GENETIK RFTLIGHETSLRA lran om det biologiska arvet Genetikens

GENETIK ÄRFTLIGHETSLÄRA -läran om det biologiska arvet

Genetikens fader Gregor Mendel 1822 -1884 Österrikisk munk Studerade och upptäckte att egenskaper går i arv oförändrade från generation till generation.

Hur lagras arvsanlagen? • I cellkärnan finns det genetiska arvet. Där finns alltså all information om hur kroppen ska byggas upp, till exempel recept på ögonfärg, insulin och mycket mer. • Människor har 23 par kromosomer, sammanlagt 46 stycken. Hälften har man ärvt från sin pappa, hälften från sin mamma. Varje kromosompar består alltså av en kromosom från pappa och en från mamma. • Anlagen ligger på samma plats i kromsomparen, till exempel ligger ett av anlagen som styr ögonfärg på par nummer 15. • I varje kromosom finns en lång molekyl, DNA (deoxiribonukleinsyra), som innehåller den genetiska koden.

Alla våra celler innehåller: 46 kromosomer Dessa grupperas parvis i: 23 par I varje par kommer: 1 från mamman 1 från pappan

Cellen • Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar som har olika uppgifter. Några delar: • Cellkärnan: Här lagras det genetiska arvet. • Ribosomer: Här tillverkas proteiner. • Mitokondrier: Här förbränns socker så att cellen får energi.

DNA (Deoxyribo-Nucleic Acid = deoxiribo-nuklein-syra) DNA har två uppgifter: 1. Att föra det genetiska arvet vidare till kommande generationer 2. Styra cellens produktion av proteiner

Proteiner • Proteiner är ämnen som kroppen använder på många olika sätt, till exempel som byggmaterial, som enzymer (som gör att rätt kemiska reaktioner inträffar i kroppen), som hormoner och som transportproteiner (t ex hemoglobin som transporterar syre i blodet). • Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror.

DNA- molekylen (Deoxyribo-Nucleic Acid = deoxiribo-nuklein-syra) • En viss bit av DNA- molekylen som ger ett visst anlag kallas gen. Det är ordningsföljden hos kvävebaserna som avgör vad anlaget gör. . • DNA-molekylen är uppbyggd ungefär som en stege som vridits runt sig själv. Stegpinnarna är uppbyggda av molekyler som kallas kvävebaser. • Det finns fyra sorters kvävebaser: Adenin, Tymin, Cytosin och Guanin. Varje stegpinne består av två kvävebaser, antingen adenin och tymin eller cytosin och guanin. Dessa kan inte paras ihop hur som helst. Adenin kan bara sitta ihop med tymin (och tvärtom), cytosin kan bara sitta ihop med guanin (och tvärtom). Två kvävebaser som sitter ihop kallas baspar

Kromosom precis innan delning (dubbel) Vi kollar närmare på en bit …ännu närmare

Kommer du ihåg: kromosom = DNA-molekyl? Allt hänger ihop i en trådliknande spiral Om man drar ut den ännu mer…

…så ser man att den består av flera olika avsnitt, gener (eller anlag)

Gener En gen består av ett antal kvävebaser som tillsammans bildar en kod eller ett recept på ett protein Det finns fyra kvävebaser. T = Tymin A = Adenin C = Cytosin G = Guanin Exempel på proteiner är Hemoglobin och insulin

Kvävebaserna kan bara sitta ihop på ett bestämt sätt. T med A och C med G

Kvävebaserna ”läses” av tre och tre. En ”triplett” med kvävebaser motsvarar en viss aminosyra På så sätt avgörs i vilken ordning aminosyrorna ska komma Och vilket protein som bildas

Vad tycker du? 1 Är det rätt eller fel att med genteknikens hjälp gå in i generna och förändra växter och djurs egenskaper? 2 Med genteknikens hjälp ”skapar” nu storföretag egna växter som de tar patent på. Är det rätt att ta patent på ”liv” ? 3 Ett DNA-register där alla innevånare finns med i skulle göra den svenska polisens arbete ännu effektivare. Skulle du kunna tänka dig vara med i ett register där myndigheterna har tillgång till dina genetiska koder? 4 Finns det gränser för vad sjukvården med genteknikens hjälp ska göra för att göra människan friskare och dugligare? 5 Skulle det vara rätt att klona människor eller djur om tekniken var helt säker?