Hur skulle ett effektivare skattesystem se ut Lars
- Slides: 22
Hur skulle ett effektivare skattesystem se ut? Lars Calmfors Almegas utbildningsdag 12 november 2013
Många avsteg från 1991 års skattereform • • • Värnskatten Differentierad moms Avskaffad fastighetsskatt Jobbskatteavdrag RUT- och ROT-avdrag Lägre sociala avgifter för ungdomar och äldre Lägre inkomstskatt för äldre Slopad arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt Lägre bolagsskatt
Avstegen från 1991 års skattereform 1 • Vägledande principer: neturalitet och likformighet • Teori om optimal beskattning och överväganden om sysselsättningen spelade knappast någon roll - lägre skatter där beskattning ger upphov till stora beteendeeffekter - starkt argument för RUT-avdrag - argument men svagare för ROT-avdrag och lägre restaurangmoms - starkt argument för jobbskatteavdrag - beskattning av arbetsinkomster ger större snedvridningar av individers beslut om deltagande på arbetsmarknaden än av beslut om antalet arbetade timmar - öka inkomstskillnaden mellan att ha och inte ha arbete
Avstegen från 1991 års skattereform 2 • Optimal beskattningsteori säger att konsumtionsbeskattningen ska vara högre där stora beteendeeffekter uppkommer - fel från denna utgångspunkt med lägre livsmedelsmoms - ineffektiv fördelningspolitik • Teorin säger också att beskattningen ska vara högre av sådan konsumtion som är komplement till fritid/egenarbete - fel från denna utgångspunkt med lägre moms på kulturevenemang, böcker, turistrelaterade aktiviteter
Avstegen från 1991 års skattereform 3 • Avskaffad fastighetsskatt bryter mot principen om neutralitet mellan olika investeringar - beskattning av den imputerade inkomsten av att inte betala hyra vid eget boende - integrerad del av kapitalinkomstbeskattningen i skattereformen • Alternativt kan man se det som att boendekonsumtion är lägre beskattad än annan konsumtion
Avstegen från 1991 års skattereform 4 • Oklart varför de sociala avgifterna ska vara lägre för ungdomar - överdrivna siffror för ungdomsarbetslösheten - arbetslöshet för ungdomar är ett mindre problem än arbetslöshet för äldre - mindre av scarring effects och kortare arbetslöshetsperioder - ineffektiv metod att minska arbetslösheten
Avstegen från 1991 års skattereform 5 • Borttagen förmögenhetsskatt - förmögenhetsskatt minskar avkastningen på sparande och snedvrider därmed individers konsumtionsbeslut över tiden - lättare ta ut skatten på vissa tillgångar än andra - förmögna personer bosätter sig utomlands • Liknande – men svagare – argument för slopad arvs- och gåvoskatt • Lägre bolagsskatt till följd av internationell utveckling • Men konflikt med fördelningsmål
Värnskatten: förändringar i förutsättningarna sedan 1991 års skattereform 1. 2. 3. 4. ”Traditionella” effektivitetsargument Internationell konkurrens om högutbildade Statsfinansiella aspekter Fördelningsaspekter
”Traditionella” effektivitetsaspekter • Effekter på antalet arbetade timmar - snedvridningarna växer mer än proportionellt med marginalskatten • Senaste två decennierna: skattningar av effekterna på beskattningsbar inkomst i stället för på arbetade timmar - intensitet - kompetens - utbildning • Större samhällsekonomiska kostnader av höga marginalskatter än som man bedömde 1991
Phelps-Sadka-argumentet • Se på dem som tjänar allra mest • Sänk marginalskatten till noll enbart för inkomster över den högsta tidigare nivån • Då blir det lönsamt för höginkomsttagarna att arbeta mer • Samtidigt betalar de lika mycket skatt som tidigare • Detta är en paretooptimal förändring • Mindre extrem variant: sänk marginalskatten för inkomster över den tidigare högsta inkomstnivån - mer lönsamt för höginkomsttagarna att arbeta mer - samtidigt ökar skatteintäkterna och kan finansiera ökade transfereringar/offentlig konsumtion för låginkomsttagare
Internationell konkurrens om högutbildade • • Sådana överväganden spelade liten roll 1991 Globaliseringen innebär specialisering på kunskapsintensiv produktion för ett land som Sverige Då viktigt kunna konkurrera om den mest kvalificerade arbetskraften Migration styrs av skillnader i förväntad nytta - beror bl a på skillnader i förväntad inkomst efter skatt Självklart att höga skatter för höginkomsttagare då är en negativ faktor för attrahera kvalificerad arbetskraft Men högre offentlig konsumtion/mer generösa socialförsäkringar är en positiv faktor - mindre viktigt för höginkomst- än låginkomsttagare Sverige har inte följt med i internationell trend mot lägre högsta marginalskatter
Statsfinansiella aspekter • Värnskatten ökade sannolikt skatteintäkterna på kort sikt - dessutom ökade acceptansen för 1990 -talets finanspolitiska åtstramningar • Flera kalkyler tyder på att ett borttagande av värnskatten skulle vara självfinansierande
Fördelningsargument • Sverige har en internationellt sett mycket jämn inkomstfördelning • Men inkomstskillnaderna har ökat sedan början av 1980 -talet • Ojämnare inkomstfördelning ökar värdet av omfördelning - avtagande marginalnytta
Nordic countries’ top 1% with break trend included, 1950– 2006
Starkare eller svagare argument för att sänka de högsta marginalskatterna jämfört med 1990 talet Starkare Svagare • Större bedömda ”traditionella” effektivetseffekter • Det internationella konkurrensargumentet är tyngre • Inga statsfinansiella argument • Större inkomstskillnader innebär att fördelningsargument väger tyngre • Men finns det andra mer effektiva fördelningsåtgärder? - fastighetsskatt - tidiga skolsatsningar på problemgrupper - mindre generösa 3: 12 - regler
En ny skattereform • Återinför enhetlig moms • Extra beskattning av förädlingsvärdet (löner och vinster) i finanssektorn • Återinför fastighetsskatten - skulle också minska hushållens drivkrafter att låna för bostadsköp - sänk realisationsvinstbeskattningen vid bostadsförsäljningar - begränsningsregler • Avskaffa värnskatten • Slopa nedsättningen av de sociala avgifterna för ungdomar • Ökade transfereringar på olika områden som kompensation? - barnbidrag, ensamstående föräldrar, taket i a-kasan, sjukersättning/sjukpenning - skattesänkningar för personer över 65?
Lägre kapitalinkomstskatt? • Det skulle öka sparandet och minska riskerna för att hushållen ska överbelåna sig • Men konflikt med fördelningsmål - ökad inkomstolikhet beror på mer ojämnt fördelade kapitalinkomster • Begränsade ränteavdrag - större ojämlikhet i bostadskonsumtionen
Dåliga förutsättningar för en skattereform • Nyttovinster av en skattereform utan negativa fördelningseffekter • Men problemen är inte tillräckligt stora - stor skillnad mot läget före 1990/91 års reform - kapsejsat skattesystem • Irrationella medborgare - tänker inte på att de offentliga utgifterna ska finansieras så effektivt som möjligt - instinktiv reaktion att det som är ”nödvändigt” inte ska beskattas (livsmedel, boende) - därför att sådana skatter inte går att undkomma? - på tvärs mot optimal beskattningsteori: enligt den bra om skatt inte beror på inkomst
Förutsättningar för en skattereform • Osannolikt att problemen i skattesystemet är tillräckligt stora för att en skattereform ska komma till stånd • Skattereform bara om politisk majoritet för höjda skatter - upprätthålla det offentliga välfärdsåtagandet - transfereringar som ökar i takt med lönerna - oförändrad/ökad kvalitet i vård och omsorg med åldrande befolkning - då kanske det går att få en diskussion om det effektivaste sättet att höja skatterna - pessimistisk slutsats men också i ett sådant läge som behovet av ett effektivt skattesystem är störst
- Formella brev
- Exempel argumenterande tal
- Referat mall
- Hur man skriver en argumenterande text
- Exspektans eller expektans
- Informerande tal svenska 1
- En utredande text exempel
- Vad är mot argument
- Hur är ett argumenterande tal uppbyggt
- Når nettene blir lange chords
- Mannen som skulle stelle hjemme
- Mikä on substantiivi
- Ett hus blir till
- Forskningsopplegg
- Kursledarutbildning ett hem att växa i 2021
- To punkts perspektiv
- Ett skritt foran
- Regerade i rom
- Missivbrev
- Tali tracheostomy
- Spanien är ett land där man dansar tango
- Vilket märke innebär att du måste välja höger körbana
- Infinitiv