Insatser som frmjar kvinnohlsa i socioekonomiskt utsatta grupper

Insatser som främjar kvinnohälsa i socioekonomiskt utsatta grupper SUSANNE SUNDELL LECEROF, leg ssk, dr med vet MONICA ROSÉN, leg bm

KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA - Främja sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne • • Samla och länka ihop kunskap Vara ett stöd för vårdgivare och vårdpersonal i frågor som rör mödrahälsovård, antikonception, STI och cervixcancer

Uppdraget • Femårig regeringssatsning via SKL – Förbättrad förlossningsvård – Insatser för kvinnors hälsa Kartläggning av insatser för att förbättra kvinnors hälsa i socioekonomiskt svaga områden/grupper och deras effektivitet + rekommendationer – HFS: Förebyggande av kroniska sjukdomar

Bakgrund • Öppna jämförelser (Socialstyrelsen 2016 a) – Oskäliga skillnader i maternell morbiditet och mortalitet mellan landsting • Rapport om värdebaserad uppföljning av förlossningsvård (SVEUS 2015)

Jämlik vård • Region Skåne strategi för jämlik vård (Region Skåne 2015) – Tillhandahålla en jämlik och tillgänglig vård för alla – Arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande – Se individers olikheter, olika behov, förväntningar och förmågor – Anpassas till den enskildes förutsättningar och behov

Oskäliga skillnader • Graviditetsregistrets årsrapport (2015) Kvinnor med låg utbildningsnivå deltar i mödrahälsovård i lägre grad • Sämre hälsoutfall hos kvinnors och barns hälsa under graviditet samt under och efter förlossning, när kvinnan har låg utbildningsnivå (Socialstyrelsen 2016 b) – Särskild riskutsatthet bland kvinnor från Afrika söder om Sahara

Frågeställningar • Vad visar internationell forskning om socioekonomiskt utsatta kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter? • Vilka insatser har genomförts i Sverige med goda erfarenheter och vad visar eventuella utvärderingar?

forts • Vilka lärdomar kan dras och vilka faktorer bidrar till framgångsrika insatser? • Vilka kunskapsluckor och behov återstår?

Metoder • Litteratursökning • Frågeformulär (samordningsbarnmorskor) • Kompletterande intervjuer

Teoretisk referensram Hälsans sociala determinanter och egenmakt Dahlgren & Whitehead, 1991

Vad är hälsolitteracitet? • Förmågan att * Förvärva * Förstå * Värdera * Använda …hälsorelaterad information

Vad är kultur? • Riyadh Al-Baldawi (2014): Kultur är en livslång inlärningsprocess som omfattar olika system av kunskaper, idéer, traditioner, normer, värderingar, trossatser, seder och bruk. Denna process sker ofta omedvetet genom individens dagliga interaktion med den grupp man tillhör. Dessa system bevaras vidare genom överföring från en generation till en annan, samtidigt som de förändras och utvecklas i processen.

Kultursensitivitet • Förståelse av en person och dennes historia, utifrån individens egen kontext • Förstå variationen mellan människor och kunna reflektera över sin egen referensram – skapar öppenhet och lyhördhet

The three phases of delay (of maternal mortality) Seeking care (Söka vård) Reaching care (Nå fram till vård) Thaddeus & Maine, 1994 Receiving care (Få vård)

Resultat PUBLICERAD FORSKNING

Mödrahälsovård • Kvinnor med kort utbildning utnyttjar mödrahälsovård i lägre grad än andra(Graviditetsregistret 2015) – Ökad risk för komplikationer (Socialstyrelsen 2016) • Utrikes födda kvinnor utnyttjar mödrahälsovård i lägre grad än andra (Ny et al 2007) • Sen inskrivning på barnmorskemottagning: oftare unga, ensamstående, deltidsarbetande och/eller utrikes födda (Darj & Lindmark 2002)

Maternell mortalitet • Definition enligt WHO: dödsfall i samband med graviditet eller inom 42 dagar efter avslutad graviditet per 100 000 levande födda, oavsett graviditetens duration eller lokalisation. Dödsfallet ska vara relaterat till eller ha förvärrats av graviditeten. • 3 -4/100 000 levande födda (2015) i Sverige • 3, 5 ggr högre bland kvinnor födda i låginkomstländer (Esscher et al 2014) • ”Near misses” vanligare bland kvinnor födda i Afrika söder om Sahara (Wahlberg et al 2013)

Migration three delays • Brist på tolk, kommunikationsproblem • Kulturella stereotypier Ömsesidig misstro, sämre följsamhet Suboptimal vård (Esscher et al 2014)

Socioekonomiskt utsatta kvinnor • Lägre kost-kvalitet (Porteous et al 2014) • Lägre intag av folsyra före/under tidig grav (Brough et al 2009) • Lägre deltagande i fosterdiagnostik/KUB-test (Dormandy et al 2005, Petersson 2016) • Högre risk för depression under/efter grav (Rubertsson et al 2005) • Högre förekomst av rökning under grav (Raisanen et al 2014) • Högre risk för prematur födsel, o barn som är små för tiden (Gavin et al 2015, Khanolkar et al 2012) • Lägre etablering av amning (Mac. Vicar et al 2015)

Vetenskapligt bedömda insatser • Tillgång till kontinuerligt socialt och känslomässigt stöd (ex. doula) under graviditet och förlossning förebygger komplikationer och lindrar smärtupplevelse (Hodnett et al 2013) • Särskilda grupper för utsatta kvinnor under graviditet (ex baserat på lokal närhet), ex. kostprogram, kan förebygga prematur födsel (Hollowell et al 2011) • Behandlingsinsatser för perinatal depression är effektiva (interpersonell terapi) (Rojas-García et al 2014)

Cervixcancerscreening • Cervixcancer, prevalens: drygt 500 nya fall/år – halvering sedan 1960 -talet men ökar nu (NKCx) • Cervixcancer, dödsfall: 150/år • Alla kvinnor 23 -60 år, folkbokförda i Sverige, kallas till screening per post • Nationell täckningsgrad: 81. 7% (mål: 85%) • Deltagande i screening minskar risken med 90% (Strander et al 2015)

Oskäliga skillnader, cervixcancerscreening • Socioekonomisk gradient i deltagande (von Wagner et al 2011) • Lägre täckningsdrag i socioekonomiskt utsatta områden (geomapping, RCC Syd) • Lägre deltagande bland utlandsfödda kvinnor (Azerkan et al 2012) • Praktiska och administrativa problem, okunskap, rädsla, tidigare dåliga erfarenheter (Olsson & Lau 2012 & 2015, Peters et al 2012)

Vetenskapligt bedömda insatser • Skriftlig kallelse i kombination med utbildningsinsatser mest effektiva sättet att öka deltagande i cervixcancerscreening (Everett et al 2011) • Telefonsamtal från barnmorska för att boka tid vid uteblivande ökar deltagandet (Broberg et al 2013) • Hemtest av HPV med påminnelse vid uteblivande ökar deltagandet • Multikomponent-insats där man riktar budskapet till en specifik målgrupp och utnyttjar lokala resurser som åtnjuter förtroendekapital och talar målgruppens språk, samt ökar tillgängligheten (ex. mobil mottagning, utökade dropin-tider), kan bidra till högre deltagande (Olsson & Lau 2012 & 2014)

Lärdomar • Beaktande av de sociala och ekonomiska faktorernas betydelse för hälsan • Förändringar på närsamhälls- eller organisationsnivå kan underlätta för utsatta kvinnor att göra förändringar för hälsan • Accepterande och stödjande attityd från personal, kombinerat med förståelse för livssituationen, kan vara en framgångsrik strategi för att hjälpa utsatta kvinnor att göra förändringar för hälsan

Resultat UTVÄRDERADE INSATSER

Mödrahälsovård och cervixcancerscreening • Kulturdoulor – Ge kontinuerligt stöd ökad trygghet – Informera – Lösa språk- och kommunikationssvårigheter – Överbrygga kulturskillnader • Mammagrupper för icke-svensktalande – Förlossningsförberedande • Samhälls- och hälsokommunikatörer – Ökad kunskap – Ökad hälsolitteracitet • Romska hälsoinspiratörer – Ökad kunskap – Ökad hälsolitteracitet

Resultat FRÅGEFORMULÄR OCH INTERVJUER

Goda exempel/ pågående insatser i Sverige • Utbildningsinsatser för personal • Generella insatser • Riktade insatser för kvinnor som inte talar svenska • Riktade insatser för socioekonomiskt sårbara kvinnor • Informationsplattformar

Utbildningsinsatser för personal • Transkulturell kompetens • Gravida missbrukare

Generella insatser • Öka deltagandet vid cellprov • Öka deltagandet vid efterkontrollen post partum • Minska risker förenade med högt BMI

Riktade insatser för asylsökande kvinnor och kvinnor som fått uppehållstillstånd men inte talar svenska • Väntrumstolk • Hälso- och kulturkommunikatörer • Asylbarnmorskor – Närhälsan – Hälsoskolan • Film

Riktade insatser för socioekonomiskt sårbara kvinnor • Ambulatoriegruppen för missbrukande gravida kvinnor • Viktoriagården vid svårigheter med prenatal anknytning • Sexualupplysning (”Sex för alla”) för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Informationsplattformar • • www. 1177. se www. umo. se www. youmo. se www. cellprov. nu • www. socialstyrelsen. se • www. gyncancer. se • www. cancerfonden. se • www. hfsnatverket. se

Utvecklingsområden • Kvinnor med kort utbildning • Arbetslösa kvinnor • Fortbildning för personal

Rekommendationer • Öka insatser för utsatta kvinnor genom – Förstärkta generella insatser – Riktade insatser • Fortbildningsinsatser för personal • Insatser på organisationsnivå

Tack för uppmärksamheten! Susanne. sundell-lecerof@skane. se Monicarosen 1@yahoo. se