Forskning Linnuniversitetet Forskningens frihet kvalitetskontroll och forskningens nytta

Forskning Linnéuniversitetet

Forskningens frihet, kvalitetskontroll och forskningens nytta § 6 För forskningen skall som allmänna principer gälla att 1. forskningsproblem får fritt väljas, 2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt publiceras. Utbildning mer styrd av examensordning, kursplaner och UKÄ Forskningens frihet – Akademisk frihet Vidgade kvalitetskontroller också för forskning: etik, fusk men också kvalitetssystem Forskningens nytta – innovationssystem Forskningspropp var 4 år – eller snarare utbildnings-, forsknings- och innovationsproposition. Sverige hög andel BNP till Fo. U men låg andel basanslag till univ.

De nya universiteten har starkt bidragit till Sveriges tillväxt de senaste 20 åren Sverige har ett av världens mest framgångsrika högskolesystem Högskolekompetensen ökat mest i regioner med nya universitet Starkt bidrag till framgångsrik regional tillväxt Stor del av landets professionsutbildningar och flera spetsiga forskningsområden

Vad behöver göras? Med en investering i ökat basanslag för forskning skulle samhället få en bättre förutsättning för en stark tillväxt som möter kompetensbehov. Utan förstärkning kommer inte den positiva utvecklingen att fortsätta då kraven nu är större. Vi har samma peng för utbildning - men bara en tredjedel för forskning

Förutsättningar

Förutsättningar för forskning • • Stor obalans mellan utbildning och forskning på de nya universiteten och högskolorna 1/3 av Linnéuniversitetets statsanslag avser forskning Räknat per forskningskrona presterar de nya universiteten lika bra som de äldre Med för lite forskningsmedel kan de nya universiteten inte konkurrera på lika villkor om medarbetare och studenter Basanslag om 350 milj till forskning per helårsstudent 2018 o Nya universitet: 27 000 kr o Lund, Uppsala: 85 000 kr o Karolinska institutet: 259 000 kr Finansiering GU och Forskning (statsanslag) för nya universitet, jmf Lunds universitet och Uppsala universitet (2019). Källa: UKÄ Örebro universitet Malmö universitet Mittuniversitetet Karlstads universitet Linnéuniversitetet Räknat per student har de äldsta universiteten 3 x basanslag till forskning och KI 10 x av de nya universitetens tilldelning! Externa anslag 200 milj (och kompetensutveckling 100 milj) Lunds universitet Uppsala universitet 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 5500 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utb. på forskarnivå

Mot en utvecklande forskningsstrategi – rekommendationer från extern granskning som genomfördes 2017 • Kopplingen mellan forskning och utbildning måste stärkas inom alla områden • Obalans mellan det ”individuella” och starka forskningsmiljöer (LNUC) • lyft det som finns däremellan • fördelningsmodell för forskningsanslag alltför individuellt fokuserad • Forskningsvolym måste öka • inte nödvändigtvis med fler professorer, men publikationer, externa medel etc • Forskarutbildning måste stärkas • kritisk massa måste uppnås • Långsiktig och hållbar rekrytering • rekrytera mot de mål och prioriteringar LNU har • Obalans mellan anslag för grundutbildning och forskning • Gör prioriteringar i utbildningsutbudet på grundnivå • Utveckla det goda ledarskapet • Optimera balansen och dynamiken mellan forskning, undervisning, administration

Vad har gjorts under 2017 -2020 En rörelse från det individuella till miljöer • • • • Tillsättning av forskningsberedning med brett deltagande (upphörde 2018) Strategiska plattformar utlysta, två plattformar utsedda Översyn av rekryteringsprocessen, ny anställningsordning beslutad (2020) Kraftsamling kring kunskapsmiljöer, sju Kunskapsmiljö Linné utsedda (2019 -2020) Inrättande av forskningsråd (igång sedan 2019) Ny fördelningsmodell för forskning Genomlysning av utbildningsutbud Fundraising, organisation på plats 2019 Nytt strategidokument: Vision 2030 (fastställd dec 2019) Mål 2025 under framtagande (remissomgång sept – okt 2020) • Framgångsfaktorer • Uppdrag • Indikatorer Kvalitetsförstärkning av ansökningar om externa medel (rutiner under framtagande 2020) Äskan om fördubblat forskningsanslag för 2021 -2023 (feb 2020) HRS 4 R på gång Övergripande kommunikationsstrategi på gång

Vision

Vision 2030 – Mål 2025, framgångsfaktorer ur ett forskningsperspektiv Linnéuniversitetet • • • har kunskapsmiljöer som bidrar till att vitalisera tvärdisciplinära arbetssätt och mötesplatser utvecklar excellent forskning i kompletta akademiska miljöer har lärare med goda förutsättningar för utbildning och forskning erbjuder utbildning som är vetenskapligt eller konstnärligt grundad och håller hög pedagogisk kvalité har ett utbildningsinnehåll som utvecklar kunskap och förmågor att bidra till ett hållbart samhälle har former för engagerande och utvecklande kunskapsutbyten ökar sin finansiering av externa medel har metoder för att lyfta fram och synliggöra universitetets framgångar. har ett inkluderande, jämställt och lärande arbetssätt som leder till medskapande

Utmaningar • Att få rimliga förutsättningar för att bedriva forskning (ökat forskningsanslag från regeringen) • Tydliggöra hur excellent forskning är en bas för lösning av hållbarhetsfrågor • Öka Linnéuniversitetets attraktivitet som studie- och arbetsplats • Identifiera Linnéuniversitetets styrkeområden – både styrka och potential • Olika förutsättningar för att bedriva forskning inom olika områden • Öka externfinansierad forskning • Öka andelen publikationer av hög kvalitet • Prioritera och konsolidera utbildningsutbudet i relation till stark forskning • Att fortlöpande kunna följa utvecklingen: analysera och identifiera styrkor och förbättringsområden

Linnéuniversitetets äskar fördubblat forskningsanslag, 300 mnkr i ökat basanslag – och arbetar systematiskt med fundraising Medlen ska användas till att: • • • stärka kopplingen mellan utbildning och forskning i kunskapsmiljöer för att möta samhällsutmaningar och arbetsmarknadens behov stärka universitetets förmåga att erbjuda goda förutsättningar för forskning utveckla innehåll av innovativ, hög och forskningsrelaterad kvalitet i större forskningsmiljöer rekrytera nyckelkompetens inom forskning skapa balans mellan utbildning och forskning stärka utbildningens forskningsbas, inte minst för professionsutbildningarna bidra till kompetensutveckling och livslångt lärande inom bristområden stärka universitetets bidrag till att hantera samhällsutmaningar: utveckla civilingenjörsutbildningar som svarar mot samhällets behov och studenters efterfrågan matcha och fungera som hävstång för externfinansiering/fundraising Figuren visar att de breda etablerade universiteten erhöll 53 procent av Fo. U-intäkterna 2017, samtidigt som de fackinriktade universiteten erhöll 36 procent, de nya universiteten erhöll 4 procent. En fördubbling av forskningsanslaget till de nya universiteten skulle inte påverka de etablerade universitetens forskningsutrymme.

Finansiering

Utveckling finansiering 2010 -2019 (femklövern/riket) Intäkter forskning och utbildning på forskarnivå, (mnkr) Andel externa intäkter av totala intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå (%) 600 60% 500 50% 400 40% 300 Forskningsintäkterna för riket har under perioden 2010 -2019 ökat med 12, 5 %, under samma period har forskningsintäkterna för Linnéuniversitetet ökat med drygt 40% 30% 200 Rikssnittet för andelen externa intäkter är 56%, Lnu ligger på 38% 20% 100 10% 0 2016 2017 Linnéuniversitetet Karlstad Malmö universitet Mittuniversitetet Örebro universitet 2019 0% 2010 2016 2017 2019 Linnéuniversitetet Karlstad Malmö universitet Mittuniversitetet Örebro universitet

Beviljade medel, tkr 250 000 218 256 206 306 199 025 200 000 137 249 150 000 123 915 100 000 50 000 0 2015 2016 2017 FSV FKH FTK 2018 FEH FHL Total 2019

Externa finansiärer, erhållna medel per finansiär 10 högsta + övriga, 2016 -2020 16

Forskning – andel externfinansiering 17

Forskningsbidrag och samfinansiering per fakultet (2019) Intäkter av bidrag Samfinansiering av indirekta kostnader Samfinansiering av direkta kostnader 80, 0 70, 0 60, 0 mn. Kr 50, 0 40, 0 30, 0 20, 0 10, 0 FSV FKH FTK FEH FHL

Prestationer

Publikationer • • Artiklar i Web of Science 2019: 697 Antal publiceringar i Nature och Science: 5 • Yvonne Becherini (FTK) 4, Publiceringar i Web of Science, 2011 -2019 800 700 600 500 • Marie-Jose Gailard-Lemdahl (FHL) 1 400 300 • Highly cited researcher (Web of Science): • Stefan Gössling, FEH, ”Hospitality&turism” 200 100 0 2 011 2 012 2 013 2 014 2 015 2 016 2 017 2 018 2 019

Antal Open Access publikationer per år 21

1, 80 Produktivitet Bibliometriskt index i förhållande till totala forskningsmedel 1, 60 1, 40 1, 20 1, 00 0, 80 0, 60 0, 40 0, 20 eb Ör M al m ö un i ve rs ro ite Ka un t rls ive ta rs ds St ite oc un t kh ive ol r m Lin s u site t kö ni ve pi r ng s u site t ni Lin ve Ku né rs ng ite un l. T t i v ek er sit ni s k Gö a h etet te ög bo sk rg s u olan Up ni ve ps r al a u site t ni Lu ve nd r s u site t ni Ch U v al er m m e å u site er t s. T ni e v er Lu kn sit le i s ka åt et Sv e H kn er ög isk ige sk ol au sl a an ni ve tb ru rs ite ks un Ka t ive ro lin rs sk ite a. I t ns M ti itt un tute t ive rs ite te t 0, 00 Kvoten mellan andelen bibliometrisk index 2015 -2018 och andelen intäkter till forskning 2014 -2017 Källor: Vetenskapsrådets data för bibliometrisk index och UKÄs statistik över totala intäkter till forskning och forskarutbildning Andelarna är inte de nationella andelarna utan omräknade för just denna grupp av lärosäten 22

LNUC finansiering Årlig satsning Fakultet (mnkr) Central Total Biomaterials 3, 6 1, 8 5, 4 Concurrences 7, 2 3, 6 10, 8 DISA 8, 0 4 12 EEMIS 12 6 18 IMS 4, 7 2, 4 7, 1 LNUC finansiering under 3 år, 2017 -2019 (tkr) 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Biomaterials Concurrences DISA Beviljade externa medel Central EEMIS Fakultet IMS

Forskningskvalitet Citeringsanalys av vetenskapliga publikationer i Web of Science 2009 -2018 Rank Category normalised citation impact Name 1 Karolinska Institute 1, 73 2 Stockholm University 1, 71 3 Uppsala University 1, 62 4 University of Gothenburg 1, 60 5 Örebro University 1, 60 6 Lund University 1, 56 7 Swedish University of Agricultural Sciences 1, 52 8 Umeå University 1, 50 9 Linköping University 1, 49 10 Royal Institute of Technology 1, 44 11 Chalmers University of Technology 1, 31 12 Karlstad University 1, 29 13 Malmö University 1, 25 14 Luleå University of Technology 1, 21 15 Linnaeus University 1, 17 16 Mid-Sweden University 1, 16 24 Världsgenomsnittet är 1, 0. Samtliga svenska universitet är mer än 15% bättre! Analysen är genomförd i augusti 2019 med det bibliometriska verktyget In. Cites

Internationella samarbeten, 2010 -2020, publikationer. Källa: Diva

Linnéuniversitetets 49 största samarbeten med universitet, Sverige och världen, 20102020

Resultat

Linnéuniversitetets bidrag: spetsforskning och forskning med bredd och djup – för en god samhällsutveckling 800 disputerade och 300 doktorander ger minst 1100 forskningsprojekt. Troligen dubbelt. Spetsforskningsmiljöer, Linnaeus University Centres - Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies - Intermedial and Multimodal studies - Data Intensive Sciences and Applications - Biomaterials Chemistry - Ecology and Evolution in Microbial model Systems Strategiska plattformar - e-Hälsa - Migration Kunskapsmiljö Linné - Vatten - Avancerade material - Utbildning i förändring - Hållbar hälsa - En ifrågasatt demokrati - Grön hållbarhet - Digitala transformationer

Sammanslagning 10 top Research subjects Hum/Sam+Ped/Nat/Tech/Economy Vetenskapliga publikationer 2010 -2020 Economy 1330 SAM/PED 2678 Tech, comp 2507 Humanities 1952 NAT, Eco, Health, Math 4488

Linnaeus university centers (LNUC) - spetsforskning

DAMVAD Analytics | Bibliometrisk kortlægning af Linneuniversitetet specialisation of Lineesuniversitetet is knowledge stronghold 8, 00 • Strong national competition on the volume and impact A knowledge stronghold is define as a research field were both the impact and specialisation is above the benchmark average of 1 Högskolan i Skövde 6, 00 Specialisering (OECD) Research performance – Impact and specialization: Computer science • The research Blekinge Tekniske Högskola Linnéuniversitetet Högskolan i Halmstad 4, 00 Chalmers tekniska högskola Karlstads universitet 2, 00 Örebro universitet Malmö högskola Högskolan i Jönköping 0, 5 Kungl. tekniska högskolan Luleå tekniska universitet Linköpings universitet Göteborgs universitet Uppsala universitet Lunds universitet 1, 5 2, 0 Impact (OECD) Umeå universitet Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Karolinska institutet Source: DAMVAD Analytics 2019 based on Scopus 31

Kunskapsmiljöer – Palliativt centrum för samskapad vård • Kliniknära forskning i samverkan mellan akademi och den kliniska verksamheten med ambitionen att använda metoder som möjliggör parallell datainsamling och implementering (t ex aktionsforskning). • Målet: utveckla och förbättra den palliativa vården i Kronobergs län. • Ett samverkansprojekt mellan Linnéuniversitetet och Region Kronoberg. Delfinansiering: Familjen Kamprad Stiftelsen. • Internationell och nationell samarbete och samverkan: Palliativt Utvecklingscentrum i Lund, Stockholms sjukhem, Lunds universitet, Linköpings universitet, Lancaster University, Jaen University, Grounded Theory Institute, Mill Valley, USA etc. . . Resultat: omfattande kunskapslyft inom palliativ vård!

The Bridge - långsiktigt samarbete q Avtal om samverkansarena - hållbar utveckling - utbildnings- och forskningsinvestering Projekt inom The Bridge Skogens värden Projektavtal Projektplan inkl budget - tvärvetenskaplig samverkansarena - dynamiskt utbyte akademi – näringsliv Postdoc-tjänster - aktivt deltagande - Projektavtal - Projektplan inkl budget - stärka regionens konkurrenskraft Adjungeringar - skapa gemensam nytta - Projektavtal - Projektplan inkl budget - öka den internationella synligheten Xxxx - Projektavtal - Projektplan inkl budget

Universitetsranking - Shanghai. Ranking • Linnéuniversitetet 801 -900 i 2020 (för första gången). • Shanghai. Ranking rankar världens bästa universitet utifrån sex objektiva kriterier som publiceringar, citeringar och nobelpristagare. • Rankinglistan har funnits sedan 2003. • Av totalt ca: 18 000 högskolor och universitet är bara de 1000 högst rankade med på listan.

Lnu: s starka områden enligt publiceringar i Web of Science (2017 -2019) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Nursing 114 Educational Research 112 Environmental Science 86 Multidisciplinary Science 76 Hospitality, Sport&Leisure 75 Management 71 Business 63 Microbiology 58 Economics 56 Health Care Science 56

Lnu: s forskning i förhållande till de globala målen

Lnu: s forskning i förhållande till Agenda 2030

UKÄ pilotutvärdering av kvalitetssäkringsprocesser avseende forskning Bedömningsområde - tillfredställande 1. Styrning och organisation 2. Förutsättningar 3. Utformning, genomförande och resultat 4. Jämställdhet 5. Samverkan Bedömningsgrunder – Ej uppfyllda (4/11) 1. 1. Lärosätet har ett fastställt kvalitetssystem där ansvars- och rollfördelning avseende kvalitetsarbetet beskrivs, liksom principer och konkreta arbetsformer för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen. 1. 2. Kvalitetsarbetet understödjer det strategiska arbetet på alla nivåer och engagerar såväl ledning som medarbetare. Kvalitetsarbetet bidrar till att lärosätets resurser används effektivt. 2. 4. Lärosätet följer upp stödverksamhet och infrastruktur för forskning och vidtar vid behov ändamålsenliga kvalitetshöjande åtgärder. 3. 2. Resultat som genereras genom uppföljning och kollegial granskning publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt inom och utanför organisationen. xdialog 20 xx 38

Personal

Forskande och undervisande personal, utveckling 2010 -2019 Doktorsexaminerad (%) forskande och undervisande personal. Källa: UKÄ 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Professorer % av forskande och undervisande personal. Källa: UKÄ 20% 15% 10% 5% 0% 2010 2015 2019 Riket Karlstads universitet Linnéuniversitetet Malmö universitet Linnéuniversitetet Mittuniversitetet Örebro universitet Malmö univ/högskola Örebro universitet 40

Antal doktorander (aktiva), Lnu 2010 -2019 Antal doktorander med någon aktivitet, Lnu, 2010 -2019 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Series 1 2010 364 2011 381 2012 350 2013 332 2014 316 2015 325 2016 303 2017 302 2018 294 2019 314