Pedagogiskt ledarskap och elever i behov av srskilt

Pedagogiskt ledarskap och elever i behov av särskilt stöd SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014 BENGT PERSSON HÖGSKOLAN I BORÅS

Vad kan vi lära av historien?

Differentieringsfrågan § En verklig välgärning för svagt begåvade barn… för skolan i sin helhet en vinst att från de vanliga årsklasserna avskilja den tyngande barlast som blott hämmar farten. (Svensk Skoltidning 1890)

Differentieringsfrågan § Ett och annat kunde anföras mot förslaget … men de många farorna ur såväl pedagogisk som moralisk synpunkt av en sådan skilsmässa - för såvitt det ej gäller rena idioter - är enligt vårt förmenande av långt större betydelse. (Svensk Skoltidning 1890)

Differentieringsfrågan § § § Idioter Imbecilla Debila Intellektuellt efterblivna Dumma Normalt utvecklade Goda begåvningar Mycket goda begåvningar Överlägsna begåvningar Mycket överlägsna begåvningar Ytterst sällsynta begåvningar (Psykologisk-pedagogisk uppslagsbok 1944) - 24 25 - 49 50 - 74 75 - 84 85 - 94 95 - 104 105 - 114 115 - 124 125 - 149 150 - 174 175 -

Normalfördelning.

Kritiken mot specialundervisningen §. . . as an institutional practice of public education, special education, I will argue, prevents education from confronting its failures, and thus ultimately precludes meaningful reform. (Skrtic, T. 1991)

Although historically middle-class parents usually denied they had "defective" children, and avoided stigmatised categorisation or schooling, now the middle classes and aspirant parents increasing claim classification, funding and resourcing for children who are unlikely to achieve in competitive market-driven school systems. (Tomlinson, 2012, s. 267)

…inclusive education is not an end in itself but a means to an end. It is about contributing to the realisation of an inclusive society with the demand for a rights approach as a central component of policy making. Thus, the question of inclusion is fundamentally about questions of human rights, equity, social justice and the struggle for a non-discriminatory society. (Barton, 2008)

Educational disadvantage should be addressed by providing high quality education and targeted support, and by promoting inclusive education. . Education should promote intercultural competences, democratic values and respect for fundamental rights and the environment, as well as combat all forms of discrimination, equipping all young people to interact positively with their peers from diverse backgrounds. (Council of the European Union 2009, s. 4)

Inclusion, inklusjon, inkludering, osallisuuden, includere, inclusione, inclusão… – What is it all about?

Det handlar om … en tankestil (Fleck, 1934) där inkludering utgör en vägledande princip för det pedagogiska vardagsarbetet men med ett vidare syfte att bidra till ett mer inkluderande och hållbart samhälle där förmågan att bemästra framtida utmaningar är central (Persson & Persson, 2011)

VAD SÄGER SKOLINSPEKTIONEN?

Verksamheterna ska präglas av ett inkluderande synsätt och utgöra en trygg miljö där det inte förekommer kränkande eller diskriminerande behandling. Dessa grundläggande förutsättningar ska gälla alla barn och elever oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. (Skolinspektionen, 2009)

Essunga kommun i siffror §Yta §Invånare §Anställda §Företagare (exkl jordbruk) §Kommunal skattesats 236 km 2 5 595 st 512 st 275 st 22, 00 kr

ESSUNGA KOMMUN - 3 skolor - Ingen gymnasieskola - 20 % av 25 -åringarna har högskolestudier - < 50 % av 19 -åringarna behöriga för högskola 2009 - 15 % av befolkningen över 16 år har högskoleutbildning jämfört med 29 procent i riket

UTGÅNGSLÄGE 1: Den nationella statistiken visade att Essunga kommun var bland de absolut sämsta i landet

UTGÅNGSLÄGE 2: § Heldagsskola § ”Liten grupp” (Oasen, Amiralen) § Flera särskolegrupper § Elever plockades ut till specialundervisning § Flera elever valde bort ämnen (anpassad studiegång) § Flera skolvägrare § 25 % av eleverna var någon annanstans än i ordinarie klassen

Öppna jämförelser, grundskola år 9 vårterminen 2007 – 2010, Essunga kommun Uppnått målen i alla ämnen, andel elever Behörighet till gymnasieskolan, andel elever Procent Rangordning 2007 62, 8 287 76, 9 289 2008 78, 1 120 91, 4 90 2009 80, 6 99 93, 1 67 2010 96, 3 3 100, 0 1

Projektets syfte: § Att identifiera och analysera faktorer av betydelse för den ökade måluppfyllelsen (Institutional Theory) § Att följa två årskullar under gymnasieåren med fokus på deras upplevelser av grundskolan och gymnasiet (Social Capital Theory) http: //www. liber. se/Facklitteratur/Pedagogik/Allman-pedagogik/Inkludering-och-maluppfyllelse/

Några resultat från delstudie 1

§ Incitament förändring

§ Resurser och användning av resurser

§ Komplementära kompetenser

§ Auktoritativt ledarskap

§ Forskningsanknytning och vetenskaplig förankring

§ Den specialpedagogiska verksamheten

§ Skola och socialtjänst

Ifrågasättandet

”Hur kommer det sig att forskare i pedagogik, skolvårdande myndigheter och en samlad journalistkår okritiskt verkar ha accepterat Essunga kommuns beskrivning av resultatutvecklingen? ” ”Ingen har heller varit misstänksam – det går inte att på tre år ta en skola från botten till toppen då det gäller elevernas kunskapsutveckling. ”

TRE ÅR SENARE Uppföljning av 2010 års avgångselever 2013

Delstudie två, datainsamling statistik intervjuer med 10 elever - kön - programval - meritpoäng - gymnasieskola

Efter ett år: 2 elever byter program och börjar om i år ett 1 elev börjar om samma program Totalt 4%. Motsvarande siffra för riket som helhet var 9, 6%.

Efter tre år: 2 elever har hoppat av (2, 7%) 7 elever har bytt program och/eller startat om samma program (9, 4%) 4 elever har enstaka kurser kvar (5, 4%)

Det innebär att 16, 2% av eleverna behöver mer än tre år för att fullfölja sina gymnasiestudier Eller att 83, 8% av eleverna genomför sina gymnasiestudier på tre år. Motsvarande siffror för riket efter 4 år är 76, 4%

Gymnasiet en ”självklarhet” Det var självklart att gå gymnasiet. Jag fick ta det jag kom in på. Det spelade ingen roll liksom. Det blev bra. Nr 1 Jag kämpade jättemycket sista terminen för att jag skulle komma in här. Jag gjorde sex olika val men jag var ju så osäker på om jag skulle komma in här eller inte. Nr 2 Det var självklart att fortsätta på gymnasiet. Det var lite så att jag, visste att jag var så pass duktig i nian, så att det borde gå det som var svårt. Nr 3 Gymnasiet är tvunget, man bygger ju ingenting om man inte går det. Nr 7

Värderingar och normer Inkludering, en seger emot segregeringen. Det tyckte jag. Det kändes som, av sociala skäl så var det väldigt bra dels för, ja, normalstörda elever, att få in personer med funktionsnedsättningar. Sedan tror jag att det var väldigt bra för de personerna att hamna i en vanlig klass. Av sociala skäl, sedan vet jag inte hur det var för dem rent ämnesmässigt då. Eftersom de, man hade olika förutsättningar i ämnena då.

forts: Men av den anledningen så tror jag det och den erfarenheten jag har av personer med funktionsnedsättningar så, det värsta som kan hända är att man behandlas som en begränsad person. Man ska ha samma förutsättningar och liksom, ja lika värderingar och ja, förutsättningarna ska vara de samma och man ska ha samma plattform att stå på. Sedan, om den är begränsad i vissa delar, då får man ta det där i så fall. Nr 4

I sexan så hade de något som hette Oasen. Men det tog de bort, sedan när de skulle göra den här drastiska åtgärden. Så då skulle de lärarna vara med i klassen istället. Så man fick vara med där. Man fick lära sig en mycket enklare nivå när man var nere i Oasen. Så då fick man samma nivå som de andra men med mer hjälp istället. Det tyckte jag var bättre.

/…/ Så som det var i sexan när vi var nere i Oasen, då tror jag inte att jag hade klarat nationella proven och det. Jag klarade ju det som hon lade fram, läraren. Det som var för den gruppen. Men sedan ifall jag skulle tävla eller vad man ska säga med en i klassen då skulle ju den vinna överlägset. Om jag hade varit kvar på Oasen så hade jag nog inte klarat nationella i nian. Nr 2

Man visste att lärarna hade bestämt sig för att nu skulle det bli bra och då försökte man ju bidra med lite också. Nr 1 Ifall det var problem med något ämne så gick man till den läraren. Ingen så där speciell utan det var den. Nr 2 Lärarna i Nossebro gav mig energi för att arbeta. Nr 3

Båda mina föräldrar har ju varit på mig också. Att plugga nu, har du några läxor, har du några prov. Så de har hjälpt mig mycket också. Mer på högstadiet för nu håller de väl inte koll på vad det är jag håller på med riktigt. Det där med matten det är grekiska alltihop, det är inget de förstår sig på riktigt. Nr 9

Epilog Uppföljande intervjuer med den ansvarige grundskolechefen, förvaltningschefen och rektorer har genomförts tre år efter de första intervjuerna Fo. U-arbete där Högskolan i Borås arbetar med skolledarna, förstelärarna och elevhälsans personal pågår Ledningen för skolorna i Essunga inbjuds till vetenskapliga seminarier och konferenser på Högskolan i Borås

§ § § Persson, Elisabeth & Persson, Bengt (2011). Inkludering för ökad måluppfyllelse ur ett elevperspektiv. Paideia 2011 (02), 49 -58. Dafolo förlag, Fredrikshavn, Danmark Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever. 1. uppl. Stockholm: Liber Persson, Elisabeth (2012). Raising achievement through inclusion. International Journal of Inclusive Education, http: //www. tandfonline. com/doi/pdf/10. 1080/13603116. 2012. 745626 § Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2014). Socialt kapital och skolframgång – Essunga tre år senare. I L. Quortrup (red). Inklusionens historie og aktualitet. Fredrikshavn: Dafolo A/S § Persson, Bengt (2014). An Equal education for all children and young people. I L'education inclusive: une formation à inventer. Actes du Colloque international UNESCO, Paris. p. 149 -160

Inkludering och måluppfyllelse Bengt Persson och Elisabeth Persson Högskolan i Borås