). • Inför celldelningen har samtliga kromosomer och centriolparet kopierats. • Under själva celldelningen kondenseras kromosomerna gradvis (1– 5) och ansamlas i cellens ekvatorialplan (5). • Under tiden har en kärnspole bestående av mikrotubuli bildats utgående från de två centriolparen och kärnmembranet har försvunnit (1– 5). • Varje kromosom delas i två likadana kromosomer, och dessa förs till var sin cellpol (6– 7). • Kärnmembran återbildas runt kromosomerna (8) och cellen snörs av och två celler bildas (9).
![Mitos = vanlig celldelning Mitos = vanlig celldelning](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-20.jpg)
Mitos = vanlig celldelning
![Könsceller = gameter • Vid befruktningen smälter en spermie och ett ägg samman och Könsceller = gameter • Vid befruktningen smälter en spermie och ett ägg samman och](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-21.jpg)
Könsceller = gameter • Vid befruktningen smälter en spermie och ett ägg samman och bildar ett embryo • För att kromosomantalet ska bli rätt måste 23 kromosomer komma från spermien och 23 från ägget. • Könscellerna bildas i två steg • Sk reduktionsdelning eller Meios
![• MEIOS • Den meiotiska celldelningen med endast ett kromosompar avbildat. • I • MEIOS • Den meiotiska celldelningen med endast ett kromosompar avbildat. • I](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-22.jpg)
• MEIOS • Den meiotiska celldelningen med endast ett kromosompar avbildat. • I interfasstadiet före meiosen nybildas DNA så att varje kromosom kommer att bestå av två identiska hälfter. • Kromosomerna kommer i kontakt med varandra, och det sker ett utbyte av material mellan dem. • Därefter separerar kromosomerna i den första meiotiska delningen och kromosomhälfterna i den andra delningen. • De dotterceller som bildas har, jämfört med ursprungscellen, halverat kromosomtal och omkombinerade arvsanlag (kromosomer med röda och blå partier).
![Så förs kromosomerna med DNA vidare • Två könsceller smälter ihop • Det befruktade Så förs kromosomerna med DNA vidare • Två könsceller smälter ihop • Det befruktade](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-23.jpg)
Så förs kromosomerna med DNA vidare • Två könsceller smälter ihop • Det befruktade ägget delar sig, Fosterstamceller • Cellerna blir specialister: hudceller muskelceller nervceller osv • I kroppen hos en vuxen människa finns ca hundra tusen miljarder celler. • I varje cell finns 46 kromosomer. • Genom reduktionsdelning bildas könsceller med 23 kromosomer
![Instudering • • Läs sid 318 -325 Arbeta med instuderingsfrågorna Muntligt läxförhör på torsdag Instudering • • Läs sid 318 -325 Arbeta med instuderingsfrågorna Muntligt läxförhör på torsdag](http://slidetodoc.com/presentation_image/1e7d6a0cce3c49737b299565c14b5c34/image-24.jpg)
Instudering • • Läs sid 318 -325 Arbeta med instuderingsfrågorna Muntligt läxförhör på torsdag Scientia potestas est Latin: ”Kunskap är makt” Cogito ergo sum Jag tänker alltså finns jag!
- Slides: 24