Grundlggande epidemiologi Susanna Calling lk med dr susanna

Grundläggande epidemiologi Susanna Calling, läk, med dr susanna. calling@med. lu. se

Agenda – – – Vad är epidemiologi? Grundläggande begrepp Studiedesign Felkällor Grupparbete

Vad är epidemiologi?

Epidemiologi • ”Läran om hälsans och ohälsans utbredning och dess orsaker i en befolkning”

”The epidemiological black box” Factor A Disease

Varför behövs epidemiologi?

John Snow 1854

Varför behövs epidemiologi?

Epidemiologi ger oss möjlighet att försöka räkna ut vem som…

…drabbas

Agenda – – – Vad är epidemiologi? Grundläggande begrepp Studiedesign Felkällor Grupparbete

Viktiga begrepp • • Prevalens/ incidens Riskfaktor/ riskmarkör Deskriptiv/ analytisk epidemiologi Kausalitet Confounder Validitet/reliabilitet Relativ risk (RR) Odds ratio (OR)

Prevalens • Andelen individer i en population som har en given sjukdom eller ett givet tillstånd vid en viss tidpunkt • Ex: Prevalensen av åldersdiabetes är 5% bland individer över 50 år.

Incidens • Antalet nyinsjuknade i en viss population under en avgränsad tid • Ex: Schizofreni 1/10 000 personår, dvs. om 10 000 personer observeras under 1 år får 1 person schizofreni.

Riskfaktor = exposure = oberoende variabel • En faktor som ökar sannolikheten för sjukdom. Oftast orsakssamband (kausalitet). • Ex: Hypertoni ökar risken för hjärtinfarkt.

Riskmarkör • En faktor vars närvaro ökar sannolikheten för sjukdom. Inte nödvändigtvis orsakssamband. • Ex: Låg utbildning är associerat med hjärtinfarkt.

Outcome • Utfallsvariabel = outcome = beroende variabel

Två typer av epidemiologi Deskriptiv epidemiologi • VEM får en sjukdom/ ett tillstånd? • VAR finns den? • NÄR inträffar den? Analytisk epidemiologi • VARFÖR är sjukligheten hög/låg? (Undersöker samband, exponering – fall)

Kausalitet (som inte kan förklaras av slumpen) 1) Konsekvent association, dvs att den är bevisad i många olika studier. 2) Sambandets styrka (studiedesign). 3) Dos-responssamband 4) Tidssekvens 5) Biologisk rimlighet 6) Experimentellt befästande av sambandet / reversibilitet.

Confounder • En faktor som är associerad både med riskfaktorn och outcome. • Sambandet mellan riskfaktor och outcome blir stört av confoundern.

Confounding Gula fingrar

Confounding Herpesvirus Antal partners HPV-virus Cervixcancer

Confoundern ska inte vara med i kausalkedjan mellan exposure och outcome Hypertoni Ateroskleros Hjärtinfarkt

Diskutera! • 1. Confounders - Vilka confounders bör man ta hänsyn till om man vill studera sambandet mellan hypertoni och hjärtinfarkt? • 2. Kausalitet - Vilka samband känner ni till som är kausala respektive inte fullständigt klarlagda?

Hur tillförlitlig är vår data? 1. Validitet – I vilken grad mäter ett test det ska mäta – Ex. BMI 2. Reliabilitet/ Precision – Hur säkert är det att vi får samma resultat vid upprepade mätningar? – Ex. CRP, blodtryck

Relativ risk och odds ratio Fall Icke fall Exponerade A B Icke exponerade C D

Relativ risk/ risk ratio (RR) • Risk = sannolikhet att drabbas jämfört med hela populationen (ex. 1 av 7) • Relativ risk = kvoten mellan risk hos de exponerade och risk hos de oexponerade RR= Risk för outcome hos exponerade Risk för outcome hos icke exponerade

Relativ risk/ risk ratio (RR) A/(A+B) RR= C/(C+D)

Relativ risk/ risk ratio (RR) • RR = 1 innebär ingen ökad eller minskad risk • RR > 1 innebär ökad risk • RR < 1 innebär minskad risk (skyddande effekt)

Oddskvot/ Odds ratio (OR) • Odds = sannolikhet att något händer mot att något inte händer (ex. odds att något infaller en söndag är 1: 6) • Odds ratio: Kvoten mellan odds hos exponerade jämfört med odds hos icke exponerade OR = Odds för outcome hos exponerade Odds för outcome hos icke exponerade

Odds ratio (OR) OR = A/B C/D

RR och OR • Relativ risk och odds ratio är inte samma sak! • OR har vissa matematiska egenskaper som gör att det lämpar sig att räkna ut, via tex logistisk regression • Vid sällsynt outcome blir OR och RR ofta ungefär detsamma

Diskutera! Vad betyder: 1) ” The odds ratio for infant mortality was 2. 98 (CI: 2. 42 -3. 67) for low family income compared to high family income” 2) ” The relative risk for myocardial infarction is 4, 0 (CI: 3. 39 -4. 87) in patients with diabetes mellitus type 2”

Agenda – – – Vad är epidemiologi? Grundläggande begrepp Studiedesign Felkällor Grupparbete

Studiedesign Individer • Case report Observationsstudier • Tvärsnittsstudie (cross-sectional study) • Fall-kontrollstudie (case-control study) • Kohortstudie Interventionsstudier • Randomiserad kontrollstudie (RCT)

Exempel • Du har upptäckt ett antal tonåringar med symtom och lab som tyder på diabetes typ 2 • Du gör en case report, och fler har upptäckt samma sak. • Du vill studera detta mer, men har inte stora resurser. Vilken typ av studie?

Tvärsnittsstudie (Cross-sectional study) – Studerar del av/ hel population – Mäter prevalens vid en viss tidpunkt – Kan också mäta exponering men vi vet inget om tidsperspektiv

Diskutera! • Hur skulle du kunna lägga upp en sådan tvärsnittsstudie?

Exempel • Du studerar hur stor andel tonåringar på tex en skola som har diabetes typ 2. • Du intervjuar föräldrarna • Du har nu 100 fall med diabetes och börjar undra över orsaker. Vilken typ av studie?

Fall-kontroll studie (case-control study) – En sjukdomsgrupp, en kontrollgrupp – Patienten har redan sjukdomen när man mäter riskfaktorn

Fall-kontrollstudie • Fördelar: – Snabb metod för att undersöka samband exponeringsjukdom – Bra för sällsynta sjukdomar • Nackdelar – Svårt att undersöka sällsynta orsaker – Kausalitet är svårbedömt, exponering kan ha ändrats – Selektion av fall

Exempel • Du gör en fall-kontrollstudie med 100 diabetespat och 100 kontrollpat som visar att diabetespatienterna har ett högre kaloriintag och mindre fysisk aktivitet. • Du vet dock inget om tidssambandet, och intervju-bias kan ha förekommit. • Du har nu fått forskningsanslag Vilken typ av studie?

Kohortstudie • Kohort = grupp individer med liknande karakteristika, t ex födda samma år • Individerna har inte sjukdomen vid studiens start • Longitudinell • Prospektiv/ Retrospektiv

Kohortstudie • Fördelar – Kausalitet och tidssamband kan studeras – Ingen selektion av fall – Sällsynta exponeringar kan studeras • Nackdelar – Dyrt och tidskrävande – Sällsynta sjukdomar svåra att studera

Randomised kontrollstudie (RCT) • Behandlingsgrupp och kontrollgrupp definieras slumpmässigt • Intervention man påverkar verkligheten!

RCT • Fördelar: – Ger starkt argument för kausalitet • Nackdelar: – Experiment - större ansvar mot deltagare/ svårt att få deltagare – Svårt med generaliserbarhet

Agenda – – – Vad är epidemiologi? Grundläggande begrepp Studiedesign Felkällor Grupparbete

Felkällor 1. Systematiska fel/ bias 2. Random error/ slump 3. Confounding

Systematiska fel/ bias • Selektion – Är studiepopulationen representativ för en ”normalbefolkning”? – Healthy cohort • Missklassificering – – Är diagnosen riktig? Korrekt mätmetod? Självrapportering? Ändrad exponering?

Systematiska fel/ bias • Bortfall/ exklusion • Intervju-bias • Minnes-bias/ recall bias

Åtgärd systematiska fel – Leta efter bias före och under studien - Ta ställning till bias vid tolkning - Studera/ eliminera bortfall

Felkällor 2. Slump – Hur sannolikt är det att fyndet bara är en slump? • Åtgärd: - Studera större grupper - Statistiska test (p-värde, konfidensintervall)

Felkällor 3. Confounding – Faktorer som är associerade både med riskfaktor och outcome – Stör tolkningen av ett resultat till skillnad från systematiska fel som sker under mätning/datainsamling

Åtgärd confounding • Matchning (före studien) • Stratifiera data (vid analys) • Justera i multivariata analyser

Agenda – – – Vad är epidemiologi? Grundläggande begrepp Studiedesign Felkällor Grupparbete

Grupparbete • Ni vill studera sambandet mellan socioekonomiskt status och depression • Frågor: – Vad är hypotesen? – Identifiera variablerna –riskfaktor respektive utfall? – Hur lägger ni upp er studie? – Vilka felkällor bör ni ta hänsyn till?