Ledarskap teoretiska perspektiv Litteratur Stensmo 2008 Hattie 2009

Ledarskap – teoretiska perspektiv Litteratur: Stensmo (2008). Hattie (2009, 2011), Karlberg (2011) Matts Dahlkwist 2013 Matts. dahlkwist@edu. uu. se 0707/224442

Uppdrag: Pedagogiska priset � Du ingår i en grupp som ska utse skolans bästa lärare. � Gruppen ska enas om tre kriterier � Redovisa och argumentera för ert gemensamma förslag

Lärare - ledare Checkpoint utifrån resultaten i Uppdraget: � Skillnader och likheter i lärarledarskap och annat ledarskap? � Specifikt för lärarledarskap?

Vad är kännetecknande för lärarledarskap? � Informellt contra formellt ledarskap � Multidimensionalitet: 100 -tals didaktiska beslut som ska fattas dagligen � Samtidighet – mycket händer samtidigt, kräver organisationsförmåga � Omedelbarhet – ett relationsyrke m hundratals kontakter varje dag � Oförutsägbarhet – finns inga färdiga mallar för ”quick fix” � Offentlighet – alla har sina egna erfarenheter och åsikter om skolan – alla är ”experter” � Gruppens historia – den gemensamma starten är viktig

Lärarledarskapets kontext: Det pedagogiska frirummet (Berg, Stensmo) � Yttre ramar: juridik, ekonomi, ekologi, teknologi, demografi � Inre ramar: skolkultur/skolkod, normer, grupptryck, kreativitet

Ledarskapsteorier, huvudgrupper � Trait theories – ”ledare, det är något man är född till” � Great events theories – ”vem som är en bra ledare visar sig först när det gäller” � Transformal att lära theories – vi har alla möjlighet

Klassiska typologier Auktoritär Låt-gå Demokratisk Övrigt: Karismatiskt ledarskap, Abdikerat ledarskap Idag: Situationsanpassat ledarskap

Framgångsfaktorer i lärares ledarskap/CM (Kounin i Stensmo) � Medvaro - ”ögon i nacken” � Överlappning – hög simultankapacitet � Mjuka övergångar – effektiva växlingar mellan olika moment � Rätt tempo – ett högt och jämnt aktivitetsflöde � Gruppfokus – aktivera hela klassen, t ex först fråga sedan namn � Utmaningar och variation i uppgifterna – optimal svårighetsgrad

Produktionsorienterad eller relationsorienterad ledarstil? Produkt/ Uppgiftsorient. Relation/social Social/relationsorienterad Checkpoint: Vilka varianter har du själv varit del av under din skoltid?

Ett situationsanpassat ledarskap (Stensmo) � Ett ledarskap i förhållande till målen: Vilka är kraven på ledarskapet i denna grupp? � Viktigt av att vara lyhörd och att kunna känna av � Viktigt av att behärska olika typ av ledarskap i olika situationer

Individualism eller samarbete? Olika samarbetskulturer (Hargreaves, Stensmo) � Individualism � Samarbete � Påtvingad kollegialitet � Balkanisering � ”Rörliga mosaiker” Checkpoint: Hur påverkas lagarbetet av kulturen på skolan?

Lärarens fem huvuduppgifter (Stensmo) Kontroll Motivation Planering Gruppering Individualisering

Kontroll � Delad och deltagande (demokratisk) kontroll. Regelbildning i klassrummet (förhållningssätt till varandra) � Tydlig men ändå flexibel kontroll (anpassad till situationen) � Får inte vara ett mål i sig (överkontroll) � God disciplin = självdisciplin � Ekonomisk (ej tidskrävande) � Operativ. Påbud snarare än förbud � Positiv förstärkning av önskat beteende

Kontroll: Att skapa regler tillsammans (Stensmo, Karlberg) � Uppstart/”kick-off” med hela gruppen/klassen i fokus � Initierande av regler och procedurer � Klargör reglernas syfte och mål � Öppenhet för revidering � Sannolikheten för framgång ska vara hög initialt. Sedan kan man höja ribban � Konkreta regler i påbudsform

Kontroll: Åtgärder vid olämpliga beteenden (Stensmo, Karlberg) � Stå i nära ögonkontakt i väntan på korrekt beteende � Påminn vad eleven ska göra, inte vad eleven inte ska göra � Ge förstärkning åt önskade beteenden. Fokusera på det positiva � Ge kritik privat, ej offentligt, undvik jämförelser � Undvik hot

Motivation: Att sätta i rörelse � Yttre (extrinsic) och inre (intrinsic) motivation � Motivation skapas av engagerad personal och personligt intresse (att bli sedd) � Viktig utgångspunkt: Elevers förförståelse � Betydelsen av feedback/feedforward � Att utveckla elevens självbild (och den egna självbilden) � Läraren som rollmodell och föredöme. Inga dubbla budskap � Klargörande av syfte Checkpoint: Hur kan elevens självbild utvecklas?

Den viktiga starten: En uppgift � Hur göra en spännande och samlande gruppstart? Uppgift till Personlig ledarskapsövning: - Arbeta parvis - Ge en 2 minutera start på en lektion i valfritt ämne - Tala och göra till alla sinnen, för att fånga intresset!

Feedback/feedforward för ökad motivation � Omedelbar � Konstruktiv � Fokus på tydlig konkret prestation eller beteende, ej allmänt svepande � Personlig är effektivare än kollektiv � Riklig men ärlig � Ju bättre relationer, desto effektivare feedback

Motivation: Tydliga mål (Stensmo, Karlberg) � O: Målet (-n) måste vara realistiskt (-a) (möjligt att uppnå) � T: Det måste finnas rimligt med tid � I: Målet måste uppfattas som attraktivt � U: Man måste ha motivation att uppnå målet � M: Man måste ha resurser att uppnå målet VAD – NÄR – VAR ska målet uppnås?

Motivation: Var lägga ribban (anspråksnivån)? � Självbilden (självkänsla + självkännedom) styr: Elever med svag självbild behöver pröva på en lägre nivå, är känsliga för misslyckanden elever med en starkare och mer positiv självbild kan se tvärtom misslyckanden som sporrande

Gruppering: Olika arbetsformer � Förmedling, grupparbete, enskilt arbete - vad tycker eleverna? � Vikten av ändamålsenlighet. När lämpar sig respektive arbetssätt bäst? � Vikten av tydliga instruktioner vid arbete i grupp � Demokratiskt ledarskap vid grupparbete � Gruppindelningsprinciper

Gruppering: Stora och små grupper Storgrupp Smågrupp + - Checkpoint: Klasstorlekens betydelse

Klassrumsinteraktion � 2/3 -delsregeln � Könsskillnader � Parallella diskurser � Styrgrupp (mellan 10 och 25 e percentilen) Checkpoint: Effekter på tempot/svårighetsgraden?

Gruppdiskussion Lämpligt vid: � Ämnen och kunskapsområden utan enkla eller givna svar � Rätta svar finns, men problemen är komplicerade � Affektiva mål, t ex värdegrundsfrågor � Kräver mötesordning/talregler

Grupparbetsträning � Klargör målet och syftet � Precisera i punktform de resultat som ska uppnås � Förebygg genom att diskutera de problem som kan uppstå i gruppen. Gruppkontrakt? � Bestäm deadline � Ha en buffertuppgift � Dela gärna upp arbetet i moment, med delrapportering

Kooperativt lärande (samarbetsinlärning) Exempel på roller: � Ledare (faciliator) � Harmoniserare � Rapportör � Sekreterare � Materialförvaltare � resurselev

Pusselmetoden � 1. Dela in i pusselgrupper (5 -6) � 2. Utse en ledare i varje grupp � 3. Dela in i segment/avsnitt/aspekter � 4. Var och en läser in sig på sitt segment � 5. Bilda ”expertgrupper” för varje segment � 6. Åter till pusselgrupperna � 7. Varje ”expert” redovisar i pusselgruppen Läraren observerar då, avslutar ev med några skriftliga frågor.

Demmingcirkeln Planering Genomförande Utvärdering

Fas 1: Planering � Delaktighet � Flexibilitet � Stabilitet � Kontinuitet � Enkelhet Checkpoint: Vad kan mena med följande uttalande: ”Gör en noggrann planering, men följ den inte…”?

Planeringsfaktorer Yttre ramfaktorer - ekonomiska ramar - politiska ramar - juridiska ramar Inre ramfaktorer - budget - tid (schemalagd undervisningstid) - rum (fysisk miljö) - form och organisation - pedagogiskt innehåll (styrdokumenten) - Tillgång på personal

Fas 2: Genomförande � ”Inflygning”: Att flyga enligt plan � ”Finjustering”: Korrigera under resans gång � ”Problemlösning”: Fatta ad hoc-beslut Viktigt med flexibilitet: Att fånga tillfället i flykten Didaktiska reflektioner: Varför gick det som det gick? Hur ska det gå bättre nästa gång?

Fas 3: Utvärdering � Utvärderingens syften � Utvärdera - mot vad? � Uppföljning contra utvärdering � Formativ contra summativ utvärdering � Utvärdering i skolan – på olika nivåer Utvärderingens resultat påverkar nästa planering! Checkpoint: Hur kan man utvärdera?

Det som bidrar till elevers resultat (Hattie 2011) � Forskning baserad på mer än 800 metastudier omfattande 50000 studier med mer än 80000 elever. Reservation: Främst forskning från Nordamerika och GBR. � Studier av samband mellan olika påverkansfaktorer Checkpoint: Applicerbarhet i Sverige?

Effektstorlek: mått på påverkan Stor 0. 8 Medel 0. 5 Liten 0. 2 0 Eftersträvansvärt Normalt ”Skadligt”

Effekter: SKOLAN och LÄRAREN (Hattie, 2009) Lärare får video-feedback på sin undervisning 0, 88 Goda relationer elev-lärare 0, 72 Stor 0. 8 Lagom stor skola 0, 43 Medel 0. 5 Liten 0. 2 0 Lärares höga förväntningar 0, 43 Skolledares fokus på undervisning 0, 36 Mindre klasser 0, 21 Ekonomiska resurser 0, 23 Nivågruppering 0, 12 Åldersblandade klasser 0, 04 Kvarsittning -0, 16 Skolbyten -0, 34 Sommarlov -0, 09

Effekter: LÄROPLAN och PEDAGOGIK Utvärdering av lärare (Feedback) 0, 90 Direkt 0, 80 undervisning God ordning i klassrummet Stor 0. 8 Medel 0. 5 Liten (direct instruction) Klargör vad elevens ska lära sig Feedback till elever 1. 0, 73 2. Lär ut stegvis och exemplifiera 3. Kontrollera att eleven förstått 4. Låt eleven öva under lärarens tillsyn 5. Successivt allt självständigare övning Lärare har tydliga mål med lektioner 0, 56 och tillämpning Social träning 0, 40 Skriftliga prov 0, 34 Individualiserad undervisning 0, 23 0. 2 0 Elever som mentorer 0, 15 Elev bestämmer inlärning 0, 04 Läxor 0, 29

Flera resultat (Hattie, 2009) Kvalitet i undervisning Relation elev-lärare Stor 0. 8 Undervisning 0, 68 Tydliga mål med lektionen Direkt undervisning Feedback Metakognitiva strategier Läraren som aktiverare 0, 60 Medel 0. 5 Liten 0. 2 0 Individualiserad undervisn Internetbaserad inlärning Läraren som möjliggörare 0, 17 ”Formella” förutsättningar 0, 08 Mer resurser Färre elever i klassen Åldersblandad klass Nivågruppering

TIO I TOPP! Strukturerad utvärdering av enskilda lärare …………. 0, 90 Lärare får video-feedback på sin undervisning ……… 0, 88 Snabbare undervisning för snabba elever …………… 0, 88 Insatser som minskar störande beteenden i klassrum 0, 80 Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter 0, 77 Feedback från lärare till elev ……………. . 0, 73 Goda relationer mellan elever och lärare ……………. 0, 72 Undervisning utspridd i tiden ……………. . 0, 72 Meta-kognitiva strategier för inlärning ………………. . 0, 69 Direkt undervisning ………………. . ………… 0, 59