Fallstudier och intervjuer Nanna Gillberg Maria Norbck Repetition

Fallstudier och intervjuer Nanna Gillberg Maria Norbäck

Repetition: vad är kvalitativa undersökningar? • Genererar kvalitativa data, t. ex. berättelser, innebörder och beskrivningar • Syftar till att skapa förståelse och till att bygga, begrepp, modeller och teorier • Kvalitativa data: Icke-numeriska data • Kvalitativa data är oftast text, men kan också vara ljud och bild

Urval för kvalitativa undersökningar Icke-sannolikhetsurval: • Strategiskt urval (Purposive sampling). Ett urval som ligger i linje med det som du letar efter. Ex. personer som du känner som handlar respektive inte handlat på internet. • Snöbollsurval (Snowball sampling). Ex. den som du först intervjuar hänvisar dig till en andra pers. , som i sin tur hänvisar dig vidare. • Self-selection sampling. Ex. annonsera på Handels anslagstavlor om försökspersoner till ett experiment och samlar sedan data från dem som hör av sig. • Bekvämlighetsurval (Convenience sampling). Ex. försökspersoner från Göteborg

Vad är en fallstudie? • En fallstudie undersöker en företeelse i dess verkliga sammanhang (kontext) – Survey/enkät= ”skrapar bara på ytan” och ger inte rik empiri med kontext – Experiment = det studerande fenomenet är helt bortkopplat från kontext eftersom det görs i ett laboratorium där manipulerar och undersöker beroende och oberoende variabler. • En fallstudie undersöker fenomenet i dess kontext: politik, processer, relationer, social strukturer, omvärldsfaktorer (the messiness of the real world). – Fokuserar på HUR- och VARFÖR-frågor

Vad är en fallstudie? (forts) • Yin (2003): A case study is an empirical inquiry that investigates a contemporary phenomenon within its real-life context, especially when the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident

Några karaktärsdrag på fallstudier • Syftet är inte att verifiera hypoteser men med utgångspunkt från de mönster och förklaringar som man hittar i det specifika fallet kan man ge förklaringar som är giltiga i liknande situationer • Är fokuserad på djup istället för bredd (som i en survey) • En företeelse studeras i sitt verkliga sammanhang, inte i ett laboratorium • Kontextuellt (holistiskt) perspektiv, forskaren är intresserad av att beskriva komplexiteten i relationer och processer istället för att isolera enskilda förklaringsfaktorer • Många typer av datainsamling (triangulering), vanligast är metoder för kvalitativ datainsamling

Olika typer av fallstudier • – Enfallsstudier är vanligast • – Flerfallstudier, när man genomför flerfallsstudier analyseras dessa först separat, sedan jämför man resultaten för att hitta likheter och skillnader • – Flerfallsstudier är ofta mer resurskrävande men kan ge spännande resultat (likheter/skillnader) • Czarniawskas studier av olika nyhetsbyråer (eller litet vs stort företag, privat vs offentlig aktör, arbetsplats inom industrisektorn respektive vårdsektorn)

Val av lämpliga fallstudier • 1. Typiskt fall, kan representera en kategori där resultaten för fallet är giltig för hela klassen/gruppen • 2. Extremfallet, visar på motsatsen till det som är typiskt • 3. Bekvämlighet, man har tillgång till ett företag eller organisation, forskaren har begränsad tid och resurser • 4. Unikt tillfälle, av en händelse träffar forskaren på något som inte får missas, forskaren råkar befinna sig på rätt plats vid rätt tidpunkt

Generalisering • Två sorters generalisering • Analytisk generalisering • Statistisk generalisering ”Single case study design is regularly criticised by researchers because of its low levels of generalisability. When they do so, however, they tend to apply the perspective of statistical generalisability. This is inappropriate because it imposes the principles of sampling-based generalisability that seeks knowledge about objective scientific facts. Not only do the arguments have a positivistic departure point but it also ignores the fact that there are different types of generalising” (Iveroth, 2010)

Fördelar med fallstudier • Passar komplicerade situationer där resultat och effekter inte kan isoleras till några få orsaker • Kan användas för att både utveckla och testa teorier • Forskaren kan visa på den komplexitet som kännetecknar verkligheten • Man genererar kvalitativa data som är mer tillgängliga än siffror, diagram och matematiska formler • Empiri-drivet snarare än teori-drivet (vägen till upptäckt: induktion/abduktion istället för deduktion)

Nackdelar med fallstudier • Anses av somliga (positivistiskt inriktade forskare) inte vara ett vetenskapligt tillvägagångssätt och därmed sakna vetenskaplig trovärdighet • Kan vara svårt att få tillgång till fall som är riktigt intressanta att studera • Kan vara svårt att veta hur data skall analyseras genom att man använder många olika sätt att samla in data och att studierna ofta är induktiva och abduktiva och inte deduktiva • Fallstudier är ofta extremt komplexa. Många typer av data och analysmetoder: “death by data asphyxiation” (Pettigrew, 1990, p. 281).

Fortsatt läsning • Yin, R. K. (2003) Case study research: design and methods. Sage, Thousand Oaks, CA. • Eisenhardt, K. M. , & Graebner, M. E. (2007). Theory building from cases: Opportunities and challenges. Academy of management journal, 50(1), 25 -32. • Jensen, Tommy & Sandström, Johan (2016) Fallstudier. Studentlitteratur, Lund.

När är intervjuer fördelaktiga? • När man vill åt nyanserade, ”rika” och detaljerade svar på frågor (ex. Forskare som är intresserade av hur människor konstruerar sin verklighet använder gärna intervjuer) • Är fördelaktiga när man vill undersöka upplevelser och känslor, hur människor uppfattar och förstår ett fenomen • När ett område eller koncept är relativt outforskat • När man forskar om känsliga frågor

Urval i intervjustudier • Representativitet i fokus i kvantitativa intervjuer • Relevans för och kunskap om frågeställningarna i fokus i kvalitativa studier • Teoretiskt grundat urval av undersökningsenheter • Lämplighetsurval av intervjupersoner

Olika typer av intervjuer • Strukturerade intervjuer • Semi-strukturerad intervju • Ostrukturerad intervju

Strukturerade intervjuer – Ex. muntliga enkät: frågor som är standardiserade och ställs i samma ordning – Intervjuad svarar i ordning på fråga efter fråga – Innebörden av frågorna kan förklaras – Följdfrågor kan ställas – Genomförs i samma rum eller per telefon

Semi-strukturerad intervju – Ett antal teman för intervjun identifieras – På grundval av dessa teman utformas intervjufrågor – Alla teman/frågor bör täckas i intervjun, men frågorna kan ställas i olika ordning. – Följdfrågor kan ställas när det passar i konversationen – Anpassar intervjun och frågor efter ”flytet” i konversationen.

Semi-strukturerad intervju (forts) • Exempel studie av frilansjournalistiskt arbete • Hur beräknar du hur mycket du ska ta för ett uppdrag (jobb)? • Tar du olika mycket beroende på vilken kund det gäller? • Beskriv hur du beräknade vad du skulle ta för ditt senaste jobb?

Ostrukturerad intervju • – Forskaren introducerar temat men respondenten styr i stor utsträckning intervjun. • Forskaren har mindre kontroll över intervjusituationen jämfört med de andra typer av intervjuer. • Respondenten talar fritt om intryck, upplevelser, åsikter och känslor kopplat till temat utan att bli för mycket avbruten av forskaren. • Frågorna fokuserar ofta på: vad, hur och när • Ex. Berätta om vad ditt arbete spelar för roll för dig.

Intervjufrågor • Skall bygga på syfte och forskningsfrågor • Viktigt att vara inläst på forskningsområdet • Bra att ha förståelse för kontexten kopplat till intervjusituationen (ex. inläst på företaget där intervjupersonen jobbar) • Inbjud intervjupersonen att berätta med egna ord – Undvik därför frågor med ja- eller nej-svar annat än som uppföljande frågor • Undvik ledande frågor

Tips inför intervjun • Informera om syfte och förutsättningar • Intervjuarens identitet och roll: objektivitet • – Hur uppfattar intervjupersonen intervjuaren? • Rekognosera • – Hur kan du lära dig mera om intervjupersonens verklighet? • Bygg förtroende • – Hur kan du få intervjupersonen att tycka att du är trovärdig och vilja prata med dig? • Att sända ut/inte sända ut frågorna i förväg • Välj en plats för intervjun som är så ostörd som möjligt • Kontrollera att inspelningsutrustning och batterier fungerar. Se till att mobiltelefonen inte ringer! • Tala om hur lång tid intervjun beräknas ta • Kom inte för sent!

Tips UNDER intervjun • Hälsa och småprata som inledning • Om platsen är intervjupersonens hem eller arbetsplats visa respekt och gilla läget! • Fråga om det är OK att spela in intervjun. Om inte, anteckna svaren och skriv rent så snart som möjligt efter • Berätta vem du är, i vilket sammanhang du intervjuar och vad som kommer att hända med resultaten. • Lätta frågor först, svårare frågor senare i intervjun. Vänta till sist med känsliga frågor (ålder, pengar) • Avsluta med uppsamlingsfrågor: • Är det något mer du vill säga? /Har jag glömt att fråga om något • Baserat på din erfarenhet: vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna med X • Ge avslutningen tid: Tala om hur resultatet skall användas och om/när du kommer att höra av dig igen.

Prompts, probes and checks • Prompts: få intervjupersonen att fortsätta prata – Tystnad – Repetera fråga – Repetera intervjupersonens sista ord • Probes: generera exempel som förtydligar vad intervjupersonen just har sagt – Kan du ge mig ett exempel på… – Skulle ett exempel på detta vara om…. . – Kan du ge mig lite mera detaljer om vad du menar. . • Checks: kontrollera vad intervjupersonen just har sagt – Om jag förstod dig rätt så…. .

Flexibilitet och följsamhet

Dokumentera och transkribera • Glöm inte att dokumentera det osagda, gester, känslor och atmosfären • Transkribera är resurskrävande men väl värt investeringen • 10 minuters intervju = 1 timmes transkribering • Transkribera alltid så fort som möjligt direkt efter intervjun • Det dyker nästa alltid upp intressanta idéer och nyanser under transkriberingen som du inte noterat under intervjun – Dessa ”upptäckter” kan ofta vara det som bildar kärnan i de framtida resultaten • Transkribering är en del av analysprocessen • Intervju-utskriften bör bestå av korta frågor och långa svar

Anonymitet eller inte? • Fördelar • Intervjupersonen kan prata fritt • Få intervjupersoner/organisationer att ställa upp • Friare användning av det empiriska materialet • Nackdelar • Du måste hålla det du lovar (kan tvingas ej använda intressant material) • Kan minska trovärdigheten på din studie

Kritiskt förhållningssätt till intervjumaterialet • Intervjupersoner ljuger sällan, MEN: • Situationen (vem intervjuaren är osv) påverkar • Vad tror intervjupersonen att du är ute efter- ”rätt svar”! • Intervjuad i egenskap av ”chef”, ”ung”, ”man” osv • Att intervjua ”neråt” eller ”uppåt” (status) • Intervjupersoner pratar ur sitt perspektiv! • • Representanter för organisation, profession, grupp Impression management Politisk handling Vilket ”språk” finns tillgängligt? (Ex Greys argument om managerialism)

Tips om fortsatt läsning • Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund. • Lantz, A. (2007) Intervjumetodik. Studentlitteratur, Lund. • Alvesson, M. (2003). Beyond neopositivists, romantics, and localists: A reflexive approach to interviews in organizational research. Academy of management review, 28(1), 13 -33.