INLRNINGSPSYKOLO GI INLRNINGSPSYKOLOGI Ett beteendeperspektiv ofta kallad behaviorism

INLÄRNINGSPSYKOLO GI

INLÄRNINGSPSYKOLOGI Ett beteendeperspektiv ofta kallad behaviorism efter engelska ordet behaviour. Uppstod som en reaktion på tankarna inom det psykodynamiska perspektivet och dess fokus på icke observerbara mekanismer (sådant som pågår inne i människors huvuden). Inlärningspsykologin utgår ifrån att i princip allt beteende är inlärt. Det miljömässiga fokus som råder inom detta perspektiv gör att man kan säga att inlärningspsykologin är deterministisk (ser beteendet som förutbestämt), på samma sätt den psykodynamiska psykologin är det.

HABITUERING - ”MAN VÄNJER SIG” (habit – vana) - enklaste form av inlärning - att man lärt sig vad som är vanligt. Man har habituerats. Exempelvis sömnproblem efter man har flyttat och inte känner igen alla ljud, van vid mina barns skrik medan andra tycker de för ett himla oväsen (van vid oljudet så man märker inte det) Positivt: 1. skulle annars reagera med rädsla så fort vi utsattes för ett stimulus. När det väl då kommer en fara är vi utmattade. Negativt: 1. kan habitueras till vad som helst – vänjer sig vid det negativa, tex bråk, skrik, svordomar och hot och reagerar ej över det. 2. Vänjer sig även vid det positiva – vänjer oss vid saker vi tycker om, kan riskera att bara vilja ha mer och mer. Det är först när vi blir av med det som vi tar för givet (har habituerats till), som vi inser dess värde. t. ex. tar ofta vår hälsa för givet. Miljön tar vi för given, vår make/maka, barn, föräldrar.

PAVLOV – LADE GRUNDEN FÖR KLASSISK BETINGING Lexis st. Martin – skottskada i magen experiment på hundar för att studera matsmältning. När mat stoppas in i munnen sker en reflexmässig reaktion genom att saliv börjar produceras. Märkte att hundarna började dregla innan maten kom fram Pavlov insåg att de hade lärt sig vad som skulle hända och detta påverkade salivproduktionen. Började experimentera med andra stimulus – ringsignal som hundarna sedan associerade till mat Denna typ av inlärning viktig för vår överlevnad t. ex. att kunna känna en doft och associera denna antingen med mat eller fara vilket resulterar i olika beteenden. Melodier, ljud och lukter kan få ett nytt innehåll på grund av att de gång på gång har ingått i ett specifikt sammanhang.

STIMULUS OCH RESPONS Olika stimulus ger upphov till olika responser Exempelvis: När solen skiner (Stimulus) kisar vi med ögonen (respons). Vissa responser självklara andra mer svårförutsedda – olika människor lärt sig reagera på olika sätt – vi är alla en produkt av vår egen miljö Förhållandet mellan stimulus och respons: ett stimuli (tex ljud eller ljus) når sinnesorganen (t. ex. öronen eller ögonen) individen reagerar på stimulus, informationen, med ett beteende.

STIMULUS OCH RESPONS Fundera på: vilka responser är vanliga efter följande stimuli: 1. man får en utskällning 2. någon ramlar 3. en psykologilektion ställs in Vilket stimulus eller vilka stimuli framkallar följande responser? 1. Gråt 2. aggression 3. rodnad.

KLASSISK BETINGNING Klassisk betingning: en inlärd reaktion som var betingad av förhållandena i den omgivande miljön. Ofrivillig associationsinlärning (stimulus associeras med varandra) Ett stimulus (S) framkallar en respons (R) Obetingad – icke inlärd; Betingad - Inlärd Innan inlärning: Ett obetingat stimulus (OS) framkallar en obetingad respons (OR) – mat framkallar salivering I processen införs ytterligare ett obetingat stimuli (OS), en ringsignal Efter inlärning: Betingat stimuli (BS) framkallar betingad respons (BR) – ringsignalen framkallar salivering

KLASSISK BETINGNING BEGREPPSFÖRKLARING Stimuli (S)– retning av sinnesorganen Respons (R)– svar på stimuli Betingad (B)– har med inlärd att göra Obetingad (O)– har medfödd att göra Obetingat stimuli (OS) – ett stimuli som framkallar medfödd respons utan tidigare inlärning Obetingad respons (OR) – en medfödd respons som blir framkallad av ett stimuli utan tidigare inlärning Betingad stimuli (BS) – ett stimuli som genom associering med ett obetingat stimuli framkallar en betingad respons Betingad respons (BR) - respons framkallad av ett betingat stimuli

SCHEMA ÖVER KLASSISK BETINGNING Obetingad stimulus (OS) Obetingad respons (OR) OS OR OS Betingad stimulus (BS) Betingad respons (BR) Mat (OS) Salivering (OR) Mat (OS) Ringsignal (OS) Salivering (OR) Ringsignal (BS) Salivering (BR)

SCHEMA ÖVER KLASSISK BETINGNING Förälskelse (OS) Musik (BS) Kärlekskänslor (OR) Kärlekskänslor (BR)

BEGREPP Utsläckning: inlärning måste upprätthållas – ringsignal många gånger utan mat släcker responsen. Det som en gång har lärts in kan läras om, eller snarare läras bort. Generalisering: om en hund lär sig att en cirkel betyder mat (precis som ringsignalen) kommer den att reagera även om en ellips visas – innebär att responen uppträder även om ett simulus avviker en del från det ursprungliga. Differentiering: Men om det är så att mat serveras samtidigt som cirkeln men aldrig med ellipsen, dröjer det inte längre förrän generaliseringen upphör. Nu differentierar hunden istället, vilket innebär att den gör skillnad mellan cirkeln och ellipsen.

BEGREPP Experimentell neuros: Detta var nyckeln till förståelse av psykisk sjukdom (enligt Palov). Han lärde hundarna att en cirkel = mat, och en ellips=ingen mat (de differentierar). När cirkeln närmar sig ellips - (höjden var 9 längdenheter och bredden av 8 längdenheter) nåddes en en kritisk punkt. Hundarna förmådde inte differentiera. Nu uppstod det som Pavlov kom att kalla experimentell neuros – hundarna bröt ihop – ylade, skällde, extremt oroliga. Kunde ta månader innan de återhämtade sig. Förklaringen till den experimentella neurosen är att information som är viktig och samtidigt omöjlig att tolka, i vissa fall kan leda till ett nervöst sammanbrott. Det uppstår då en krock mellan aktiverande och hämmande mekanismer. I vissa sammanhang kan otydliga signaler ställa till det ordentligt.

MÄNSKLIGT BETEENDE Många aspekter av mänskligt beteende också är inlärt via betingade reaktioner. Våra känslor kan ofta ha karaktären av betingade reaktioner och kopplas till specifika platser, personer, föremål eller ljud. De betingade reaktionerna fungerar automatiskt Tex provlokal eller lärare ger rysningar, rysningar av tandläkarstol. Viss melodi eller doft väcker känslor. Eller när ett ämne eller person i skolan väcker motvilja. Doften av bullar påminna dig om mormor, En sång som gör dig glad Reklam är ett exempel på klassisk betingning – produkten presenteras med attraktiva stimulus (skönhet, rikedom, attraktion, trygghet) – sker en association mellan produkten och stimulit vilket får oss att köpa produkten Associationer - Klassisk betingning även när i de situationer när vi kopplar ihop två eller flera saker med varandra eftersom de regelbundet uppträder tillsammans. Tex åska och blixtar, kniv och gaffel, myggor och kliande hud, mörka mol och regn, tomtenissar och jul och mycket mer om vi förknippar med vartannat och som representerar en klassisk betingning.

WATSON Fortsatte med Pavlovs forskning Watson var en av de första som systematiskt undersökte barns beteende. Albert – 11 månader gosse. Watson (forskare, råttspyokolog studerade råttors beteenden) skulle passa albert. Skapade fobi hos albert Alberts fobi generaliserades – blev rädd för vita håriga saker t. ex. kanin och skägg. Systematisk desensibilisering är en form av beteendeterapi, att vid lugna bekväma omständigheter utsättas för sin fobi.

VAD MENAR WATSON? ”ge mig ett dussin friska välskapta barn och min egen speciella värld att uppfostra dem in, och jag kan garantera att jag kan välja ut var och en av dem på måfå och träna honom till att bli den sorts specialist jag väljer – läkare, advokat, konstnär, direktör, ja även tiggare och tjuv, helt oberoende av hans anlag, intressen förmågor, planer och ras. ” (watson, 1924).

WATSON Watson menade att vi alla föds som oskrivna blad. Allt vi sedan gör är inlärt genom betingning. Man kan inte ärva talang eller personlighet han gick så långt att han menade att man kan skapa vad som helst av vem som helst. Bara man kontrollera uppväxtmiljön är det möjligt att skapa vad som helst t. ex. konstnär eller sportare av vilket barn som helst. Vi är alla lika från början. Enligt Watson var psykologins uppgift var att förutsäga och kontrollera beteenden.

SKINNER BAKGRUND OPERANT BETINGNING utvecklades av B. F. Skinner (1904 -1990). han inspirerades av bland annat Pavlov och Watson Operant betingning: inlärning sker som en följd av de konsekvenser en handling har - Det viktiga är alltså vad som händer efter det man gör något. Utgick från Thorndikes experiment - puzzlebox – katt i labyrint, när han tryckte på rätt knapp fick mat. Tog några försök men till slut automatiserades beteendet. Denna typ av inlärning kan beskrivas enligt effektlagen. Effektlagen: nya reaktionsmönster etableras och förstärks om de har positiva konsekvenser. Beteendet blir ett instrument för att uppnå ett visst syfte (som när katten använder ett visst beteende för att få tag på mat). inlärning enligt effektlagen kallas för instrumentell inlärning (beteendet används som ett instrument)

OPERANT BETINGNING Skapade ”skinnerboxen” Människan är fria att utföra en mängd olika beteenden utan något speciellt mål (människan nyfiken till sin natur). När ett beteende eller handling utförs för ett speciellt syftes skull, och upprepar detta beteende för att uppnå detta syfte har en operant betingning, eller inlärning, skett Operanter (verksam) kallas alla tänkbara beteenden som i sig inte har något specifikt syfte förutom att undersöka omgivningen. Katten kan ju tänkas göra en oändlig mängd olika saker innan den utför den rätta handlingen.

OPERANT BETINGNING I operant betingning är det konsekvenserna av beteendet som avgör om beteendet lärs in. Detta gäller både människor och djur enligt Skinner. 1. Upplever vi konsekvenserna av ett beteende som positivt eller behagligt sker en inlärning av beteendet, dvs att sannolikheten ökar att vi visar samma beteende i liknande situationer (under liknande stimuli förhållanden). 2. Upplever vi däremot konsekvenserna av vårt beteende som negativa eller obehagliga minskar sannolikheten för att vi använder samma beteende igen.

KONSEKVENSER ETT BETEENDE FÖLJDER AV positiv förstärkning: något positivt tillkommer (jag får något jag vill ha) negativ förstärkning: något negativt upphör (jag slipper något jag inte vill ha) – ökad sannolikhet för upprepning av beteendena positiv bestraffning: något negativt tillkommer (får något man inte vill ha) negativ bestraffning: något positivt upphör (blir av med något jag vill ha) – minskad sannolikhet för upprepning av beteende

BELÖNING BÄTTRE ÄN STRAFF – FÖR ATT FORM OCH KONTROLLERA BETEENDE. Resultat av straff kan vara fel inlärning (straff är oförutsägbart): ett barn som får för lite uppmärksamhet kan fortsätta med ett oönskat beteende eftersom föräldrarnas utskällning är en form av uppmärksamhet (belöning). Straff kan också leda till ”motkontroll” – den som straffas attackerar läraren eller utbildaren eller flyr från dem, straffet blir en klassisk betingning – klassisk betingad rädsla för bestraffaren och hela situationen. Därför bättre att undvika straff, vill man få ett oönskat beteende att försvinna är det bättre att ignorera (utsläcka) samtidigt som man direkt belönar även de minsta tecken på ett och annat önskvärt beteende mönster, men det är svårt att ignorera alla typer av oönskade beteenden.

För att fortsätta med ett beteende måste man fortsätta att belöna det. Under själva inlärningen är det viktigt med omedelbar förstärkning – dvs ge en belöning så fort beteende uppvisas. Men sen när beteende endast skall upprätthållas är det mycket bättre att bara belöna ibland. Tre sätt att upprätthålla önskat beteende på: Tidsbestämd förstärkning (fastlönsprincipen) som kräver en belöning med jämna mellanrum (jmfr timlön, månadslön) Mängdsbestämd förstärkning (ackordprincipen) där det krävs ett visst antal önskade reaktioner innan belöning kommer. Oregelbunden förstärkning (lotteriprincipen) när belöning inträffar efter godtyckligt varierande tidsintervaller eller godtyckligt varierande mängder av önskat beteende. Tex enarmade banditen. Detta sätt effektiv då man inte vet när man får belöning och därmed gör beteende ofta.

SKILLNADER - MELLAN KLASSISK OCH OPERANT BETINGNING Skillnader/likheter klassisk och operant Utifrån sin forskning kunde Skinner skilja mellan två grundläggande typer av inlärning av beteende: klassisk betingning som Pavlov och Watson upptäckte, och dels den operanta betingningen som han tyckte låg bakom mycket av människans sociala och praktiska beteende. Huvudskillnaderna mellan operant och klassisk: 1. i klassisk är den som skall lära sig något passiv, 2. i operant betingning är man aktiv. 3. Klassisk betingning kommer stimuli före reaktionen. Den som skall lära sig något, lär sig reagera på de stimuli som uppträder i situationen. 4. I operant betingning kommer reaktionen före stimuli. Den som skall lära sig något handlar först och om de stimuli eller följderna av en handling är positiva se efterföljs de av en inlärning.

MÄNSKLIGT BETEENDE Formning (shaping) för att lära mer komplexa beteendemönster – beteendet belönas i delmål tex spela tennis, eller gå och tala. Beteende som är inlärt genom långvariga formningsprocesser. Exempelvis lära en hund att rulla runt, eller ett barn att knyta skorna Människans personlighet är en uppsättning komplexa vanor som genom livet skapas av förstärkta, utsläckta och straffade RS-samband. En mycket hjälpsam människa har kanske under ett långt liv ofta blivit förstärkt för sitt hjälpsamma beteende. En människa med kriminella tendenser kan ha vuxit upp i en miljö där det kriminella beteendet har förstärkts och där straff har resulterar i olika former av felinlärning.

INLÄRD HJÄLPLÖSHET Teorin syftar till att förklara den passivitet och nedstämdhet som uppstår om man upplever att man saknar kontroll över sin livssituation Man uppfattar livet i princip som okontrollerbart – ser inget samband mellan agerande och resultatet av handlingen – ger upp. Om man hela tiden misslyckas finns det till slut ingen mening att försöka Finns risken att generalisera misslyckandet till andra områden än det aktuella