Psykologins historiska framvxt Ordet psykologi Psyche sjl eller

Psykologins historiska framväxt

Ordet psykologi • Psyche = själ eller sinne • Logos = logik • Psykologi betyder läran om själen. • Diskussionerna om människans själ har förekommit långt tillbaka i tiden.

Den vetenskapliga psykologin växte fram ur bland annat: • Vardagspsykologi (personligt vetande om människans tänkande, känslor och beteende) • Filosofiska tankar om själen och kroppen • Religiösa föreställningar om människors medvetande • Antropologiska studier av friskt och sjukt beteende • Naturvetenskapliga studier av själslivet och vetenskapliga experiment på människor och djur

Vardagspsykologi • Psykologiska kunskaper har funnits under hela människans historia • Erfarenhet har gett oss kunskap om hur vi reagerar, tänker, om våra känslor och hur påverkas av andra. • Vi får även kunskap om moralregler och kulturella normer. • Erfarenhet ger också yrkesspecifika kunskaper

Psykologi från filosofi • Sokrates (470 -399 f. Kr. ) : diskuterade människorna, och deras frågor om liv, död, ont och gott. • Platon (428 -348 f. Kr. ) : själen är odödlig. Själen är något som har existerat innan den bands till den mänskliga kroppen och den kommer att fortsätta existera efter kroppens död. • Aristotoles (384 -322 f. Kr. ) : kroppen förhåller sig till själen så som formen förhåller sig till materia. Själen kan alltså inte skiljas från kroppen och inte heller existera utan kroppen. Allt som lever har en själ, själen är kroppens ändamål och väsen samt det som ger upphov till rörelser/beteenden.

Vetenskapliga studier av själen • Immanuel Kant (1724 -1804) Diskuterade frågan om studier av människan omvandlas till studier som liknar fysikens. Kant själv menade att studier av själen inte kan ha en experimentell grund. • Darwins teori om evolutionen (1859) väckte frågan om förhållandet mellan arv och miljö. Användande av djurpsykologiska studier. • Wilhelm Wundt grundade 1879 en psykologisk institution.

Två psykologiska riktningar • Under 1800 -talet delas psykologin in i olika riktningar av hur psykologi ska studeras. • Två olika läger: naturvetenskapliga studier och filosofiska studier. • Behaviorism kontra psykoanalys

Behaviorism • Enbart det mätbara är intressant att studera. • ”Från början finns inget, vi är ett resultat av våra erfarenheter” • Människan som en ”tabula rasa” (oskrivet blad) vid födseln. • Våra beteenden är inlärda och styrs av miljön. • Olika typer av inlärning (klassisk och instrumentell)

Psykoanalys • Grundades av Freud • Allt mänskligt beteende har en mening och en förklaring • Omedvetna känslor och konflikter påverkar oss • Vi är ett resultat av vår barndom

Fler psykologiska inriktningar • Med tiden utvecklades fler inriktningar inom psykologin – Humanistisk psykologi – Kognitiv psykologi – Biologisk psykologi – Socialpsykologi

Humanistisk psykologi • • • Humanistisk psykologi med fokus på människans upplevelsevärld och fria vilja Framträdde på 1960 -talet som ”en tredje kraft”, ett alternativ till behaviorism och psykoanalys Har sin grund i humanism och följande fyra grundsatser: 1. Individen har frihet att välja 2. Individen kan förändra och ta ansvar för sitt liv 3. Individen uppfattar och tolkar omvärlden för att fatta egna beslut 4. Människans upplevelsevärld kan inte studeras fysikaliskt

Kognitiv psykologi • Med ordet kognition menas tänkande och intellektuella funktioner. • Studerar exempelvis: – hur hjärnan tar in och bearbetar information – vilken roll språket spelar för vårt tänkande och handlande – hur minnet fungerar – hur problemlösning och beslutsfattande går till

Biologisk psykologi • Inom detta område förklaras människans psyke med hjälp av kroppsliga fenomen, så som hjärnans funktionssätt och ämnesomsättning, kemiska processer i nervsystemet, hormoner och ärftlighet. • Under 1900 -talet har biologins betydelse för människans beteende varierat

Socialpsykologi • Studerar hur människan fungerar i grupp, normer och värderingar, kommunikation, grupprocesser och påverkan. • Är ingen motpol till de andra inriktningarna • Blev på 1930 -talet en etablerad akademisk disciplin i USA

Fördjupning • Behaviorismen • Psykoanalysen