Medier pverkan och identitet Socialisation Vrderingar normer attityder

  • Slides: 21
Download presentation
Medier, påverkan och identitet +

Medier, påverkan och identitet +

Socialisation ► Värderingar, normer, attityder, inställningar, regler, etik och moral etc. ► Primär socialisation:

Socialisation ► Värderingar, normer, attityder, inställningar, regler, etik och moral etc. ► Primär socialisation: inom någon familjeform (tidig påverkan, präglar hela livet) ► Sekundär socialisation: utanför familjeformen (detta pågår hela livet) – påverkan av bland annat samhällsinstutioner; skola, arbetsplatser, föreningar media mm (”socialisationsagenter”) - Media är nu en del av vår socialisation och på så sätt med och skapar vår identitet

Identitet (Enhet/likhet) ► Personlig identitet (det unika Jag): vem är jag? ► Social identitet

Identitet (Enhet/likhet) ► Personlig identitet (det unika Jag): vem är jag? ► Social identitet (kollektiv, grupp): en del av självbilden ► Identiteten kategoriserar likheter och skillnader ► Media hjälper till att definiera verkligheten omkring oss = medskapare och upprätthållare till vår identitet (föreställd gemenskap) ► Har vi flera personligheter? (Jung: ”persona”) Medverkar och/eller påverkar media till detta?

”föreställda gemenskaper” Föreställda gemenskaper = Imagined communities (Benedict Andersson) ► Medierna är skapare av

”föreställda gemenskaper” Föreställda gemenskaper = Imagined communities (Benedict Andersson) ► Medierna är skapare av dessa föreställda gemenskaper ► - Mediers (historiska) roll i den nationella identiteten - Upplevelsegemenskap (t ex direktsändningar) - Skapar gemenskaper med människor som vi egentligen inte känner (genom det ”gemensamma") - Media hjälper till att lära oss skillnader och likheter med andra, och vad det betyder att tillhöra en viss gemenskap, land, etnicitet etc. Media skapar roller

Identifikationer ► Medvetna/omedvetna ► Symbolisk interaktion önskningar - upplever oss själva genom andra (hur

Identifikationer ► Medvetna/omedvetna ► Symbolisk interaktion önskningar - upplever oss själva genom andra (hur andra uppfattar oss) ► Parasocial interaktion - Förhåller oss till mediekaraktärerna/personerna som om vi ”kände dem” personligen ► Imitation

Identifikationer ► Associativ identifikation: kollektiv, grupper ► Admirativ identifikation: inlevelse i t ex hjältefigur

Identifikationer ► Associativ identifikation: kollektiv, grupper ► Admirativ identifikation: inlevelse i t ex hjältefigur (bättre än oss? ) ► Sympatisk identifikation: upplever och känner med personen/karaktären ► Ironisk identifikation: Leker med identifikationen (absurditeter – självkänsla) ► Khatarsisk identifikation: liknar oss (svagheter och brister); den tragiska sorten

Identitet – representation ► Representation = ”presentera igen”; ”stå för” (något, någon) ► Representera:

Identitet – representation ► Representation = ”presentera igen”; ”stå för” (något, någon) ► Representera: vald, självvald eller utsedd att representera någon, något eller några andra t ex i riksdagen, föreningen) ► Representera: samhällsgrupper, etniska grupper, minoriteter – Hur dessa framställs bland annat i media (stereotyper? ): sättet dessa framställs! Något representeras på ett visst sätt = ”konstruktion”? ► Yttrandefrihet? ►

Mottagaren/läsaren ►Aktiv ►Passiv

Mottagaren/läsaren ►Aktiv ►Passiv

Medier och påverkan ► Beteende ► Tankar och resonemang ► Känslor (medvetna och omedvetna)

Medier och påverkan ► Beteende ► Tankar och resonemang ► Känslor (medvetna och omedvetna) ► Motivation ► Imitation ► Identifikation och levnadssätt ► Konsumtion

Moralisk panik ► Ungdomskulturer ► Swingpjattar, Raggare, Hippies, Punkare, hårdrockare mm ► Medier ►

Moralisk panik ► Ungdomskulturer ► Swingpjattar, Raggare, Hippies, Punkare, hårdrockare mm ► Medier ► Musik och visuella medier (där filmen och serietidningar ofta blivit uthängda) ► Censur

Våld och medier ► Forskning - Stimulansteorier - Imitationsteorier - Khatarsisteorier Underhållningsvåld? (film, serier,

Våld och medier ► Forskning - Stimulansteorier - Imitationsteorier - Khatarsisteorier Underhållningsvåld? (film, serier, tv-spel mm)

Skräckfilm ► Obehag, spänning, rysningar, rädsla, chocker, äckel (skratt? ) ► Smaklöst, förråande, skadligt,

Skräckfilm ► Obehag, spänning, rysningar, rädsla, chocker, äckel (skratt? ) ► Smaklöst, förråande, skadligt, subversivt, exploaterande pornografiskt, våldsamt eller banalt?

Skräck som kulturell genre Skildrar människor rädsla för det farliga och/eller oförklarliga Muntlig tradition

Skräck som kulturell genre Skildrar människor rädsla för det farliga och/eller oförklarliga Muntlig tradition ► Litteratur ► Film ► Tv- Spel ► Serier ► Musik ► Bildkonst ►

Skräck och känslor ► Gör oss bekanta med våra negativa känslor ► Möjliggör att

Skräck och känslor ► Gör oss bekanta med våra negativa känslor ► Möjliggör att tränga in i vårt (kollektiva) undermedvetna, ge form åt våra arketyper, vår rädsla och längtan

Skräckens fascination Få vår egen trygghet bekräftad ► Fascination för ondska och skräck, som

Skräckens fascination Få vår egen trygghet bekräftad ► Fascination för ondska och skräck, som sker på kontrollerade former ► Kanalisera vår egen fruktan ► Uppskattar underhållning som väcker starka känslor ► Leva ut en uppdämd livsångest (offer/förövare etc) ► Eskapism ► Emotionell och intellektuell stimulans (väljer formen och/eller innehållet för tillfället) ► Monstret inom och utom oss ► Andra faktorer ►

Den Andre ► Representerar ett hot (”avvikelser”) som en given kultur känner sig alienerad

Den Andre ► Representerar ett hot (”avvikelser”) som en given kultur känner sig alienerad från – men som den tvingas konfrontera ► Lösning = tillintetgöra eller medvetet tränga bort ► I den amerikanska skräckfilmen har monstret (hotet) förflyttat sig från ”exotiska platser” (30 -talet) till det egna territoriet (1940/50 -talet) för att sedan invadera det vardagliga och familjesituationen (hemmet) i sig.

Rörlig bild och realism ► Dokumentärt - eller fiktion (Lumiere – Méliès): två traditioner

Rörlig bild och realism ► Dokumentärt - eller fiktion (Lumiere – Méliès): två traditioner Film är imitation av vår direktkontakt med verkligheten? Identifierar oss Tror på bilden/berättelsen (passiva mottagare). Tar detta som en sanning (även om det är en fiktiv sådan)

Fiktiv realism ► Realism/verklighet: nutid/historisk ► Spekulativ realism: utgår bland annat från nutida kunskaper

Fiktiv realism ► Realism/verklighet: nutid/historisk ► Spekulativ realism: utgår bland annat från nutida kunskaper för att skildra sånt som kan hända (science fiction mm) Icke-realism: bortser från realismens krav (t ex fantasy och skräckfilmens spöken, demoner) - dessa tre flyter ihop skräckfilmen ►

Våld och skräck ► Vad kommer först, sanningen eller dikten ► Skräck handlar mer

Våld och skräck ► Vad kommer först, sanningen eller dikten ► Skräck handlar mer om känsla än om fakta ► Yttre och inre verklighet Medievåld handlar stundtals mer om deltagande än om identifikation ► Var finns våldet: form eller innehåll ► ► Genreproblematik

Skräck- och våldskultur ► Kasta kristna till lejon, gladiatorspel, offentliga avrättningar, Halloween, Alla menlösa

Skräck- och våldskultur ► Kasta kristna till lejon, gladiatorspel, offentliga avrättningar, Halloween, Alla menlösa barns dag, krig, tortyr, våld och skräck i litteraturen, teatern och bildkonsten (bibeln mm), nattvarden (äter Kristi lekamen), myter och berättelse mm. ► Många skräckfilmer bygger på legender och verkliga händelser ► Freakshows ► Fantasmagoriteater (optiska spökeffekter) ► Grand Guignol (1897 -1962? ) ► Karneval

Medier: identitetens lekplats ► Medier tillåter och/eller bjuder in till ”rollspel” ► ”Passivt” identifiera

Medier: identitetens lekplats ► Medier tillåter och/eller bjuder in till ”rollspel” ► ”Passivt” identifiera sig (t ex offer/förövare) ► Aktivt identifiera sig (tv-spel mm) ► Leka med rollfigurer, karaktärer eller personligheter (Internet, tv-spel eller andra medier) ► Ljuga? ► Får vi förståelse för den Andre genom medierna?