Man skulle kunna vara ett moln som regnar

”Man skulle kunna vara ett moln som regnar…. ” regnar

Föreläsningen fortsätter med följande: Bakomliggande tankar och avhandlingens syfte (Ribaeus, 2014). Studiens upplägg och genomförande. Hur gjorde jag? Resultatet av studien Det didaktiska bidraget- Institutionella demokratihändelser. Vi prövar att analysera. Skolinspektionsrapport om förskolans värdegrundsarbete. Vi berättar om nyutgiven bok där vi medverkar. Några avslutande reflektioner

Uppdrag i nya läroplanen Förskolan ingår i skolväsendet och vilar på demokratins grund. Av skollagen (2010: 800) framgår att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskapar och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Skolverket, 2018, s. 5)

Uppdraget…. Demokrati…. Individen…

Mina funderingar Förskolans demokratiuppdrag beskrivs som centralt och viktigt men hur omsätts det i praktiken? Hur ser förskollärarna på det de förväntas göra, hur arbetar de med detta i förskolans vardag och hur går det att förstå ur ett barnperspektiv?

Avhandlingens syfte Syftet var att undersöka förskolans demokratiuppdrag så som det kommer till uttryck genom förskollärares tal och handlingar och genom barns agerande i förskolans verksamhet.

Genomförande Observationer genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern 3 -6 år. Förskollärarna intervjuades och förskolans olika dokument analyserades.

Mitt material Observationer dokumenterade genom fältanteckningar Fokusgruppsintervjuer Olika typer av lokala dokument. Under hösten 2008 samt vår och höst 2009 vid trettiotvå tillfällen samt en uppföljande intervju i slutet av 2010. Exempel på möten jag deltog i: Personalmöte Föräldramöte Studiedag planerings- samt utvärderingsdagar.

Men vad får då barnen vara med och välja/ha inflytande över? Vilka initiativ tar förskolans pedagoger och barnen själva?

MOLNET …man skulle kunna vara ett moln som regnar…

BYGGET

PEPPARKAKSBAKET

Sagopåsen

SAGOPÅSEN KAJSA: Ska du gå och hämta det du hade med dig Nils? Nils hämtar en påse. KAJSA: Jag vet inte riktigt hur det här var tänkt. Berätta Nils? Var det en sagopåse? Nils: Ja. Kapten Krok är med. KAJSA: Var det en saga som du skulle berätta eller jag? Nils: Du ska göra det. Efter frukten. KAJSA: Men då gör jag det nu. Det blir improvisationsteater. Nils: Det är Peter Pan. KAJSA: Finns det en Peter Pan? Nils: Nej jag har tappat bort den. KAJSA: Men då tar jag upp nåt så… DET var en gång en flodhäst som hette…. vad hette han Nils? Nils: Tommy. KAJSA: Det var en gång en flodhäst som hette Tommy.

Hanna: Ludenben! KAJSA: Trollet ramlade…. vart ramlade han? Alla: I vattnet. _____________________ Vilma: Jag ser inget. KAJSA berättar vidare. Vilma: Kajsa. KAJSA fortsätter berätta. Vilma: Kajsa, Kajsa jag ser inget. KAJSA uppmärksammar nu Vilma och säger: KAJSA: Då får du titta. Nu sprider det sig och fler ropar: ”Jag ser inget”. KAJSA: Då får ni flytta fram. Berättelsens Kapten Krok blir rädd för en gäspning. Barnen skrattar. Lukas: Ät upp honom. Alice: Ramla tornet på honom!

KAJSA: Vi får se om det finns något till hjälp i påsen. Vi kan bygga en bro. KAJSA hittar en måttstock och bygger en bro. KAJSA som flodhästen Tommy: Jag vet var skatten finns. KAJSA som kapten Krok: Då får du komma över min bro. KAJSA berättar att Kapten Krok vill ha skatten för sig själv. KAJSA som flodhästen Tommy: Vi får dela annars får du leta själv. KAJSA tar nu fram ett troll ur påsen. Vilma lägger sig ner på golvet. Lukas: Skär huvudet av trollet. KAJSA: Då får. . Emma: Dela så att alla tre… Lukas: De kan få lika mycket. KAJSA: Så kan de få behålla sina huvuden? Lukas: Lite vingliga huvuden kan de ha. KAJSA: Exakt.

KAJSA tar nio kaplastavar som får föreställa guldpengar. Hon räknar med barnen till nio guldpengar som ska delas. Kapten Krok försöker fuska. Alice: Jag vet hur man gör. KAJSA: Ok Alice hur gör man? Alice går fram och delar upp i tre högar. KAJSA: Snipp, snapp snut så var sagan slut! Nu är det dags för alla barn att gå och kissa. Sen ska vi gå på promenad. (Fältanteckning, barngrupp, 090609)

När barn villkorar varandras inflytande

MARGARETA: Är det lite bra så? Linnea: Åh se på alla stjärnorna i luften. Tack för det. MARGARETA: Ni kanske behöver kuddar om ni ska sova där? Linnea: Ja (överlycklig) Hugo kommer in i rummet. Hugo: Får jag vara med? Linnea: Ja men tiger eller lejon får du inte vara. Hugo går runt, runt. Linnea: Klä inte ut dig till lejon eller tiger. Det ska vara något prinsessigt. Hugo: Man kanske inte behöver klä ut sig? Linnea: Jo det har vi bestämt. Hugo: Om man inte vill så vill man inte. Hugo försöker få vara med trots att han inte vill klä ut sig men motas då bort. _____________________________ Hugo: Behöver man inte klä ut sig? Linnea: Vad sa jag?

Diskutera exemplet med varandra!

Rymningen och staketet

Övergripande resultat Resultaten visar att förskollärarna framförallt förstår demokratiuppdrag i förskolan som en fråga om barns möjligheter till inflytande- ett villkorat inflytande. Barnen tar, inom ramen för de villkor som ställs upp, vara på de möjligheter till inflytande som ges. Bland annat genom att ta egna initiativ, göra motstånd under planerade aktiviteter och utmana de regler som finns på förskolan.

Det demokratiska subjektet Analysen visar också att förskollärarna har en komplex syn på det demokratiska subjekt som eftersträvas. Det ses som: individualistiskt- barnen ska kunna stå för sina egna åsikter socialt- barnen ska lära sig att lyssna på andra politiskt- barnen ska kunna vara med och påverka verksamheten genom att själva handla.

Institutionella demokratihändelser De institutionella demokratihändelserna delas upp i: individualistiska sociala politiska formella

Individualistiska demokratihändelser De individualistiska demokratihändelserna kännetecknas av situationer där det enskilda barnet får ge uttryck för individuellt handlande, där de får möjlighet att fatta egna beslut och där deras potential på olika sätt frigörs. Det handlar alltså om de situationer där individuella barn tar egna initiativ och agerar utifrån sina egna personliga intressen utan att detta initieras av vuxna.

Sociala demokratihändelser De sociala demokratihändelserna utgår från situationer där barn samspelar och agerar tillsammans. Dessa händelser omfattar situationer där barnen ger uttryck för att de tillägnar sig tänkande, där de handlar och där de är interaktiva och diskuterar med andra. Det är också situationer där de är med och skapar sina egna villkor och utövar inflytande över sociala institutioner tillsammans med andra barn. Dessa situationer är alltså i första hand situationer som utgår från barns gemensamma handlande.

Politiska demokratihändelser De politiska demokratihändelserna handlar i första hand om de situationer där barn handlar, enskilt eller i grupp, och där detta handlande bemöts av vuxna som fattar avgörande beslut om sådant som barnen tar egna initiativ kring. För att händelsen ska kategoriseras som en politisk demokratihändelse krävs det också att den handlar om sådant som berör barnen här och nu och att barnen på något sätt har möjlighet att vara subjekt med agens.

Formella demokratihändelser Utgår från ett lärar/pedagogperspektiv Formella demokratihändelser rymmer alla de händelser som initieras av vuxna och som handlar om demokratisk fostran, utbildning och ett demokratiskt förhållningssätt. De formella demokratihändelserna kännetecknas alltså av situationer där förskollärarna handlar och agerar och barnen mer blir objekt. Det kan både handla om spontana och planerade aktiviteter i förskolans praktik som initieras av förskollärarna.

Att analysera demokrati Demokratihändelser: • Individualistiska • Sociala • Politiska • Formella

Illustration Bygget När Gustav blir ledsen för att några barn hunnit städa undan det byggprojekt som han ville spara så griper förskolläraren Gunnel in. Gustav reagerar genom att bli ledsen och han protesterar mot att andra barn plockat ihop hans byggprojekt. På så vis kan hans agerande ses som: en politisk demokratihändelse Illustrationen Bygget skulle också kunna ses som: en formell demokratihändelse

Illustration Sagopåsen När Nils i sin hemmiljö tänker ut, fattar ett beslut och därefter konstruerar sin sagopåse för att sen ta med den till förskolan så utgör det en händelse som har starka inslag av det som kännetecknar en: individualistisk demokratihändelse. Men när Nils presenterar sitt förslag för Kajsa som sedan med stöd i Nils sagopåse berättar en saga så skulle man kunna se denna demokratihändelse som: politisk

Pepparkaksbaket I illustrationen Pepparkaksbaket som hämtas från Stjärnans förberedelser inför julen så uppstår en händelse som framförallt skulle kunna kännetecknas som: politisk. Barnen handlar, de påtalar sina önskemål, och detta handlande bemöts av andra, förskolläraren Kajsa, och detta bemöts och följs sedan upp av Kajsa på ett sätt som barnen inte själva kan kontrollera. Beslutet om vem som får baka eller inte, och makten som ligger i detta, finns hos förskolläraren. Exemplet handlar också om något som berör barnen här och nu och där barnet själv är subjekt.

Illustration Rymningen I den illustration som presenterats där barnen tar sig ut från gården på egen hand genom att ta sig över staketet agerar flera barn tillsammans. Detta gemensamma agerande skulle kunna tydas som om de faktiskt både skapar sina egna villkor och utövar inflytande. Detta kan då tolkas som en: social demokratihändelse. Intressant ur demokratiperspektiv! Händelsen får också konsekvenser som kan ses som: politiska. Barnen har agerat och deras handlade bemöts efteråt av förskollärarna på ett sätt som barnen inte själva kan kontrollera. Här genom att vissa barn får bära västar som en påföljd. Vissa barn gör då motstånd och protesterar mot det som de upplever som orättvis behandling.

Illustration Staketet I illustrationen Staketet så handlar demokratihändelsen om att barnen gör sina röster hörda utanför förskolans väggar. De vill försöka få till en förändring angående ett trasigt staket och argumenterar på olika sätt för att få det till stånd. De gör till och med en sorts konsekvensanalys av situationen och vad den trasiga grinden skulle kunna leda till i form av att barn kan skada sig och så vidare. Barnen handlade både i tal och skrift för att försöka påverka miljön på förskolan och på sätt försökte de vara med och skapa egna villkor- på så sätt kan den ses som en: social demokratihändelse. Demokratihändelsen kan också betraktas som en: politisk demokratihändelse

Demokratihändelser bildar praktiker Demokratihändelser är definitionsmässigt det vi kan ta på och se hända ute på förskolan. Dessa demokratihändelser kan sedan bilda mönster i form av institutionella demokratipraktiker. Demokratipraktikerna är inte påtagliga på samma vis som demokratihändelserna utan gestaltar sig som diskurser, som talet om. Demokratihändelser och demokratipraktiker är mina egna teoretiska begrepp.

Från grupporienterad till individcentrerad och nu är kanske en vändning på gång?

Skolinspektionens granskningsrapport: Skolinspektionen släppte i slutet av januari 2018 sin kvalitetsgranskningsrapport om värdegrundsarbete i förskolan: Förskolors värdegrundsarbete https: //www. skolinspektionen. se/sv/Beslutochrapporter/Publikationer/Granskningsrapport/ Kvalitetsgranskning/forskolorsvardegrundsarbete/

Granskningens viktigaste resultat: Förskolans personal är väl medvetna om sina roller som förebilder för barnen Det demokratiska arbetssättet i förskolorna håller överlag en god kvalitet Värdegrundsuppdragets underliggande begrepp upplevs som svåra att konkretisera i ord

Granskningens viktigaste resultat fortsättning: Förskolecheferna behöver skapa förutsättningar för värdegrundsarbetet Förskolecheferna och förskollärarna behöver ta större ansvar för värdegrundsarbetet utifrån förskolans läroplan

Preschool Children as Democratic Subjects: Agents of Democracy Barns demokratiska praktik Det specifika syftet var att bidra med kunskap om barns egna demokratikonstruktioner. Våra forskningsfrågor var: Hur förhandlar barn demokrati, och vad kan det innebära? Kapitlet tar sin utgångspunkt i skärningspunkten mellan våra tidigare avhandlingar (Ribaeus 2014, Skånfors 2013) som på olika sätt har fokuserat frågor om 3 - till 5 -åriga förskolebarns agens och inflytande och förskollärares arbete med förskolans demokratiuppdrag. Det empiriska materialet består av data från våra avhandlingar som analyserats på nytt. Vi har använt modellen institutionella demokratihändelser (Ribaeus 2014) för att identifiera och förstå barns demokratiska konstruktioner. Resultaten visar hur barn på olika sätt konstruerar och förhandlar demokrati när det gäller deltagande, maktförhållanden samt genom politiskt inflytande och illustrerar barn som demokratiska subjekt och ”agents of democracy”. Vi avslutar med att argumentera för ett behov av en mer tydlig betoning på demokrati i förskolan.

Förskolan ska vila på demokratins grund Förskola Demokratins grund

Tack för att ni lyssnat! Katarina och Lovisa katarina. ribaeus@kau. se lovisa. skanfors@kau. se