Sprket lever och upphr aldrig att frvna Sprkets

Språket lever …och upphör aldrig att förvåna…

Språkets nivåer Text Mening Sats Fras Ord Morfem Fonem - Grafem

A b FONEM GRAFEM ng g * En betydelseskiljande fon = språkljud *fonem - talspråket *grafem - skriftspråket *Formar språket *Olika ord är uppbyggda av olika fonem *språkets minsta betydelseskiljande enhet sill - dill tak - tok s o Ö kärna - stjärna fall - fåll k Y

MORFEM *Språkets minsta betydelsebärande enhet *Ett morfem ingår i allmänhet i ett ord, och byggs i sin tur upp av fonem *Det finns olika typer av morfem: - lexikala morfem = ett eget ord: dag, snäll, tomte, den, att - rotmorfem är ett lexikalt morfem eller en stam: fäll-, skol-. - affix = ändrar rotmorfemet användning eller betydelse: o-, -het, -isk, (oljud, snällhet, självisk, - böjningssuffix eller avledningssuffix är en undergrupp av affixen som är vanliga i svenskan för att markera plural, bestämd form, genitiv och tempus: -ar, -en, -s, -ade. - fogmorfem sammanfogar ord: u i gatubarn, som bildas av rotmorfemen gatoch barn

ORD LEXEM *ett morfem eller en sammansättning av flera morfem *betecknar ett föremål, en händelse, ett begrepp etc. *en bestämd klang eller ljudbild är förknippad med ett visst ord. arvord - har funnits i vårt språk så länge som man kan spåra det (fornnordiska) lånord - inlånade från andra språk nybildade ord - medvetet eller omedvetet bildade ulv räv kniv tjej butelj para plastmamma ogooglebar hen

FRAS ord kombineras till fraser frasen är uppbyggd med ett huvudord (h. o) och eventuella bestämningar till det tårtan bestämningarna kallas attribut (attr. ) h. o. en stor tårta attr. h. o. hoppa långt och högt h. o. attr.

Nominalfras nomen = substantiv en fras som fungerar som ett substantiv NOMINALFRASEN KAN: bestå av ett ensamt substantiv bestå av ett pronomen bestå av flera ord med substantiv eller pronomen som huvudord kvinnan hon den kloka kvinnan attr. h. o. hon med skateboarden h. o. attr.

Nominalfrasen kan… innehålla andra fraser: h. o. den snabba krokodilen på stranden adjektivfras h. o. prepositionsfras

Nominalfrasen kan… - ingå i en verbfras: sparka en boll nominalfras . ingå i en prepositionsfras: på Mars nominalfras

Verbfras har ett verb som huvudord kan innehålla hjälpverb sitta, vara, sova skulle kunna sitta, ska vara, skulle vilja sova kan innehålla verbpartiklar sitta på, hoppa av, följa med

Verbfrasen kan… * innehålla andra fraser och satser: Kocken slängde såsen som hade skurit sig kocken - nominalfras slängde såsen som hade skurit sig - verbfras som hade skurit sig - bisats hade skurit sig - verbfras

Fler fraser… adjektivfraser = huvudordet ett adjektiv den unga flickan (adjektivfrasen unga ingår i nominalfrasen) blev röd ( adjektivfrasen röd ingår i verbfrasen) i blått (adjektivfrasen blått ingår i prepositionsfrasen) adverbfraser ett hoppa långt = huvudordet (adverbfrasen långt ingåradverb i verbfrasen) väldigt vacker hoppa ruskigt långt (adverbfrasen väldigt ingår i adjektivfrasen) (adverbfrasen ruskigt ingår i adverbfrasen) prepositionsfraser = huvudordet en preposition och enflickan eller flera nominalfraser på prispallen (prepositionsfrasen på prispallen i nominalfrasen) flög genom molnen (prepositionsfrasen genom molnen i verbfrasen)

Den extremt skickliga servitrisen i prickiga byxor balanserade galet skickligt på bryggan sats nominalfras adjektivfras adv. fras h. o. verbfras prepositionsfras h. o. extremt skickliga subst servitrisen i nominalfras prickiga byxor balanserade galet skickligt på X X X adverb X prep X X X bryggan X X verb best artikel h. o. X adj prepositionsfras adverbfras adv. fras h. o. nominalfras adj. fras Den h. o. X X

SATSER och SATSLÄRA satsläran beskriver hur orden fungerar tillsammans i satser och meningar lär oss hur språket är konturerat för att ge mening …. till exempel ordföljd…. ”Lyssna nu ni ska!”

En mening… …. består av en eller flera satser …kan ibland bara vara ett ord (Vakna!) …kan vara en huvudsats, som ensam kan bilda en mening (Jag älskar chokladglass!) bisatser, som måste stå tillsammans med en huvudsats (Jag älskar chokladglass, men Kurt hatar det!) börjar med stor bokstav och avslutas med punkt, frågetecken eller utropstecken

En fullständig sats… …består av två huvuddelar PREDIKAT och SUBJEKT Hästen gnäggar. Vad händer? Någon/något GNÄGGAR = predikat Vem/vad gnäggar? HÄSTEN gnäggar = subjekt

Predikat q talar om vad som händer eller görs q svarar på frågorna Vad händer? eller Vad gör någon/något? q består av ett eller flera verb q q ett ensamt verb står i presens (Hästen gnäggar. ) eller i preteritum (Hästen gnäggade. ) eller i imperativ (Gnägga!) sammansatta tempus gör att det finns hjälpverb: Hästen ska gnägga. (futurum) Hästen skulle gnägga. (konditionalis) q Hästen har gnäggat (perfekt) q Hästen hade gnäggat. (pluskvamperfekt)

Subjekt talar om vem, vad eller vilka som utför handlingen (predikatet) svarar på frågan Vem/Vad/Vilka gör något (+ predikat) ? består oftast av ett substantiv eller ett pronomen Hästen gnäggar. (Hästen = substantiv) Den gnäggar. ( Den = pronomen)

Direkt objekt tillhör satsens PREDIKATSLED är en bestämning till verbet svarar på frågan Vad/Vem/Vilka påverkas av handlingen i satsen, alltså det som subjektet gör? (= Vad/Vem/Vilka + predikat + subjekt) ofta ett substantiv eller pronomen Katniss överlevde hungerspelen. Vad sker? Någon överlevde = predikat Vem överlevde? Katniss = subjekt Vad överlevde Katniss? Hungerspelen = direkt objekt

Predikativ eller predikatsfyllnad förekommer bland annat efter verben vara, heta, bliva, kallas, anses, tyckas, förefalla och väljas alltså efter verb (predikat) som inte kan stå själva! (Jag är. Nisse kallas. Vintern förefaller. ) syftar på subjektet eller ett objekt och verbet fyller på viktig information till predikatet = predikatsfyllnad kan komma efter orden som, för och till svarar på frågan ad/Vem/Vilka påverkas av handlingen i satsen, alltså det som subjektet gör? (= Vad/Vem/Vilka + predikat + subjekt) OBS! Samma fråga som vid direkt objekt! Lär in verben ovan! Katniss blev en hjälte efter hungerspelen. Vad sker? Någon blev = predikat Vem blev? Katniss = subjekt Vad blev Katniss? en hjälte= predikativ

Indirekt objekt tillhör satsens PREDIKATSLED svarar på frågan Åt/för/till vem? + predikat + subjekt +direkt objekt ofta ett substantiv eller pronomen Katniss överlevde hungerspelen för folket i Panem. Vad sker? Någon överlevde = predikat Vem överlevde? Katniss = subjekt Vad överlevde Katniss? Hungerspelen = direkt objekt För vem överlevde Katniss Hungerspelen? folket i Panem = indirekt objekt

Rumsadverbial (RAL) - svarar på frågan: Var/Vart/Varifrån är/var det som subjekt+predikat+direkt objekt? Clark Kent byter om till Stålmannen i en telefonhytt. Vad sker? Någon byter om = predikat Vem byter om? Clark Kent = subjekt Vad byter Clark Kent om till? Stålmannen = direkt objekt Var byter Clark Kent om till Stålmannen? i en telefonhytt = RAL

Tidsadverbial (TAL) - svarar på frågan: När/Hur länge/Hur ofta är/var det som subjekt+predikat+direkt objekt+ RAL? Clark Kent byter om till Stålmannen i en telefonhytt på tisdagar. Vad sker? Någon byter om = predikat Vem byter om? Clark Kent = subjekt Vad byter Clark Kent om till? Stålmannen = direkt objekt Var byter Clark Kent om till Stålmannen? i en telefonhytt = RAL När byter Clark Kent om till Stålmannen? på tisdagar = TAL

Sättsadverbial (SAL) svarar på frågan: Hur/På vilket sätt är/var det som subjekt+predikat+direkt objekt+ RAL+ TAL? - Clark Kent byter supersnabbt om till Stålmannen i en telefonhytt på tisdagar. Vad sker? Någon byter om = predikat Vem byter om? Clark Kent = subjekt Vad byter Clark Kent om till? Stålmannen = direkt objekt Var byter Clark Kent om till Stålmannen? i en telefonhytt = RAL När byter Clark Kent om till Stålmannen? på tisdagar = TAL Hur byter Clark Kent om till Stålmannen på tisdagar? supersnabbt = SAL

…alltså… 1. Vad händer? /Vad sker? Vad gör någon/något? predikat 2. Vem/Vad/Vilka gör något + predikat? 3. Vad/Vem/Vilka + predikat + subjekt? subjekt direkt objekt 3 b Vad/Vem/Vilka + predikat + subjekt? när predikatet är verb som inte kan stå själv (t ex vara, heta, bliva, kallas) 4. Åt/för/till vem? + predikat + subjekt +direkt objekt predikativ indirekt objekt 5. Var/Vart/Varifrån är/var det som subjekt+predikat+direkt objekt? rumsadverbial 6. När/Hur länge/Hur ofta är/var det som subjekt+predikat+direkt objekt? 7. Hur/På vilket sätt är/var det som subjekt+predikat+direkt objekt? tidsadverbial sättsadverbial