Genetik Frelsning nr 1 Det biologiska arvet och

Genetik Föreläsning nr 1

Det biologiska arvet och variationen • Likheter inom familjen beror på arvet • Att människor föder människobarn och katter föder katter beror på det biologiska arvet • Om man studerar katter ser man att teckning, färg och temperament inom en kattfamilj inte är exakt likadant. • Detta kallas variation

Variationen beror på proteiner • Cellernas funktion beror på proteinmolekyler • Enzymer, hormoner och färgpigment byggs upp av kroppens byggstenar proteinerna. • Längden beror på mängden tillväxthormon

Arvsanlagen • Arvsanlagen bestämmer hur proteinerna ska sättas samman. • Arvsanlagen innehåller ett recept för hur proteinerna ska byggas • Arvsanlagen är unika • Tvillingar har väldigt lika arvsanlag • Enäggstvillingar har nästan exakt samma arvsanlag

Miljöfaktorer • Hur vi ser ut bestäms inta bara av arvsanlaget • Ju mer vi solar desto mer bruna blir vi • Men alla blir inte lika bruna • Ögonfärg, hårfärg och blodgrupper bestäms helt av arvet • Kroppsstorlek, solbränna och intelligens bestäms både av arvet och miljön

Aminosyror • I människokroppen finns 20 olika sorters aminosyror • Amino, kvävegrupper • Aminosyrorna kan kombineras på olika sätt • Antal och ordningsföljd kan varieras • 30 000 olika proteinmolekyler finns i kroppen

Kromosomer • Arvsanlagen finns i kromosomerna • Människor har normalt 46 kromosomer • I varje cell finns 46 kromosomer • Av dessa kommer 23 kromosomer från mamman och 23 kromosomer från pappan. • Hundar har 78 kromosomer

XX eller XY • Det 23: e paret hos människan innehåller sk. könskromosomer • Kvinnor har två likadana XX • Män har två olika XY

DNA och Gener • Kromosomerna finns i cellkärnan • Varje kromosom innehåller en stor molekyl som ser ut som en lång stege • Denna molekyl kallas DNA • Deoxiribonukleinsyra • I DNA finns generna • Generna innehåller ett recept för att bygga ett speciellt protein

Watson och Crick • Nobelpriset i medicin delades 1962 ut till Watson och Crick för deras modell av DNA och den genetiska koden

Ordningsföljden • Ordningsföljden på DNA molekylens stegpinnar bildar en kod • Den genetiska koden • De mindre molekylerna i stegpinnarna består av en kvävebas, en sockermolekyl och en eller flera fosfatgrupper • Dessa kallas nukleotider

AGCT • • Adenin Guanin Cytosin Tymin A G C T • A kan bara kombineras med T • A-T eller T-A • C kan bara kombineras med G • C-G eller G-C • En gen innehåller en serie mellan 100 och 1 miljon bokstäver

Mutationer • Om en enda stegpinne förändras kan det leda till en förändring i arvsanlaget • Detta kallas mutation • Mutationer sker hela tiden • De flesta mutationer sker utan påverkan • Det beror på var mutationen sker

Mutationer • En mutation i en kroppscell kan påverka cellens proteinsyntes och personen själv • En mutation i en könscell kan påverka arvsanlaget till avkomman, barnet • Vissa mutationer gör att barnet blir dödfött • Vissa mutationer leder till en ny egenskap • Det kan vara bra eller dåligt

Proteinsyntes Länk

Celler förökar sig genom delning • Kroppens celler förökar sig genom att dela på sig. • Varje cell måste ha en egen kopia av DNA • Först spricker DNA upp som ett blixtlås • Fria byggstenar plockas in och skapar en exakt kopia av DNA

Replikation

Vanlig celldelning • När kroppen växer krävs nya celler • Gamla celler måste förnyas • Detta sker genom celldelning • De nya cellerna är exakta kopior av original-cellen • Alla har 46 kromosomer

• Bilden visar celldelning (mitos). • Inför celldelningen har samtliga kromosomer och centriolparet kopierats. • Under själva celldelningen kondenseras kromosomerna gradvis (1– 5) och ansamlas i cellens ekvatorialplan (5). • Under tiden har en kärnspole bestående av mikrotubuli bildats utgående från de två centriolparen och kärnmembranet har försvunnit (1– 5). • Varje kromosom delas i två likadana kromosomer, och dessa förs till var sin cellpol (6– 7). • Kärnmembran återbildas runt kromosomerna (8) och cellen snörs av och två celler bildas (9).

Mitos = vanlig celldelning

Könsceller = gameter • Vid befruktningen smälter en spermie och ett ägg samman och bildar ett embryo • För att kromosomantalet ska bli rätt måste 23 kromosomer komma från spermien och 23 från ägget. • Könscellerna bildas i två steg • Sk reduktionsdelning eller Meios

• MEIOS • Den meiotiska celldelningen med endast ett kromosompar avbildat. • I interfasstadiet före meiosen nybildas DNA så att varje kromosom kommer att bestå av två identiska hälfter. • Kromosomerna kommer i kontakt med varandra, och det sker ett utbyte av material mellan dem. • Därefter separerar kromosomerna i den första meiotiska delningen och kromosomhälfterna i den andra delningen. • De dotterceller som bildas har, jämfört med ursprungscellen, halverat kromosomtal och omkombinerade arvsanlag (kromosomer med röda och blå partier).

Så förs kromosomerna med DNA vidare • Två könsceller smälter ihop • Det befruktade ägget delar sig, Fosterstamceller • Cellerna blir specialister: hudceller muskelceller nervceller osv • I kroppen hos en vuxen människa finns ca hundra tusen miljarder celler. • I varje cell finns 46 kromosomer. • Genom reduktionsdelning bildas könsceller med 23 kromosomer

Instudering • • Läs sid 318 -325 Arbeta med instuderingsfrågorna Muntligt läxförhör på torsdag Scientia potestas est Latin: ”Kunskap är makt” Cogito ergo sum Jag tänker alltså finns jag!